Det är svårt att förenkla. Det är inte säkert att det blir enklare i praktiken och billigare för företagen om enstaka förenklingar genomförs i en lag. Det är mycket som ska hänga ihop. Att göra någonting enklare i redovisningen leder inte till en reell förenkling om samma åtgärd ändå måste vidtas på grund av andra regler. Låt oss se lite på vad utredningen föreslår och försöka se om det blir enklare eller inte.

Införande av mikroföretag…

Ett av förslagen avser införande av en ny kategori som benämns mikroföretag. Direktivet ger en möjlighet att införa denna kategori och anger bland annat att endast översiktliga balans- och resultaträkningar behöver upprättas samt att notupplysningarna kan begränsas ytterligare jämfört med små företag. Utredningen föreslår införande av mikroföretag, men bara att vissa möjliga förenklingar tillåts.

Gränsen för mikroföretag föreslås följa samma konstruktion och gränsvärden som gäller för möjligheten till frivillig revision. Det innebär att ett företag har att titta på medelantalet anställda (3 stycken), nettoomsättningen (3 Mkr) och balansomslutningen (1,5 Mkr) för de två senast fastställda årsredovisningarna för att avgöra om det är ett mikroföretag eller inte. Ligger företaget över två av dessa gränsvärden två år i rad är det inte ett mikroföretag.

…med förenklade tilläggsupplysningar…

De förenklingar som föreslås är bland annat ett antal färre tilläggsupplysningar jämfört med små företag. Rent numerärt är det nio lagparagrafer som ett mikroföretag inte behöver tillämpa i jämförelse med små företag. I praktiken rör det sig däremot endast om någon eller några enstaka upplysningar som inte behöver lämnas. De vanligast förekommande torde vara:

• noten som specificerar anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde, avskrivningar, med mera,
• upplysning om lån som förfaller senare än fem år, och
• upplysning om händelser efter räkenskapsårets slut.

Att ta bort dessa upplysningskrav bedömer jag som en ganska liten förenkling för företagen. De två första går relativt snabbt att ta fram. Kravet om upplysning om händelser efter räkenskapsårets slut kan möjligen spara en del tid för några företag. Tittar man på årsredovisningar för företag i den här storleken ser man däremot sällan att det finns upplysning om detta. Kanske borde det finnas i fler fall?

Det finns som sagt andra krav som är borttagna också. Dessa är däremot inte alls särskilt vanligt förekommande. Att till exempel kravet på att upplysa om fonden för verkligt värde inte gäller för mikroföretag förenklar inte mycket och inget alls om företaget tillämpar K2 (där värdering till verkligt värde inte tillåts).

Utredningen hade möjlighet att föreslå att fler upplysningar undantas för mikroföretag. Till exempel noten om medelantalet anställda. Här har utredningen fallit för SCBs argumentation om att det är en upplysning som är väsentlig för statistiken och som SCB i så fall måste ta in på annat sätt av företagen. Det blir då ingen reell förenkling varför utredningen inte föreslår att mikroföretag ska undantas från detta krav. Det visar på tesen ovan – Det är svårt att förenkla.

…och förenklad förvaltningsberättelse

Utredningen hade möjlighet att helt undanta mikroföretag från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse. Det föreslås däremot att förvaltningsberättelse ska upprättas, men företagen undantas från skyldigheten att lämna en rättvisande översikt av verksamheten samt från att lämna upplysning om väsentliga händelser under året.

Sammanfattningsvis avseende mikroföretag är det förenklingar avseende upplysningar som föreslås. Det fanns utrymme att förslå förenklingar avseende periodiseringar, men det föll på argumentet att det måste justeras i deklarationen och då blir det ingen reell förenkling. Min bedömning är att de förenklingar som föreslås totalt sett inte innebär någon reell förenkling. Det är väldigt lite tid som kan sparas för ett fåtal företag.

För de flesta företag som ändå kan spara in någon tilläggsupplysning innebär det ändå ingen reell besparing. Kostnaden för att upprätta årsredovisningen förändras inte alls, eller i vart fall obetydligt. Det ska också vägas mot att lagstiftningen utökas, normgivningen måste anpassas till reglerna och företagen från år till år har att bedöma om de är ett mikroföretag eller inte.

Ny årsredovisningslag

Ett annat förslag från utredningen är att den nuvarande årsredovisningslagen ersätts med en ny lag. Det är i sak inga större skillnader som föreslås och man kan då undra varför det föreslås. Bedömningen är att det behövs en modernisering av den nuvarande lagen i så pass stor omfattning att det var lättare att skriva en ny lag. Strukturen i lagen blir bättre och språket blir modernare. På kort sikt tror jag inte att många kommer att uppleva detta som en förenkling. På lite längre sikt tror jag däremot att det är en förenkling.

Undertecknande och fastställelseintyg förenklas

Annat som tas upp i utredningen är frågor om elektronisk ingivning av årsredovisningen samt vissa frågor om undertecknande och fastställelseintyg. Vad gäller elektronisk inlämning finns inga konkreta förslag på lagändringar. Utredningen menar att det som krävs i första hand är praktiska metoder för att utnyttja det befintliga regelverket.

Däremot vad gäller undertecknande av årsredovisningen föreslås att som ett alternativ till att skriva under årsredovisningen kan den färdigställas genom ett protokollfört beslut vid ett styrelsemöte där samtliga styrelseledamöter deltar. Vidare föreslår utredningen att fastställelseintyget ska kunna undertecknas av annan person som styrelsen har utsett. Det öppnar möjlighet för att styrelsen kan utse redovisningskonsulten.

Förslagen om fastställande av årsredovisning och underskrift av fastställelseintyg öppnar möjligheter för förenklade rutiner vad gäller leveransen av bolagens årsredovisningar till Bolagsverket. Förhoppningsvis kan detta kombineras med praktiskt bra verktyg för elektronisk inlämning inom en snar framtid.

Färre ideella föreningar blir bokföringsskyldiga

En specifik fråga som utredningen hade att ta ställning till var fråga om bokföringsskyldigheten för ideella föreningar. Utredningen lämnar här ett förslag som innebär att en ideell förening endast blir bokföringsskyldig om nettoomsättningen i näringsverksamheten normalt uppgår till mer än fyra prisbasbelopp. Föreningarna kommer ändå behöva ha bokföring, bland annat för att kunna presentera verksamheten för sina medlemmar. De kommer däremot inte omfattas av formkraven i bokföringslagen.

Vad blev inte av?

Utredningsmannen fick ett ganska öppet direktiv. Tyvärr var det ont om tid vilket gjorde att en del frågor inte hanns med. Vi försökte bland annat lyfta en del frågor om förenklingar i bokföringslagen. Utredningen ansåg sig däremot inte ha tid att hinna med dessa frågor. I utredningen lyfts däremot en del frågor fram för att ge lagstiftaren ett underlag för kommande prioriteringar. Förhoppningsvis leder detta till en översyn av bokföringslagen.

Något som inte nämns i utredningen är frågan om årsredovisningar i bostadsrättsföreningar. Debatten om bostadsrättsföreningar inleddes med en diskussion kring progressiva avskrivningar. Den har därefter handlat om mycket mer än så. SRFs uppfattning är att hela regelverket kring bostadsrättsföreningar behöver ses över. Ett steg i detta är att överväga om en bostadsrättsförening ska följa årsredovisningslagen då den officiella rapporteringen ska upprättas. Frågan tas som sagt inte upp i utredningen.

SRF driver fortfarande frågan om att lagstiftningen för bostadsrättsföreningar behöver ses över. Vi har bland annat skickat in en skrivelse till Justitiedepartementet och har även haft kontakt med berörda tjänstemän. Vår förhoppning är att frågan kommer att utredas inom en snar framtid.

Leder översynen till förenklingar?

Tillbaka till frågan i ingressen – Kommer nu utredningen med förenklingsförslag för företagen? I Konsulten nummer 3 2014 skrev jag att jag spontant inte trodde att alla skulle ställa sig upp och jubla över förenklingarna i delbetänkandet. De flesta ställde större förhoppningar till slutbetänkandet där utredningen skulle komma med andra förslag än vad som krävs av EU-direktivet. De tre stora förslagen från utredningen kan sägas vara införandet av mikroföretag, nya årsredovisningslagar och att ett mindre antal ideella föreningar kommer att vara bokföringsskyldiga.

Som jag gett uttryck för i artikeln tror jag inte att införande av mikroföretag leder till några större reella förenklingar. Jag skrev även ett särskilt yttrande till utredningen att jag inte tycker att förslaget blev bra. Jag är inte på något sätt emot förenklingar för mindre företag. Ska däremot reella förenklingar införas för de allra minsta företagen räcker det inte med att föreslå ett antal undantag från upplysningskrav i årsredovisningen. Det måste förenklas i värderingsreglerna och detta måste knytas samman med annan lagstiftning. Kanske måste det införas en ny företagsform.

Den nya årsredovisningslagen kommer inte på kort sikt att uppfattas som förenkling. Till stor del handlar det om språk och struktur. Det underlättar på sikt, kanske mest för de som går på högskola nu och ska in i branschen. Reella förenklingar får man om man börjar röra i värderingsregler och i reglerna kring bokföringslagen. Men ett antal ideella föreningar får i vart fall reella förenklingar då de inte längre behöver följa bokföringslagen.

Nu återstår att se vad som händer med slutbetänkandet. I skrivande stund är det inte utskickat på remiss. Det uppfattar jag däremot enbart beror på tidsskäl. Delbetänkandet måste prioriteras eftersom det innehåller förslag som måste genomföras med anledning av det nya direktivet. Vi har alltså att se fram mot lagrådsremiss och proposition troligen under denna vår. Dessutom också en remiss avseende förslagen i slutbetänkandet. Så förändringar får vi, innebär det förenklingar också?