I förordningen, som följer på EU- kommissionens förslag från 21 april 2021, listas sex syften:

  • Harmonisera regler för AI inom EU.
  • Stärka den inre marknadens konkurrenskraft och funktion.
  • Undvika fragmentering på den inre marknaden.
  • Skydda hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter.
  • Främja de positiva aspekterna av AI.
  • Säkerställa fri rörlighet av AI-system.

Olika AI-systemen delas upp i olika kategorier baserade på hur mycket de påverkar EU-medborgarnas vardag, se faktaruta. För systemen med högst risk kommer CE-märkning att krävas. Vidare förslås ”regulatoriska sandlådor”, utvecklingsmiljöer som underlättar för innovation och tester och kan följas av lagstiftaren, så att inte otillåten programvara tas fram.

”AI ett medel”

EU-kommissionär Margrethe Vestager, med ansvar för ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, konstaterar följande i ett pressmeddelande:

– När det gäller artificiell intelligens är förtroende ett måste, inte bara något som det är trevligt att ha.

Hennes kollega, kommissionär Thierry Breton med ansvar för den inre marknaden, säger:

– AI är ett medel, inte ett mål. AI har funnits i flera årtionden, men kapaciteten har ökat avsevärt med hjälp av datorkraft. Det skapar en enorm potential inom så varierande områden som hälsa, transport, energi, jordbruk, turism och cybersäkerhet. Samtidigt är tekniken förbunden med ett antal risker.

Sverige positivt

Regeringen välkomnar förslaget och skriver i sin faktapromemoria (FPM109) från 26 maj bland annat att: ”AI har använts länge och används av många företag och inom offentlig sektor i dag. Potentialen är betydande och Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användningen av AI kan ge…”

Förslaget ligger inom ramen för EU:s digitala strategi. Det följer på ett arbete som en oberoende expertgrupp inom AI har jobbat med sedan 2018. Detaljer om deras resonemang och slutsatser finns i EU:s ”Vitbok om artificiell intelligens” som publicerades 19 februari 2020 och som lagförslaget baseras på.

Höga böter

Att använda icke tillåtna AI-system blir mycket kostsamt. Böterna kan uppgå till 30 miljoner EURO eller upp till 6 procent av föregående års omsättning (globalt). Även EU:s institutioner kan få böta om de bryter om förordningen, genom beslut av Europeiska dataskyddsstyrelsen.

Nästa steg är att förslaget ytterligare diskuteras i EU:s rådsarbetsgrupp för telekommunikation och informationssamhället, innan det kan antas av Europaparlamentet och bli en EU-lag. Regeringen skickar sina synpunkter på förslaget dit och informerar Riksdagen om förslagets innehåll genom sin faktapromemoria.

Risknivåer i EU-förslaget

Oacceptabel risk. AI-system som hotar människors säkerhet, försörjningsmöjligheter och rättigheter förbjuds. Exempelvis staters möjligheter att övervaka och värdera människors sociala liv och kontakter.

Hög risk. Dessa AI-system omfattas av strikta skyldigheter innan de får lanseras. Exempelvis för att styra transporter, eller mjukvara för att sortera cv:n vid rekrytering.

Begränsad risk. Ska till exempel uppfylla en rad transparenskrav. Kan till exempel vara automatiska svarsfunktioner på hemsidor, så kallade chattbotar.

Minimal risk. Fri användning av exempelvis skräppostfilter samt data- och tv-spel som stöds av AI. De absolut flesta av AI-systemen hör hit.