Annons
Profilen

Sandra Riise: Skillnader mellan länderna

Att vara Auktoriserad Redovisningskonsult i vårt grannland i väster skiljer sig en hel del mot hur det är att var yrkesverksam här i Sverige. Sandra Riise är VD för Norges motsvarighet till SRF, NARF, och berättar här för Konsultens läsare om de mest markanta skillnaderna.
Text: Tina Sjöström
Annons

Sandra Riise har en lång karriär med fler olika yrkesroller inom ekonomi. Hon har jobbat som både redovisningskonsult och revisor, varit rådgivare och bankchef. Hon har till och med varit kommunalråd i Andøy Kommune. Nu bor Sandra i Oslo och har sedan 1996 varit VD för Norges Autoriserte Regnskapsföreres Förening, NARF. Ett förbund som har 7 500 medlemmar, varav 7 100 är auktoriserade.

Hur fungerar auktorisationen av redovisningskonsulter i Norge?
– I Norge är det Finansinspektionen som auktoriserar både revisorer och redovisningskonsulter. Kravet för att bli Auktoriserad Redovisningskonsult är minst tre års högskolestudier motsvarande 180 högskolepoäng samt två års praktik. Du ska också ha en god ekonomi och inte vara straffad tidigare. I Norge måste man vara auktoriserad för att få bedriva näringsverksamhet som redovisningskonsult, det är en av anledningarna till att vi har så pass många fler medlemmar mot i Sverige. Som Auktoriserad Redovisningskonsult är det också krav på vidareutbildning precis som i Sverige, minst 77 timmar fördelade över tre år. Näringslivet i Norge har hög tillit till yrkesgruppen, 355 000 företag anlitar en Auktoriserad Redovisningskonsult idag. Totalt finns det

11 600 Auktoriserade Redovisningskonsulter i Norge varav ungefär 62 procent är medlemmar hos oss. Våra medlemmar står för 80 procent av hela branschens omsättning. Att vi har så pass många medlemmar trots att det inte är vi som ansvarar för auktorisationen beror på att vi har många fördelaktiga förmåner, bland annat kurser, support och informationsmaterial.

Hur genomförs era kvalitetskontroller?
– Alla Auktoriserade Redovisningskonsulter har en kontroll minst var sjunde år. Vi har 30 medlemmar som jobbar som kontrollanter hos oss, de är alltså inte anställda av NARF. Dock har vi två personer hos oss som sköter det administrativa och ser till att alla blir kontrollerade. Skulle det visa sig att den auktoriserade inte blir godkänd blir det en ny kontroll som de själva får bekosta, utöver den årliga kontrollavgiften. Omkontrollen kostar 13 000 norska kronor vilket svider en hel del. Hos oss är det ungefär 15 procent som inte klarar sig igenom den första kontrollen vilket jag tycker är för högt. Är kvaliten allt för låg vid kvalitetskontrollen skickar vi information om det till Finansinspektionen. Det är de som egentligen ansvarar för kontrollerna men de klarar inte av att genomföra dem själva, därför har vi fått det uppdraget.


Sandra Riise Foto: Mats Åsman

Hur ser revisionsplikten ut? Har ni lagstadgad revisionsplikt eller är några bolag undantagna?
– Alla aktiebolag med mindre än fem miljoner i omsättning, mindre är 20 miljoner i balansomslutning, färre än 10 anställda och inte är koncerner kan väja om de vill ha revision eller inte. Detta infördes i maj 2011. I Norge finns ungefär 250 000 aktiebolag och under de första åren efter införandet av frivillig revisionsplikt var det 100 000 som valde bort revision. Det är betydligt fler än i både Sverige och Danmark. Jag tror det beror på att det flesta företag anlitar en Auktoriserad Redovisningskonsult och redan har kvalificerad hjälp. Alla aktiebolag som står under Finansinspektionen tillsyn måste dock ha revision. Frivillig revision är den största förenklingen för företagare som genomförts i Norge, en förenkling som innebär över en miljard i lägre kostnader för företagen.

Har ni någon Bokslutsrapport eller liknande som kvitto för god kvalitet i bokslutet?
– Ja, det har vi. Vi kallar den Regnskapsföreruttalelse. Det är ett resultat av det samarbete vi har med de andra förbunden i Norden, bland annat SRF. Vi vet att det i fjol gavs ut 3 017 Bokslutsrapporter eftersom det dokumenteras hos myndigheterna. Vi har, precis som SRF, haft svårt att få våra medlemmar att använda detta verktyg. Det kan ta en tid innan nya rutiner har satt sig.

I Sverige har vi Reko – Svensk standard för redovisningstjänster, som ska vara ett hjälpmedel till bättre kvalitet i redovisningen. Finns något liknande i Norge?
– Här i Norge har vi sedan 1993 lag på att man måste vara auktoriserad för att få göra räkenskaperna åt andra. I regelverket står det att jobbet ska utföras enligt ”God regnskapsföringsskick”, GRFS. Det motsvarar Reko. GRFS tas fram av branschen som består av oss, revisionsföreningen och ekonomiförbundet. Tillsammans har vi arbetat fram denna branschstandard. Det finns alltså en lag om auktorisation, föreskrifter och sedan en branschstandard att följa. Vi har också vårt kvalitetssystem som talar om hur man ska jobba och som hjälper redovisningskonsulten med verktyg för att få det dagliga arbetet att funka. Till sist har vi kvalitetskontrollen för att säkerställa att allt efterlevs.

Har ni fler yrkesroller än redovisningskonsulter i er organisation? Hur ser ni till exempel på lönekonsulter (som nyligen blivit en del av SRF)?
– Idag är NARF bara en förening för Auktoriserade Redovisningskonsulter. Vi har också några hundra studenter som är medlemmar hos oss. Vi vet dock att företagare behöver råd och hjälp i andra frågor och att branschen behöver fler kompetenser, bland annat inom lön. Därför kommer vi troligen att gå samma väg som SRF, att öppna upp för andra yrkeskategorier i vårt förbund.

Ni har genomfört en framtidsstudie för redovisningsbranschen i Norge. Hur ser framtiden ut för yrket?
– Vi har genomfört en omfattande strategiprocess som innefattat medlemsundersökningar, kundundersökningar och samtal med några medlemsföretag. Tre övergripande frågeställningar har varit i fokus, med medlemmarnas kunder i centrum. Hur kommer näringslivet att se ut framöver, vilket behov har våra medlemmar och vad kan vi göra för att täcka deras behov. Baserat på detta har vi kommit fram till en ny strategi för vårt förbund.

– Vi kommer att fokusera vårt arbete på fyra områden. Först är det myndighetsarbetet, det vill säga regelverket. Det måste förenklas ytterligare för Norska företagare. Det andra området är marknadsorientering. Vi ska hjälpa våra medlemmar att bli mer marknadsorienterade så att yrkesrollen kan få en ännu högre status, få ett högre anseende. Vi måste, precis som i Sverige, blir mer attraktiva för studenterna när de ska välja yrkesbana. Det tredje området är IT. Tekniken är det som främst driver utvecklingen i branschen och kommer att förändra enormt mycket. Det kommer att bli stora konsekvenser för alla och vi som förbund måste synliggöra alla möjligheter som IT-utvecklingen för med sig. För det fjärde ska vi vidareutveckla och höja kompetensen hos våra medlemmar. Det ska vi göra med attraktiva utbildningar och produkter som tillfredsställer det vardagliga arbetet.

– Att samarbeta med SRF och de övriga nordiska grannländernas förbund blir viktigare och viktigare för varje år. Våra medlemmar internationaliseras med kunder som har dotterbolag i flera länder, det är viktigt att tänka över gränserna. Bästa nyttan är det erfarenhetsutbyte vi gör med varandra, det gör oss alla starkare. Jag tycker att SRF och alla som arbetar där gör ett mycket bra jobb, avslutar Sandra Riise.

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons