Då var sommaren slut. Jag brukar tillbringa större delen av min ledighet på landstället eller sjön. Regniga dagar kan man då med fördel sitta och filosofera över redovisningsfrågor. Det är alltid trevligt och så håller man sig lite alert tills man får dra igång och jobba igen. Problemet är att det har regnat alldeles för lite i sommar. Men en del saker har ändå hänt på redovisningsfronten under sommaren.

Förslag om redovisning av fusioner

Bokföringsnämnden (BFN) publicerade ett remissutkast till ändring i regelverket om fusioner. Det är nödvändigt att göra vissa justeringar med anledning av ändringar i årsredovisningslagen (ÅRL). Det är också mest nödvändiga förändringar som föreslås genomföras. Någon omfattande genomgång är inte gjord.

Bland annat innehåller råden krav på tilläggsupplysningar. Det är krav som inte längre kan ställas på mindre företag med anledning av det nya redovisningsdirektivet. BFN föreslår att dessa flyttas till förvaltningsberättelsen. Man kan såklart ifrågasätta om det är möjligt, men jag ser inga problem med det.

En annan justering avser exemplen. De är omräknade så att enhetssynen ska tillämpas vid beräkning av goodwill. Det ligger i linje med hur koncernredovisning ska upprättas enligt K3. Förändringen känns naturlig.

En särskild fråga BFN ställer i remissbrevet är vad som ska gälla vid fusion inom en så kallad oäkta koncern. Ändringarna i ÅRL medförde bland annat att poolingmetoden togs bort. Om det ska appliceras även vid fusioner i oäkta koncerner ska koncernvärdemetoden tillämpas istället för att som nu föra över tillgångar och skulder till bokförda värden. BFN föreslår att nu gällande ordning inte ändras.

I skrivande stund har inte remisstiden gått ut. Jag tror inte att Srf konsulternas redovisningsgrupp kommer att ha några omfattande synpunkter på förslaget.

Debatt om årsredovisningarnas omfattning

I Svenska Dagbladet skrev Pernilla Lundqvist en debattartikel om årsredovisningarnas omfattning. Rubriken på Pernillas artikel var intressant; ”Dags att förenkla årsredovisningar”. Min uppfattning har varit (och är) att man inte ska förenkla för mycket. Då tappar årsredovisningen i värde som en efterfrågad produkt.

Nu visade det sig att Pernillas synpunkt gällde årsredovisningar i större företag. Där kan det mycket väl vara så att hon är rätt ute. Årsredovisningar upprättade enligt IFRS-regler är inget jag analyserar dagligen.

Sven-Arne Nilsson skrev i en kommentar till Pernillas artikel att det är hög tid för XBRL i Sverige. Kanske får Sven-Arne rätt snabbare än han tror….

Uppdrag till Bolagsverket om digital hantering

Något annat som inträffat under sommaren är nämligen att Bolagsverket fått i uppdrag att införa digital hantering av årsredovisningar. Uppdraget ska genomföras i samarbete med BFN, Skatteverket och Statistiska centralbyrån samt i dialog med bland annat Ekonomistyrningsverket och Riksarkivet. En bred satsning med andra ord.

I regeringens pressmeddelande nämns att Swedish Standards Institute (SIS) har beslutat om en standard för elektronisk rapportering av finansiell information i formatet XBRL. Det hänvisas vidare till en studie från 2008 i vilken anges att den möjliga nyttan för samhället kan uppgå till två miljarder kronor per år med en XBRL-anpassad tjänst för årsredovisningar för svenska aktiebolag. Nyttan kan bestå i rena kostnadsbesparingar som i minskad arbetstid och bättre kvalité i handläggningen av ett ärende.

Tidplanen är att en första delrapport ska lämnas till Näringsdepartementet den 30 oktober 2016 och uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2018.

Regeringen driver på och myndigheterna är intresserade och engagerade. Men räcker det med frivillighet i slutändan? Den tidigare möjligheten till elektronisk inlämning hos Bolagsverket får man närmast benämna som ett misslyckande. Företagen och konsulterna såg inte fördelarna med det. Ska det bli på frivillig basis krävs incitament för företagen för att det ska bli en succé. Kanske blir det i slutändan krav på att lämna in årsredovisningen i XBRL-format?

Debatt om inlämningstidpunkten

Om nu Pernillas inlägg mestadels rörde större noterade bolag gjorde inte Karl-Ivar Bodegårds debattartikel det. Under rubriken ”Korta tiden för årsredovisning” argumenterade Bodegård för att informationen i mindre och medelstora företags årsredovisningar också är viktig. Han argumenterade för att årsredovisningarna borde lämnas in tidigare.

Jag håller definitivt med om att informationen är viktig. Men en viktig poäng är att om den inte är korrekt och fullständig så blir det inte bra bara för att den lämnas in tidigt. Bodegård menar att i vår väl datoriserade värld kan det knappast vara nödvändigt att ge företag sju månader att registrera sina årsredovisningar. Jag menar att det inte är så enkelt att trycka på några knappar för att få fram en bra kvalitativ årsredovisning.

För mig är det viktigast att vi lyfter kvaliteten. Tyvärr ser vi idag problem med kvaliteten på många årsredovisningar då många företag inte anlitar kvalificerad hjälp. Vi löser knappast de problemen genom att kräva en snabbare inlämning.

Jag delar Bodegårds uppfattning om vikten av årsredovisningar i mindre företag. Jag tycker däremot vi ska börja i en annan ände än att kraftigt tidigarelägga inlämningen. Vi måste börja med att höja kvaliteten i årsredovisningarna. För att årsredovisningarna ska ha ett signalvärde är det också viktigt att inte regelverket urholkas allt för mycket. Vikten av att anlita kvalificerad hjälp måste också få en knuff i rätt riktning.

Som redovisningkonsult är det extra viktigt att man håller sig uppdaterad och levererar genomtänkta och korrekta årsredovisningar. Jag hoppas därför att du har en plan för hur du och dina kunder ska ta till er ändringarna i ÅRL och K-regelverken.