Annons
Redovisning

Seminarium: Revisionsplikt – Är en höjning eller sänkning av gränsen bäst för landets företagsamhet?

Idag torsdag samlades näringslivsorganisationerna, NNR, Riksrevisionen, branschorganisationerna Srf konsulterna och FAR tillsammans med politiska talespersoner till ett seminarium där man genomförde en diskussion och debatt om revisionsplikten ska återinföras eller inte.
Text: Tina Sjöström
Annons

Idag torsdag samlades näringslivsorganisationerna, NNR, Riksrevisionen, branschorganisationerna Srf konsulterna och FAR tillsammans med politiska talespersoner till ett seminarium där man genomförde en diskussion och debatt om revisionsplikten ska återinföras eller inte.

Per Åsling, centerpartiet, inledde seminariet och Claes Norberg från Svenskt Näringsliv klargjorde revisionens roll och syfte i näringslivet.

Sven-Olov Daunfeldt, HUI Research, presenterade en nyligen publicerad rapport som visar att revisionsplikt hämmar sysselsättningstillväxten i Sverige. En av slutsatserna i HUIs rapport är att de bolag som frivilligt väljer revision har högre tillväxtambitioner och därmed skulle haft en högre tillväxt även utan reformen. De företag som fått möjlighet att undantas från revision ökade sysselsättningsgraden genom att 1 830 jobb skapades efter revisionsplikten slopades för småföretag.

Sverige, Finland och Malta ligger markant under tröskelvärdena för revisionsplikt om man jämför med övriga EU-länder. Genom att sätta en låg gräns så sätter man också en tydlig tillväxtbarriär som gör att många företag väljer att inte bli större än gränserna för revision tillåter, menar han. Det är inte bara de faktiska reglerna som hämmar tillväxten, utan redan upplevelsen av krångel och merarbete kan medföra att företagen väljer att inte växa.

Riksrevisionens Helena Lindberg hävdar att nackdelarna är större än fördelarna enligt den rapport Riksrevisionen presenterat. De intentioner om ökad valfrihet, minskad administration, stärka konkurrenskraften och bidra till fler företag som växer och anställer har man inte kunnat bekräfta i sin rapport, vilket var en slutsats som ifrågasattes vid seminariet.

Enligt Riksrevisionen har sedan reformen med slopad revisionsplikt lanserades inte funnits någon god kunskap om effekten av reformen, därför behövde man räta ut de frågetecken som fanns. Fördelarna var att många företag valde bort revision och kunde spara 10 000 kr på det. Men det gick inte bättre för de bolag som valde bort revisionen. De växte däremot svagare än de som hade kvar revision. Redan första året sjönk nettoomsättningen och medeltalet anställda sjönk också i de bolag som omfattas av reformen. De väntade effekterna har till stor del inte infriats. Däremot menar Riksrevisionen att nackdelarna med svagare tillväxt, att lönsamheten inte blivit bättre och att bolag i riskbranscher valde bort revision i större utsträckning. Man menar också att den avtagande tillväxttakten skulle kunna bero på skatteundandragande.

Revisorernas anmälningar har enligt Ekobrottsmyndigheten minskat drastiskt, uteblivit säger man i rapporten. Frågan är vem som egentligen upptäcker ekobrott i småföretag. Bör vara den som sköter den löpande redovisningen (red anm). I rapporten framgår också att Bolagsverket fått merarbete i arbetet med årsredovisningarna eftersom kvaliteten försämrats.

Från EBM, Ekobrottsmyndigheten, redogjorde Henrik Lundin och Stefan Lundberg hur de ser på vad avskaffandet av revisionsplikten haft för effekt på den ekonomiska brottsligheten. Svårt att utvärdera enskilda effekter, menar de. Variabler som internationalisering, digitalisering, nya betalningsplattformar och regelförenklingar påverkar detta. Man ser att aktiebolagen i en del fall används som brottsverktyg. Falska årsredovisningar ökar enligt EBM.

EBM har genomfört en undersökning som omfattar 325 anmälda ekobrott. I hälften av dessa har bolaget använts som brottsverktyg. Oaktsamma brott är inte överrepresenterat för bolag som saknar revisor. Men man menar att avskaffandet är en riskfaktor för att ekobrotten kommer att öka, samtidigt som man i en kategori av företag har kommit fram till att det inte finns någon skillnad mellan företag som har revision och de som har valt bort, så alla resultat är inte entydiga.

EBM menar att man bör införa kontrollerande mekanismer trots att de flesta företagare är hederliga och vill göra rätt för sig. Förslag kan vara att man tittar närmare på följande åtgärder:

  • Revisor
  • Redovisningskonsult
  • Utökade kontroller av Bolagsverket
  • Ökat fokus på kundkännedom för redovisningskonsulter och revisorer
  • Brottsförebyggande åtgärder av inblandade myndigheter

Anders Andersson som representerar Småföretagarna, menar att redovisningskonsulten är den viktigaste affärspartnern. Redovisningskonsulten har alltid hjälpt till och sedan har revisorn bara kommit in och tagit betalt för något som redan är klart. Alla regelverk och reformer hanterar överlag alla företag på samma sätt. Det handlar om byråkrati i stor utsträckning.

Hur kan riksrevisionen peka ut frisörer, restaurangägare med flera som mer brottsbenägna, frågar sig Småföretagarna. Det finns ingen anledning att inte utöka gränsvärdena för revision likt övriga EU. Anders menar dock att revisionen som tjänst behövs, men inte för alla företag. Revisionen ska vara frivillig. Det finns många företag som behöver revision.

Dan Brännström, FAR, menar att myndigheterna måste samverka mycket mer kring ekonomisk brottslighet. Redovisningskonsultens kompetens ska tas till vara eftersom företagaren behöver någon att hålla i handen den första tiden, menar Dan. Valfrihet av revision bör omfatta en revision light för mindre företag med ett annat borgenärsskydd. Men att det ska vara revision i AB är en självklarhet menar Dan Brännström.

Mikael Carlson, branschansvarig hos Srf konsulterna, menar att revisionen behövs men inte hos alla företag. Man måste vara väldigt försiktig i hur man tolkar resultatet av den undersökning som ska utgöra beslutsunderlag som påverkar så många företag. Det finns även motstridiga slutsatser från andra undersökningar och varken Skatteverket eller EBM rekommenderar att återinföra revisionsplikten för att lösa problemen med brottsligheten.

Riksrevisionen menar att företagen behöver revisorns goda råd för att utvecklas och växa, men revisor ska inte ge råd menar Mikael. Det är inte revision utan ett brott mot aktiebolagslagen och revisorns egen analys av oberoende. Varför skulle Sverige ha ett unikt behov av att återinföra revisionsplikten? Mikael är också tveksam till att övriga Europa kommer att utvärdera en sänkning av tröskelvärdena.

Patrik Krassen, Företagarna håller med om att revisionen ska vara frivillig. Digitala årsredovisningar kan vara positivt för att få rätt underlag till Bolagsverket. Han tycker också att man bör reda ut revisionens syfte och tror inte att revision är det verktyg som kommer att motverka ekobrott. 250-300 tusen fler företag skulle behöva revision om man återinför revisionen.

Moderator Andreas Femrell, NNR, frågar vilka verktyg man ska använda istället för revisionsplikt.

Mikael Carlson, Srf konsulterna anser att den branschstandard som finns för redovisningsuppdrag ska tillämpas som ett verktyg för att få upp kvaliteten i redovisningen. Hög risk för ekobrott har utpekats i kontantintensiva branscher, men kontanterna är på väg bort. En del utveckling pågår redan och det måste vi ta hänsyn till.

Dan Brännström, FAR, menar att vi inte ska ersätta en plikt med en annan, det vill säga krav på redovisningskonsult. Men man ska inte heller öka den polisiära rollen hos revisorn. Proaktivitet från ansvarig myndigheters sida behövs. Kanske en annan bolagsform skulle vara lämplig, menar han

HUIs representant är mycket kritisk till Riksrevisionens rapport. Deras teser håller inte menar han. Man kan inte förutsätta att alla företag har brottsliga avsikter. Lyft blicken och titta på vilka samhällsproblem vi har. De möjliga jobbskaparna är faktiskt småföretagen. Sluta se landets företag som fifflare och se dem istället som starka jobbskapare.

Hur kan man undvika denna byråkrati som revision omfattar? Hur ska revisorn kunna hjälpa till att motverka ekonomisk brottslighet? säger Anders Andersson från Småföretagarna.

Redovisningsbyrån har koll på mig säger en politiker som också är företagare i lantbrukssektorn som finns med i lokalen. Vad ska jag med revision till? Vad tillför revisionen mig och mitt företag? Frågan är varför inte alla andra länder gjort lika som Sverige gällande revisionsplikten. Sverige sticker verkligen ut med sina låga gränsvärden, menar företagaren.

Helena Lindberg, Riksrevisionen, känner sig smickrad av att Mikael Carlson nämnt den tyngd som Riksrevisionen faktiskt har, men hon tror inte att deras rekommendation är likställt med riksdagens beslut i frågan. Hon hävdar dessutom att det är fler länder som diskuterar om man ska se över effekterna och en eventuell sänkning av gränsvärdena.

Mikael Carlsons replik på Helena Lindberg – Smicker var det inte menat som. Däremot att Riksrevisionen ska skapa förtroende och därför vara noga med de slutsatser man drar utifrån den utredning som gjorts. Mikael ställer sig mycket tveksam till att övriga EU-länder avser sänka sina gränser för revisionsplikt.

Dan Brännström tycker att det är vanskligt att titta på omvärlden eftersom det är lite olika det här med ordning och reda. AB har tjänat Sverige väl och det är dags att återta förtroendet för aktiebolagsformen som han menar fått sig en törn under åren med avsaknad av revisionsplikt.

Nästa steg är att regeringen imorgon fredag ska lämna över rapporten till riksdagen. Vi bevakar fortsättningen!

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons