En samfällighetsförening kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter och är således en självständig juridisk person med egen rättskapacitet som kan vara ett skattesubjekt i momshänseende.

En samfällighetsförening kan till exempel förvalta en parkeringsanläggning, en lekplats, en småbåtshamn eller en väg. Ändamålet ska vara av stadigvarande betydelse för ägarfastigheterna.

De medel som behövs från medlemmarna i en samfällighetsförening bestäms i den budget som beslutas på årsstämma. Vid en lantmäteriförrättning beslutas också hur kostnaderna för anläggningens utförande och drift ska fördelas mellan medlemmarna. Varje deltagande fastighet tilldelas andelstal. Andelstalen är fördelningsgrunden för hur mycket varje medlem i samfällighetsföreningen ska betala till föreningen.

Gällande rätt

En förutsättning för skattskyldighet till moms är att omsättningen görs av en beskattningsbar person (1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen, ML). Med beskattningsbar person avses den som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat (4 kap. 1 § första stycket ML). Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, handlare eller tjänsteleverantör (4 kap. 1 § andra stycket ML).

På senare tid har EU-domstolen meddelat en rad domar som avser beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet.

Äldre uppfattning

I Regeringsrättens Årsbok, RÅ, 83 1:26 var fråga om en samfällighetsförening var skattskyldig till moms eller inte. Föreningens ändamål var att förse föreningsmedlemmarnas fastigheter med värme. Regeringsrätten fann att föreningen inte var skattskyldig eftersom föreningen inte tillhandahöll värmen i yrkesmässig verksamhet.

Skatteverket har, i princip, gett uttryck för samma uppfattning i ställningstagandet ”Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt” daterat den 15 december 2016 med dnr 131 472246-16/111.

Ny uppfattning

Bland annat mot bakgrund av de nya EU-domarna har Skatteverket nu ändrat uppfattning (se Skatteverkets ställningstagande ”Samfällighetsföreningars tillhandahållanden till medlemmar, mervärdesskatt” daterat den 15 februari 2022 med dnr 8-1462899.

Skatteverket anser att samfällighetsföreningar som fortlöpande förvaltar gemensamhetsanläggningar mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. När en samfällighetsförening omsätter varor och tjänster gör den det i egenskap av en beskattningsbar person. Bedömningen påverkas inte av om samfällighetsföreningens tillhandahållanden sker i vinstsyfte eller inte. Samfällighetsföreningen ska därmed ta ut moms med utgångspunkt i de ersättningar medlemmarna betalar, till exempel på uttaxerade belopp enligt debiteringslängden. Detta under förutsättning att föreningen inte omfattas av reglerna om skattebefrielse för företag med liten omsättning (9 d kap. ML).

Skattebefrielse

Omsättningsgränsen för skattebefrielse för företag med liten omsättning kommer troligen höjas från 30 000 kr/år till 80 000 kr/år från och med den 1 juli 2022.

Avdragsrätt

Med en momsregistrering följer rätt till avdrag för ingående moms.

Är Skatteverkets nya ställningstagande positivt eller negativt för berörda?

Vad gäller samfälligheters löpande kostnader torde kostnader och intäkter balansera varandra, i vart fall sett över tid. Till följd därav kan – bortsett från den nya administrationskostnaden för moms – antas att kostnaden för ägarna av delägarfastigheterna varken kommer öka eller minska. Ett exempel:

En vägsamfällighet som har tio delägarfastigheter med samma andelstal köper grus för 100 000 kronor. Av beloppet utgör 20 000 kr moms. Utan avdragsrätt för moms blir samfällighetens kostnad 100 000 kr och varje fastighets andel 10 000 kr. Med avdragsrätt för moms blir samfällighetens kostnad 80 000 kr. Kostnaden per fastighet blir trots det densamma som utan momsregistrering, det vill säga 10 000 kr per fastighet (8 000 kr x 25 % moms). En delägare som bedriver momspliktig verksamhet och som kan hänföra samfällighetens momsdebitering till sin momspliktiga verksamhet har dock avdragsrätt för ingående moms. För dessa delägare minskar kostnaden.

Ställningstagandet saknar besked om från och med när det ska tillämpas. Avsaknaden torde, med tillämpning av preskriptionstiden, innebära att man kan göra gällande att ställningstagandet har verkan sex år tillbaka (se 66 kap. skatteförfarandelagen). För föreningar som har haft stora kostnader och som nu har rätt att yrka avdrag för ingående moms torde Skatteverkets ändrade uppfattning vara positiv. För samfälligheter där utgifter och inkomster går jämnt upp och där ägaren av delägarfastigheten saknar momsregistrering torde Skatteverkets ändrade uppfattning endast medföra en ökad belastning för momsadministration för samfälligheten. För samfälligheter som har stora skulder och därför amorterar och betalar ränta som drabbar medlemmarna i form av uttaxerade belopp kommer kostnaden för medlemmarna att öka eftersom moms nu kommer debiteras på de uttaxerade beloppen.

Srf konsulternas synpunkt

Srf konsulterna har (bland annat mot bakgrund av regeringens förslag om höjning av skattebefrielsegränsen den 1 juli 2022) efterlyst att Skatteverket ger uttryck för från och med när de anser att ställningstagandet ska tillämpas. Återstår att se hur det blir med det.

För närvarande förefaller scenariot således vara att de samfälligheter som ligger i omsättningsspannet 30 000 kr/år – 80 000 kr/år nu ska momsregistrera sig och den 1 juli 2022 avregistrera sig för moms. Anmälan om avregistrering görs lämpligen samtidigt som anmälan om momsregistrering lämnas in till Skatteverket.

Den som har omsättning inom skattebefrielsegränsen kan ansöka om att ändå vara skattskyldig. En sådan ansökan kan vara intressant för samfälligheter som har stora kostnader (relativt sin storlek). Detta eftersom de i och med momsregistreringen har rätt till avdrag för ingående moms.