Småföretagare glöms bort – igen
Regelrådet inrättades 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag. Arbetet påbörjades 2009 och Regelrådet har sedan dess varit verksamt som en oberoende, statlig kommitté. Nyligen överlämnades Regelrådets slutrapport för åren 2009-2014 till näringsminister Mikael Damberg.
Där konstaterar Regelrådet att utvecklingen inte har gått i önskvärd riktning. I endast 39 procent av förslagen till nya eller ändrade regler har konsekvenserna för företag utretts i tillräcklig omfattning. Därmed riskeras att reglers negativa effekter för företag underskattas och att företagens kostnader blir onödigt höga. Trots insatser i form av Regelrådets yttranden, årliga rapporter till regeringen, utbildningar och stöd till regelgivare samt andra kommunikationsinsatser har Regelrådet inte kunnat se ett förbättrat resultat. Krafttag krävs för att ändra utvecklingen.
Enligt Regelrådet är det sällsynt att förslag har utformats så att särskilda hänsyn tas till små företag.
Tvärtom är det vanligt att författningsförslag medför en ökad komplexitet och ökade krav för företag i allmänhet, vilket kan vara särskilt belastande för små företag i synnerhet. Regelrådet har också noterat att sådana allvarliga konsekvenser för små företag beskrivs sparsamt i konsekvensutredningarna, i den mån det alls finns beskrivet.
I slutrapporten lämnar Regelrådet ett antal rekommendationer till regeringen på hur detta kan åstadkommas. Rådet presenterar också statistik över departements och myndigheters resultat avseende konsekvensutredningar.
Från och med 2015 är Regelrådet ett särskilt oberoende beslutsorgan inom Tillväxtverket.
