Riksrevisionen har nyligen släppt en rapport som förordar att alla aktiebolag bör ha revision, något som regeringen dock inte nappade på. Hur ser då redovisningsbranschen på frågan?

Revisorsinspektionen och revisorsföreträdare lobbar fortsatt hårt för ett återinförande av revisionsplikten. Det har vi bland annat kunna se i en debattartikel med rubriceringen ”Sverige ett drömland för ekonomisk brottslighet” där andemeningen är att man kan fuska utan att bli upptäckt tack vare den avskaffade revisionsplikten. Enligt dessa företrädare är bästa sättet att komma tillrätta med dagens fusk och ekonomiska brottslighet alltså att återinföra revisionsplikten för samtliga aktiebolag.

Srf konsulterna, NNR (Näringslivets regelnämnd) och flera företagarorganisationer vill istället gå vidare i utvecklingen och höja gränsvärdena för revision. Vi anser inte att revision är rätt verktyg för att motverka ekonomisk brottslighet eller att revision resulterar i högre lönsamhet hos svenska företag.

Redovisningsbranschen och särskilt då redovisningskonsulterna, är den yrkesgrupp som är delaktig i den löpande verksamheten hos sina kundföretag. Som redovisningskonsult har man därför god insyn och uppfattning om företagens behov och möjligheter. Vi ställde några frågor till tre Auktoriserade Redovisningskonsulter, om revisionsplikten och vilken som, enligt dem, kan vara den bästa lösningen för att stävja fusk och ekonomisk brottslighet.

David Wengbrand, Wengbrand redovisningsbyrå i Ulricehamn

– Rent allmänt tycker jag att det är för låga gränser idag, de borde höjas till åtminstone 5-10 miljoner i omsättning. Revision är överflödig i många mindre bolag. Det var lite fegt att sätta gränserna så lågt när revisionsplikten avskaffades för de minsta bolagen. Jag upplever att våra kunder har samma bild. De som ligger precis över gränsvärdena ser revisionen som något nödvändigt ont. Sen måste vi ha i beaktande att det är skillnad på företag som har både redovisningsbyrå och revision mot de som gör sin redovisning själva och enbart har revision. För de sistnämna är så klart revisionen av större vikt. För våra kunder är vi konsulter de främsta rådgivarna och då blir revisionen mer av enbart formalia.

– När det handlar om att stävja fusk så kan säkert revisionen hjälpa till viss del, men min uppfattning är att åtgärder som ett kontantlöst samhälle, lagen om kassaregister, personalliggare och en aktiv Skattemyndighet är betydligt bättre medel. Skatterevision stävjar ekonomisk brottslighet betydligt mer än lagstadgad revision. Jag tror att det digitala samhället på sikt, med affärssystem som är kopplade direkt till Skattemyndigheten, kommer att lösa mycket av dagens fusk.

– Sen vill jag förtydliga att jag inte är emot revision men att jag inte tycker den behövs för de allra minsta företagen. Och att dagens gränsvärden är för låga, det räcker med att ha en liten lunchrestaurang för att komma över gränsen.

Frans Blom, Modern Ekonomi i Västerås

– Skönt att regeringen nyligen beslutade att inte återinföra revisionsplikten.  Riksrevisionens rapport visar att man kan visa vad som helst med statistik. Jag tycker att man borde fundera på syftet med revision i små företag. Revision handlar främst om ägarnas kontroll på styrelsens förvaltning, inte om skatter och avgifter som Riksrevisionen delvis pratar om. Jag tycker de missar målet helt. I de minsta företagen är ofta ägare och styrelse samma personer, om ägarna inte ser behov av revision så har inte företaget det heller. Våra kunder litar på att vi gör rätt.

– Att stävja ekonomisk brottslighet är självklart och viktigt men jag tror inte att ett återinförande av revisionsplikten skulle minska den. Revisionen görs ju oftast ett halvår efter räkenskapsårets utgång, då har bovarna redan hunnit starta tre nya bolag. Då måste det vara ett bättre verktyg att ha en kontinuerlig kontroll och säkerställa att redovisningen är rätt varje månad, det är sådant som vi redovisningskonsulter kan påverka. Bästa formen att stävja fusk är att företaget anlitar en auktoriserad redovisningskonsult. Revisorer behövs för att granska börsbolag där ägarintresset är stort.

– Många av våra kunder jagar kostnader, 9 av 10 ser revisionen som en kostnad som inte tillför något. Så klart finns det undantag, det gör det alltid. Om vi anser att ett företag är i behov av en oberoende granskning så rekommenderar vi att de även anlitar en revisor.

Ragna Karlén-Stavegren, Karlén & Stavegren i Stockholm

– Vi behöver säkra redovisningskonsulter med stor integritet. En av mina medarbetare sa för ett tag sedan att vi konsulter måste utbildas i samma typ av analys och integritet som revisorerna. Branschen har drivit ett mångårigt utvecklingsarbete vilket gjort att dagens redovisningskonsulter håller en jämnare och högre kvalitet i sitt arbete. Välutbildade redovisningskonsulter är ofta bättre för småföretagare än en lagstadgad revisionsplikt. Dessutom tror jag inte revisionsbranschen vill ha tillbaka de minsta företagen, de har inte personella resurser till det. Det är med andra ord ett rent hypotetiskt resonemang som Riksrevisionen framställer. Här i Stockholm är det ett jätteproblem att rekrytera både revisorer och redovisningskonsulter.

– Den bästa lösningen för att stävja fusk är enligt min mening Skatteverket. De har ett betydligt förbättrat fokus idag och samarbetar med Ekobrottsmyndigheten. Sen bidrar ju vi andra aktörer som har anmälningsplikt när vi misstänker penningtvätt eller annat fusk. Jag är övertygad om att skurkarna har egna revisorer och redovisningsmänniskor, även om revisionsplikten återinförs så skulle dessa flyga under radarn.

– Det borde finnas ett nationellt intresse att det finns välutbildade redovisningskonsulter nu när man förespråkar att fler ska driva företag. Istället för att återinföra en revisionsplikt för alla borde man satsa på en nationell utbildning i redovisning. Då höjer vi både utbildningsnivån och statusen för redovisningskonsulterna och borde även kunna höja gränserna för revision utan risk för ökat fusk. Dessutom sker ju revisionen så långt i efterhand, bättre att satsa på kontroll och stöd som ligger närmare verksamheten.