Annons
Skatt

SKATT – Fördjupning med Mats: Kan jag fakturera mitt aktiebolag från min enskilda firma?

En mycket vanlig fråga är om jag kan fakturera mitt aktiebolag från min enskilda firma. Något enkelt svar går inte att ge, men utifrån praxis kan viss vägledning erhållas.
Text: Mats Brockert
Annons

En mycket vanlig fråga är om jag kan fakturera mitt aktiebolag från min enskilda firma. Något enkelt svar går inte att ge, men utifrån praxis kan viss vägledning erhållas.

Det finns inte några civilrättsliga hinder mot att min enskilda firma fakturerar mitt aktiebolag. Den fråga som kan uppkomma är därför i vilket inkomstslag ersättningen ska beskattas. Skatterättsliga bestämmelser om gränsdragning i inkomstslaget näringsverksamhet finns i 13 kap. 1 § IL. Här regleras att med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. I detta fall är det självständighetskriteriet som är av särskild betydelse. Anses förvärvsverksamheten inte tillräckligt självständig ska beskattning ske i inkomstslaget tjänst.

Vad säger praxis och förarbetena?

Eftersom lagtexten inte ger någon närmare vägledning måste frågan prövas utifrån lagens förarbeten och praxis. Av praxis följer att en prövning ska göras utifrån en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i varje enskilt fall. Helhetsbedömningen innebär inte att alla omständigheter ges samma värde, utan vissa faktorer ges av naturliga skäl större värde än andra.

Det som enligt praxis synes väga tyngst är antalet kunder. Desto fler kunder den enskilda firman har desto större är möjligheten att se den som självständig. En annan viktig faktor är om den enskilda firman har egna maskiner och inventarier samt om arbetet bedrivs i egna eller uppdragsgivarens lokaler. Det som enligt min mening bör tillmätas särskilt stor betydelse, när det gäller fakturering till eget bolag, är om det är samma eller helt skilda verksamheter i företagen.

Anta att en person driver datakonsultverksamhet i ett aktiebolag och elektrikerverksamhet i enskild firma. I denna situation bör det inte vara något problem att fakturera aktiebolaget för utförda elektrikerarbeten. Är det i stället datakonsulttjänster som utförs i den enskilda firman som underentreprenör till aktiebolaget kan det däremot finnas anledning att ifrågasätta självständighetskriteriet. Det måste helt enkelt finnas en rimlig förklaring varför uppdraget faktureras istället för att näringsidkaren tar ut lön från aktiebolaget.

En annan viktig fråga är om det finns ett skattemässigt incitament att lägga inkomsterna i den enskilda firman i stället för i det ägda aktiebolaget. Många gånger saknar det betydelse var inkomsterna hamnar och då finns det inte heller någon anledning för Skatteverket att utreda frågan. I vissa fall kan det på grund av reglerna om beskattning av utdelning på kvalificerade aktier till och med vara en nackdel att inkomsterna beskattas i den enskilda näringsverksamheten.

Innehav av F-skattsedel i den enskilda firman synes däremot inte tillmätas någon särskild betydelse. F-skattsedel har närmast rättsverkningar när det gäller uppdragivarens (bolagets) skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Det ska också, i enlighet med lagstiftarens intentioner, vara enkelt att få F-skattsedel och det sker normalt ingen kontroll vid registreringen. Även om innehavet av F-skattsedel inte tillmäts någon särskild betydelse är uppgiften givetvis sammantaget med andra uppgifter betydelsefull. I förarbetena (prop. 2008/09:62 s. 33) har lagstiftaren också uttalat att:

”Om uppdragstagaren t.ex. har inregistrerat en firma och gjort de anmälningar som krävs för företagare i skatte- och avgiftshänseende, är det omständigheter som kan tala för att uppdragstagaren ser sig som näringsidkare. Å andra sidan kan inte det motsatta förhållandet tas till intäkt för att näringsverksamhet inte avses bedrivas.”

När det gäller att hämta vägledning från förarbeten är det viktigt att vara medveten om att de främst är skrivna utifrån situationer där det finns ett reellt tvåpartsförhållande, vilket det inte finns när en enskild näringsidkare fakturerar sitt eget bolag. Därför får det ses som mycket tveksamt om det har någon betydelse vad uppdragsgivare och en uppdragstagare har avtalat, vilket annars har framförts som en viktig omständighet. Har aktiebolaget flera inte närstående ägare finns det däremot anledning att titta närmare på vad som avtalats mellan parterna.

En dom i kammarrätten och skattetillägg

En viktig fråga i detta sammanhang är om skattetillägg kan tas ut om domstolen gör den bedömningen att den enskilda näringsverksamheten inte anses självständigt bedriven. När det gäller skattetillägg är det alltid Skatteverket som har bevisbördan för att det är en oriktig uppgift. Eftersom skattetillägg anses vara ett straff är beviskravet mycket högt ställt. Mot denna bakgrund skulle jag vilja säga att skattetillägg i regel inte kan tas ut om företagaren gör en felaktig bedömning.

I en nyligen avkunnad dom i kammarrätten har trots allt skattetillägg tagits ut* . I detta mål var det frågan om två personer som drev ett aktiebolag tillsammans. Någon lön togs inte ut från bolaget, utan i stället fakturerade de bolaget från sina enskilda firmor. Verksamheten i aktiebolaget, i vart fall för den ena parten, var i princip identisk med den enskilda firman. Det fanns inte någon uppgift om att det fanns egna maskiner eller inventarier i den enskilda firmorna. Arbetet hade vidare utförts i aktiebolaget lokaler. Av väsentligt intresse i detta mål var att det fanns stora underskott i de enskilda firmorna. Därför fanns det ett tydligt skattemässigt incitament att hänföra inkomsten till den enskilda firman. Det som också torde ha varit av stor betydelse i detta mål var att det inte fanns någon egentlig omständighet som talade för att verksamheten var självständig, mer än att det fanns F-skattsedel och att de enskilda firmorna var momsregistrerade.

Mot denna bakgrund kändes det inte heller förvånande att domstolen vid en helhetsbedömning ansåg att verksamheten i de enskilda firmorna inte var självständiga och att inkomsterna från bolaget skulle beskattas i inkomstslaget tjänst. Det kan också särskilt noteras att eftersom F-skattsedel hade åberopats påfördes aktiebolaget inte några arbetsgivaravgifter. I stället påfördes de fysiska personerna egenavgifter i inkomstslaget tjänst (3 kap. 4 § socialavgiftslagen).

Däremot ställer jag mig mycket tveksam till att det var korrekt att ta ut skattetillägg. Ett problem kan ha varit att de skattskyldige framfört att skattetillägg inte skulle tas ut eftersom den oriktiga uppgiften kunde rättas med ledning av tillgängligt kontrollmaterial. Denna invändig var enligt min mening i princip utsiktslös. De skattskyldiga borde i stället ha ifrågasatt om det var en oriktig uppgift och självklart om skattetillägget stod i rimlig proportion till felaktigheten.

Enligt skatteförarandelagen krävs det att det klart ska framgå att den lämnade uppgiften är felaktig för att uppgiften ska anses vara oriktig (49 kap. 5 § SFL). Här är det viktigt att kunna skilja mellan en oriktig uppgift och ett oriktigt yrkande. Har den skattskyldige redovisat sakförhållandena på ett korrekt sätt men gjort en felaktig skatterättslig bedömning är det inte en oriktig uppgift. I det aktuella målet kunde de skattskyldiga inte visa att verksamheten var självständig. Däremot har enligt min mening Skatteverket inte med tillräcklig hög grad av sannolikhet visat att det klart framgår att uppgiften var oriktig. Det gäller särskilt för den ena av parterna som enligt uppgift även hade annan verksamhet i den enskilda firman.

Vad som talar emot att det klart framgått att uppgiften var felaktig var domstolens egen beslutsmotivering. I motiveringen vägs olika omständigheter mot varandra vilket tyder på att det är en svår bedömningsfråga och att det inte är självklart vad som gäller. Att det inte var självklart framgår även av att domskälen var på tre sidor. Så omfattande argumentation kan knappast krävas om det klart framgår att uppgiften är felaktig.

Avslutande kommentarer

Om man ställs inför denna frågeställning är det viktigt att börja med att anteckna och värdera vilka omständigheter som talar för och emot självständighet. Om en helhetsbedömning inte visar att övervägande skäl talar för självständighet bör man enligt min mening överväga att inte fakturera bolaget.

Eftersom det kan vara en svårbedömd fråga är det viktigt att frågan diskuteras med kunden. Glöm inte att dokumentera vad ni kommit fram till, så att det inte kan bli någon diskussion i efterhand om Skatteverket kommer på besök.

*KRG 2015-12-08 mål nr 3742-15.

 

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons