• Allt större uppköp inom redovisningsbranschen och lönebranschen, av internationella storbolag och mindre, inhemska aktörer.
  • Programvaruleverantörer som utvecklar egna tjänster inom redovisning och lön.
  • Fler och fler som startar egen byrå.

Vilka värden är köparna ute efter?

Zennie Sjölund: Vi tar en av de största affärerna inom lönesfären som exempel, belgiska SD Worx med en omsättning på 7,5 miljarder och 4 600 anställda i 12 länder, köper hela Aditros verksamhet i Norden. Aditro är i framkant när det gäller digitaliserade lönetjänster och gör bra resultat.
–  Genom köpet får SD Worx tillgång till en ny marknad, fler kunder och nya lösningar. Med SD Worx track record av systemutveckling, outsourcingtjänster, stordrift och automatisering översätts det till bättre marginaler. Eftersom SD Worx också arbetar med HR kan en bredare mix av tjänster erbjudas efter köpet.
– Att storbolag stärker greppet om allt från systemutveckling till rådgivning och breddar sig går igen i de större affärer vi ser, exempelvis de som görs av Visma, Fortnox och Hogia.

Lali Fjellström: Det har länge pratats om en konsolidering av branschen, där stora redovisningsbolag köper upp små. Vi ser det exempelvis i finska Talenoms aktiviteter på marknaden och ECITs uppköp. Men vi ser också medelstora företag som MPC Consulting göra uppköp. Ambitionerna bakom affärerna är likartade. Bolagen vill nå en viss kundstock eller marknad, bredda tjänsteutbudet och få fler skarpa konsulter eller en särskild spetskompetens.
– De större köparna på vår marknad, riskkapitalisterna, investerar för att det finns vinster att göra. De ser möjligheter att skapa större lönsamhet än branschen hittills lyckats med. De trycker på för nya effektiviseringar och rationaliseringar. Exempelvis genom att automatisera grundtjänster inom moms, redovisning, bokslut och skatt och utveckla nya betalningsmodeller. Detta görs av alla större aktörer, men hastigheten, intensiteten ser ut att vara större hos de som ägs av riskkapitalbolag.

När kommer program och system med tjänster inom lön och redovisning som starkt förändrar konsulternas arbete?

Lali Fjellström: Nu. Programleverantörerna utvecklar hela tiden automatiseringar, integrationer och andra verktyg för effektivisering som gör att många av våra traditionella manuella arbetsuppgifter försvinner. Det är bra att programvaruföretagen effektiviserar och automatiserar rutiner. Det ger våra medlemmar mer tid, dels till den rådgivning deras kunder behöver och båda parter vinner på, dels till att se över och utveckla sin affär och erbjuda nya eller annorlunda paketerade tjänster till sina kunder.

Zennie Sjölund: De stora investerar tungt i nya program och nya tekniska lösningar. För lönehantering, HR, redovisning, revision – allt under samma paraply. Ett stort indiskt bolag är på väg att etablera sig här och de har enormt mycket programmeringskraft, de har både system och outsourcingtjänster. Det är extra intressant eftersom vi i västvärlden vant oss vid att köpa billiga och bra programmeringstjänster därifrån och utvecklat våra system på det sättet.

Hur ska en mindre byrå frodas på en marknad med jättar?

Zennie Sjölund: Pandemin gör oss svältfödda på relationer, på att mötas för att ha trevligt men också för att diskutera med en affärspartner vi har stort förtroende för, ansikte mot ansikte. Den personliga relationen kan vara svårare på en större byrå. De som öppnar eget ser detta, och att de nya systemen kan underlätta för dem. Med en arbetsmarknad som förändras, med fler som har egna verksamheter och byter uppdragsgivare ofta öppnas ett behov av nya tjänster. Där finns pengar att tjäna.

Lali Fjellström: Man kan vara liten och snabbfotad eller stor och stark. Branschen ger möjlighet att driva verksamhet på flera sätt. Pandemin ger många en möjlighet att jobba friare, utan krav på kontorsnärvaro. De stora byråerna har helt andra resurser än de små, men att få jobba lite närmare kunden kan locka till att starta eget. Och det kommer alltid att behövas lokala, personliga byråer. Men för att tjäna pengar behövs nya affärsmodeller. Att bara sälja per timme blir svårt, med prispress på bastjänster genom automatisering. Fasta priser för olika tjänster? Prenumeration på affärsrådgivning? Nya tjänster som hållbarhetsrapportering? Vi är i en spännande tid, även för de små.

Fördelar och nackdelar med allt större system?

Lali Fjellström: Det finns risk för inlåsningseffekter i system som blir alltmer övergripande. Vi gör en liknelse med tillverkarna av smarta telefoner och deras system för lagring och kommunikation, det är inte lätt att byta. Och hur säkrar man att kunden äger all sin data? Att kundens konsult alltid har tillgång till det som överenskommits? Det är inte klarlagt ännu.

Zennie Sjölund: Det finns absolut saker vi ska bevaka, som rätten till data. Samtidigt går dessa bolag före och utvecklar system och tjänster som gagnar oss alla. Vi får smidig, billig digital hantering som stora och små byråer kan jobba i, på samma sätt som viss teknik från en Formel 1-bil till slut hamnar i en vanlig kombi.  Förenkling behövs, idag har vi exempelvis minst 28 olika system för lönehantering och 670 varianter av kollektivavtal.