Innehållet vid alla tillfällen är i grunden samma. Men ibland kommer det nyheter under resans lopp och frågor på vissa ställen som gör att vi ändrar lite i dragningarna. Jag sammanfattar här några av de frågor jag tog upp under Nyhetsdagen. De frågor jag lyfter är sådana som har diskuterats under resans lopp och där vi kanske inte sa samma sak på första som sista nyhetsdagen. I en del frågor har det också hänt saker efter sista Nyhetsdagen.

Ianspråktagande av ersättningsfond i K2

När vi inledde turnén var vi ganska klara över att Bokföringsnämnden (BFN) skulle fatta beslut om ändring i K2 vad avsåg möjligheten att redovisa ianspråktagande av ersättningsfond. Frågan hade kommit upp då många i praktiken redovisade ianspråktagandet genom att ”göra om” ersättningsfonden i redovisningen till överavskrivning på byggnad. Problemet var att det inte är tillåtet att redovisa överavskrivning på byggnad i vare sig K2 eller K3.

Det kan däremot tyckas att det finns en viss logik i att i K2 redovisa en överavskrivning på byggnad då den tillkommit i samband med ianspråktagande av ersättningsfond. K2 innehåller många förenklingar i syfte att kunna få en redovisning som stämmer överens med de skattemässiga värdena. Så kom också BFNs beslut den 7/12. Regeln om vad som får redovisas som obeskattad reserv i K2 uppdaterades med ett andra stycke.

”Obeskattade reserver får redovisas endast om det i skattelagstiftningen finns regler som, för avdragsrätt, kräver att motsvarande belopp bokförs i redovisningen.

Trots det som sägs i första stycket får ett företag som har tagit en ersättningsfond i anspråk för avskrivning i enlighet med 31 kap. 10, 11 och 13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) redovisa motsvarande belopp som obeskattad reserv.”

Det kan observeras att företag som tillämpar K3 inte kan redovisa ett ianspråktagande av ersättningsfond på detta sätt.

Avverkningsuppdrag

Redan vid första kurstillfället hade Högsta förvaltningsdomstolen meddelat dom i två mål avseende fråga om när inkomst ska redovisas som intäkt vid avverkningsuppdrag. BFN yttrade sig om vad som var att betrakta som god redovisningssed. BFN hade dessutom tidigare offentliggjort ett brevsvar på samma tema.

I Högsta förvaltningsdomstolens dom anförs BFNs yttrande om vad som utgör god redovisningssed.

”Det är god redovisningssed att vid bedömningen av när en inkomst ska intäktsredovisas jämställa inkomster från upplåtelse av avverkningsuppdrag med varuförsäljning. Det innebär att intäktsredovisning ska ske när väsentliga risker och förmåner förknippade med att äga virket övergår från säljaren till köparen. Det ska därtill vara möjligt att beräkna inkomsten på ett tillförlitligt sätt. Den tidpunkt då dessa förutsättningar är uppfyllda beror på avtalsvillkorens innehåll och omständigheterna i det enskilda fallet men den får, om inte annat framgår av omständigheterna, anses vara den då det, efter utförd avverkning, är möjligt att bestämma virkets volym, och därmed köpeskillingen, det vill säga när virket mäts in.”

Yttrandet och domen är, enligt min uppfattning, ganska tydliga. Case closed!?

Jag har under turnén och även efter fått ett antal frågor på detta område. Jag vet att det pågått diskussioner mellan personer som är väl initierade i skogsbeskattning. De har i första hand inte rört själva domen, utan hur man ska tolka andra typer av avtal om avverkning än vad det rörde sig om i det specifika fallet. Här kan det finnas anledning att följa en debatt som mycket väl kan komma att dyka upp.

Det ska också observeras att domen avsåg fall där bokföringen avslutas med ett årsbokslut (inte ett förenklat) som var upprättat i enlighet med de nu upphävda reglerna. Frågan är då om ett liknande avtal ska tolkas på samma sätt utifrån skrivningarna i BFNs nya vägledning om Årsbokslut (BFNAR 2017:3)?

Jag tror inte att BFN hade kommit till en annan uppfattning om tidpunkten för intäktsredovisning även om detta regelverk hade tillämpats. I detta regelverk finns förvisso en tabell om när varor ska intäktsredovisas. Men i grunden är det ett förtydligande av när risker och förmåner övergår. Dessutom tillkommer faktorn att beloppet ska kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Nytt regelverk för Årsbokslut

Regelverket var beslutat redan då första kurstillfället hölls. Det var däremot inte publicerat. Publiceringen i sig medförde inte behov av att justera något som framförts vid de första kurstillfällena. En faktor var såklart att det jag tog upp avseende regelverket var mycket översiktligt.

En sak jag tog upp var tidpunkten då det nya regelverket blir tvingande. Det är för räkenskapsår som inleds från och med 1/1 – 2018 och senare. Företag får däremot tillämpa regelverket på bokslut som avslutas 31/12 – 2017. I de allra flesta fall menar jag att det inte är några problem att börja tillämpa regelverket nu. Har man någon fundering kring en värderingsfråga är det bättre att vända sig till ett nytt uppdaterat regelverk än att söka tolkningar i den tidigare så kallade anpassningsnormeringen som inte har uppdaterats på flera år.

Digital inlämning av årsredovisning

Bolagsverkets uppdrag att skapa ett system för digital inlämning av årsredovisning har pågått under en längre tid. I uppdraget ligger att det till en början ska vara frivilligt att lämna in årsredovisningen digitalt. Men på sikt ska det bli obligatoriskt.

Under perioden då nyhetsdagarna genomfördes kom en delrapport från Bolagsverket. I den anger Bolagsverket bland annat att de menar att det är möjligt att göra inlämningen obligatorisk redan 2020. Huruvida det blir så återstår såklart att se, men det är ytterligare ett skäl till att försöka ligga lite i framkant i denna fråga.

Projektet har löpt vidare och systemet är tänkt att sättas i drift den 26 mars. Som ett led i projektet har Bolagsverket skickat ut förslag till föreskrifter om elektronisk ingivning av årsredovisningshandlingar för aktiebolag. Jag noterar att åtminstone en ”tung remissinstans” har relativt starka invändningar mot föreskrifterna.

Det framförs att det kan vara så att lagstöd saknas för utformningen av Bolagsverkets tjänst så som den är tänkt att utformas. Det skulle kunna innebära ett eventuellt senareläggande av införandet av tjänsten. Jag ger mig inte in i det juridiska kring denna fråga. Jag konstaterar att det uppenbarligen råder lite olika uppfattning avseende det juridiska. Vad gäller själva sakfrågan är min uppfattning att digitalisering ligger i tiden, men självklart kan inte system införas om inte rättssäkerheten kan garanteras. Om det är ett problem i detta fall får, som man brukar säga, ”de lärda tvista om”.

Jag vill uppmana de som har programvaruleverantörer som stödjer digital inlämning att ni testar systemet redan nu. Det är bättre att ha provat på och kunna anpassa sina rutiner till den tidpunkt då det blir obligatoriskt. För det kommer det att bli.

Srf konsulternas uttalanden

Under resans gång beslutade Srf konsulternas redovisningsgrupp om tre nya uttalanden i serien Srf U. Dessa har vi informerat om direkt till våra medlemmar och de ligger också utlagda på vår webbplats srfkonsult.se tillgängliga för alla. Nedan en mycket kort sammanfattning av vad de innehåller.

I Srf U 9 Förskott enligt femtusenkronorsregeln i K2 anger redovisningsgruppen att ett företag får ta upp ett erhållet (lämnat) förskott som understiger 5 000 kronor som intäkt (kostnad) vid betalningstidpunkten. Det innebär att förskott som betalas innan en vara börjat levereras eller en tjänst börjat tillhandahållas inte behöver periodiseras.

I K2 finns möjlighet att skriva upp byggnad och mark, men det begränsas av taxeringsvärdet och om någon förbättring har aktiverats. Möjligheten till uppskrivning ska, enligt Srf U 10, bedömas var för sig av byggnad och mark. Genomförd till- eller ombyggnad på byggnad eller mark förhindrar uppskrivning på den del där förbättring skett.

Enligt Srf U 11 får ett företag som valt att tillämpa förenklingen om återkommande utgifter i regel 7.9 i K2 frivilligt återgå till att periodisera utgifterna korrekt.

Slutligen…

… vill jag säga att det är kul att komma ut och träffa er alla. Det visas stort intresse och det ställs många relevanta frågor. För mig blir det både en rolig och arbetsam resa. Det är inte annat än att man blir lite tagen av Nyhetsdagen.