En utgångspunkt för mig är att ta avstamp i bokföringslagens regler och framför allt vilket syfte dessa regler har. Enligt förarbetena till bokföringslagen ska behovet av lagstiftning utgå från de utomstående intressenternas perspektiv.

Det finns ingen anledning att lagstifta för företagarens egna informationsbehov och intressen utan det behovet kan företagaren bäst bedöma själv. I stället utgår bokföringslagen från de som inte själva kan ta del av bokföringen. Det kan till exempel vara företagets borgenärer, delägare, medlemmar, anställda och Skatteverket. Även om de inte kan få direkt tillgång till bokföringen ska de veta att bokföringen löpande struktureras och sparas så att det i efterhand går att kontrollera vad som inträffat i verksamheten. För att kunna göra det behövs relevanta och enhetliga regler.

En annan viktig del är att den löpande bokföringen ska vara länken mellan affärshändelserna och den offentliga redovisningen och säkerställa att riktig och fullständig information lämnas i till exempel företagets årsredovisning.

System och kvalitet

Att de bokföringssystem som används stödjer att den information som lämnas är riktig och fullständig kan ju låta som en självklarhet. Men utifrån de frågor vi får från er medlemmar i vår frågeservice förstår vi att så inte alltid är fallet.

För att bokföringen ska bli så enkel som möjligt kan konton vara låsta i programmen och kan inte anpassas till företagets rapporteringsbehov. För att möta ett kundperspektiv styrs ett klientmedelskonto att redovisas som banktillgodohavande i stället för vad det faktiskt handlar om, en fordran på innehavaren av kontot.

För att en årsredovisning ska kunna lämnas in digitalt har information i noterna standardiserats så att en insättning till en kapitalförsäkring anges som ”årets lämnade lån”. Det kan knappast leda till kvalitet i redovisningen!

Företagarens behov

En annan utgångspunkt för redovisningskvalitet är vad företagaren själv vill ha ut av sin bokföring. Vad behövs för information för att kunna styra verksamheten och kunna fatta rätt beslut? Hur detaljerad information behövs och vid vilken tidpunkt? Svaret på de frågorna skiftar naturligtvis och det finns kanske lika många svar som det finns företagare.

Detaljnivå i bokföringen

I sammanhanget kan man fundera på vilken detaljnivå som ett företags bokföring behöver ha. BAS-intressenternas Förening har under en tid arbetat med en total översyn av BAS-kontoplanen och i slutet av sommaren presenterades de första förslagen.

Förslagen finns tillgängliga för alla att tycka till om på BAS webbplats. Syftet med översynen av kontoplanen är att kontoplanen i framtiden inte längre ska vara lika detaljerad. Under åren har många konton lagts till och få konton har tagits bort. De löpande uppdateringarna synes snarast ha utgått från frågor från användarna, än en struktur kring vilka konton som ska finnas respektive inte ska finnas.

Man kan fundera på om ett stort antal konton leder till ökad kvalitet i redovisningen? Uppföljning kan ske på detaljnivå men behöver man veta hur stora kostnaderna varit för frimärken eller finns det risk för att man då inte ser skogen för alla träd?

Ambitionen från BAS sida för den nya kontoplanen är att den ska utgå från ett antal kriterier och därigenom ge stöd för bland annat extern rapportering. Däremot ska kontoplanen inte presentera konton för alla olika sorters affärshändelser utan varje företag ska själv lägga till det som behövs för den egna styrningen. Då borde redovisningskvaliteten bli bättre – men det kräver att man vet vad man vill få ut av bokföringen.

Du tänker kvalitet

Du kanske inte funderar på redovisningskvalitet varje dag men jag blir glad varje gång jag i frågeservice får en fråga där du undrar ”Kan det här verkligen vara rätt?”. Det betyder att du tänker på redovisningskvalitet!