– Otillräcklig kundkännedom eller bristande förståelse för kundens verksamhet kan leda till att transaktioner som borde väcka misstanke inte gör det. Ett uppenbart exempel är hantering av stora mängder kontanter och köp av dyra produkter kontant, säger Mathias Gunnarsson och listar sex typfall där misstankar kan rapporteras till Finanspolissektionen vid Polismyndigheten (Fipo):

  • Pengar från misstänkt brottslig verksamhet bokförs som försäljning och plockas sedan ut som legala i form av lön och utdelning.
  • Legala pengar betalas ut som lön till misstänkt svart arbetskraft eller för privat konsumtion.
  • Pengar kommer in på företagskonto utan anledning, företagaren blir ombedd att betala tillbaka pengarna (inbetalaren skyller på felbetalning) men betalar till ett annat konto än till det konto som pengarna kom ifrån.
  • Verksamhetsutövaren ser en större transaktion komma in på en kunds konto utan något underlag som visar vart pengarna kommer ifrån.
  • Misstänkt osanna fakturor.
  • Utlandsbetalningar.

Kundkännedom i centrum

Nicklas Lundh vid Fipo understryker att det viktigaste är att konsulten till att börja med följer lagens krav vad gäller kundkännedom och riskbedömning. Och rapporterar eventuella misstankar till Fipo. Graden av misstanke som krävs för rapportering är låg och kan inte jämföras med vad som krävs för en brottsanmälan.

– Man måste helt enkelt förstå hur den egna verksamheten löper risk att utnyttjas och vilka åtgärder man måste vidta för att kunna upptäcka det. Man måste också göra en riskbedömning för varje kund, en förutsättning för detta är att känna sina kunder och deras verksamhet. Man kan i vissa fall behöva titta närmare även på kundens motparter för att säkerställa att det inte förekommer oegentligheter.

Utsatta sektorer

Mathias Gunnarsson lutar sig mot riskbedömningen som gjordes av Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som släpptes i april, se faktaruta, och konstaterar att följande sektorer löper störst risk att användas för penningtvätt eller terrorfinansiering, vilket betyder att den byrå som har dessa bland sina kunder måste vara extra vaksam:

  • Banker.
  • Finansiella institut, till exempel växlingskontor och handel med virtuella valutor.
  • Varuhandel.
  • Bolagsbildare.
  • Företagsförmedlare.
  • Fastighetsmäklare.
  • Spelbolag.

I sammanhanget kan nämnas att det är Länsstyrelserna i Västra Götaland, Stockholm och Skåne som utövar tillsyn över flera av dessa verksamheter. De har delat upp övriga län mellan sig.

Anmäla misstanke

Om man misstänker att något felaktigt begåtts är första steget att kontrollera omständigheterna på egen hand. Har kunden något underlag som förklarar den aktuella transaktionen? Om oklarheterna kvarstår ska byrån rapportera sina misstankar till Fipo, som beskrevs ovan.

– Vi rekommenderar att man registrerar sig i Finanspolisens rapporteringssystem, goAML. Då är det enklare att rapportera om det skulle bli aktuellt, det är också en förutsättning för att man ska få del av information som vi skickar ut. Via goAML blir kommunikationen med Finanspolisen dessutom skyddad, konstaterar Nicklas Lundh.