I Skattverkets budgetunderlag för 2024 till och med 2026 kan du exempelvis läsa om hur myndighetens verksamhet styrs genom budgetpropositionen för 2023. Där framgår bland annat:

” Att motverka skattefusk och skatteundandragande är en fortsatt politisk prioritering.”

”De digitala tjänsterna för allmänhet och företag bör anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag i första hand kan lämna uppgifter digitalt.”

Även ökad omfattning av skattekontroll, sidan 17-18, och hantering av nya mervärdesskatteregler, sidan 28, behandlas, se nedan. För att bara nämna något.

All text nedan tagen ur Skatteverkets budgetunderlag (sidan 17-18):

Ökad omfattning av skattekontroll

Förslag

Skatteverket yrkar 80 miljoner kronor i nivåhöjning från och med 2024 varav 10 miljoner kronor till kontrollåtgärder som förbättrade it-system, automatiseringar och effektiviseringar av arbetssätt och 70 miljoner kronor till fler handläggare för att öka kontrollens omfattning men samtidigt effektivisera den, bibehålla förtroendet för myndigheten samt minska skattefelet.

Inledning

För att främja att företagande kan ske på lika villkor och att motverka osund konkurrens både nationellt och internationellt är skattekontroll en mycket viktig del av Skatteverkets åtgärder. En effektiv skattekontroll motverkar också att oseriösa företag släpps in i systemet och minskar risken för att informationen vi delar med andra myndigheter leder till bedrägerier och missbruk i andra delar av välfärdssystemet. Skattekontrollen generar också skatteintäkter som säkerställer finansieringen av den offentliga sektorn. Skattekontrollen är därför central för att vi ska kunna genomföra vårt uppdrag.

Vi utför även skattekontroll inom ramen för vår myndighetssamverkan, exempelvis kring grov organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet. Inom sådan samverkan kan vi bidra med kompetens och olika utredningsverktyg. Tillsammans med övriga aktörer kan vi gemensamt uppnå en ökad samhällsnytta.

Skatteverket arbetar kontinuerligt med effektiviseringar inom kontrollverksamheten som ett led i att hushålla med våra resurser. Under 2022 har vi bland annat utvecklat ett it-stöd (riskmodell) för granskning avseende resor till och från arbetet och övriga utgifter. Modellen har lett till cirka 19 000 kontroller, som valts ut med stöd av artificiell intelligens (AI). Utvärdering pågår och eventuellt kan denna typ av modell användas på andra områden, dock inte för de mer komplexa riskerna för skattefel.

Problem och utmaningar

De senaste åren har omfattningen av kontrollen inom beskattningsverksamheten minskat och Skatteverket närmar sig en nivå som inte är rimlig för att kunna bibehålla förtroendet, minska skattefelet samt kunna hantera vissa av de högt värderade skattefelsriskerna.

Den främsta orsaken till att omfattningen av kontrollen avseende skattefelsrisker har minskat, är att vi har behövt prioritera andra arbetsuppgifter och att utvecklingen av automatiserad hantering av ärenden inte har kommit så långt som önskat. Skälet till detta är bland annat att utvecklingsverksamheten har behövt prioritera lagtvingande utveckling. Det har medfört att en stor andel av kontrollresursen får läggas på dels manuell ärendehantering dels enklare kontroll av fullgörandefel, vilket gör att vår riskbaserade kontroll mot högt värderade risker för skattefel har fått stå tillbaka.

Samtidigt har ärendevolymerna ökat inom många delar av Skatteverkets verksamhet. Förutom att antalet företag i Sverige har ökat, har förändringar i lagstiftning lett till att fler utländska företag och arbetstagare ska registrera sig och betala skatt i Sverige. Det har ytterligare trängt undan arbetet med kontroller för att förhindra osund konkurrens.

Det internationella informationsutbytet ökar också i omfattning. För att kunna öka användningen och rikta kontrollen mot de största riskerna krävs en kombination av ny teknisk förmåga samt förändrade kompetenser och nya arbetssätt. Skatteverket behöver vara en pålitlig part till de företag som verkar i en internationell miljö i förhandlingar avseende en uppkommen dubbelbeskattningssituation. Företagen kan välja att etablera sig i andra länder där skattemyndigheternas kontrollverksamhet är effektiv och gynnar företagen i det landet vid förhandling i en dubbelbeskattningssituation.

Vi behöver stärka och effektivisera kontrollen av privatpersoner, små företag och medelstora företag. Gammal teknik och arkitektur i nuvarande it-lösningar hindrar oss från att ta fram mer avancerade lösningar. Vi vill öka användandet av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) med datadrivna modeller som väger olika indikatorer mot varandra och ger urval för kontroll där den sammanvägda risken är hög. Detta ger oss information för att förstärka vår kontroll, öka träffsäkerheten i våra åtgärder samt bättre beslutsunderlag som bidrar till att minska skattefelet.

När det gäller kontroll av stora företag är vår bedömning att om vi inte har en effektiv kontroll av dessa, riskerar skattebasen att erodera. Stora företag står för cirka 70 procent av alla skatteinbetalningar och den skatt som belastar dessa företag uppgår till cirka 40 procent av den totala skatteintäkten. Stora företag har andra skatterisker än små och medelstora företag. Riskerna rör ofta mer komplexa frågor, såsom gränsöverskridande transaktioner, finansiering och resultatjustering samt större belopp. Utvecklingen på internationell nivå, till exempel OECD:s arbete med Pelare 1 och 2, pekar mot än större komplexitet i skattefrågor som rör stora internationella koncerner, vilket ökar risken för skattefel.

Förslag till lösning

Skatteverket kan öka omfattningen av skattekontrollen genom att öka den handläggande resursen för kontroll samt utveckla nuvarande arbetssätt och verktyg, så att vi kan jobba smartare och därmed effektivare. Genom att öka användningen av AI och ML, fortsätta utveckla det internationella informationsutbytet och automatisera manuella processer, kan vi frigöra handläggande resurs som kan fokusera på mer riskbaserad kontroll.

En ökad omfattning av skattekontrollen syftar till att minska skattefelet och motverka skattefusk men har även ett vägledande syfte, särskilt i de tidiga kontrollerna. Dessutom skapar kommunikation om kontrollen kunskap om Skatteverkets förmåga att fullgöra sitt uppdrag och på det sättet kan vi påverka medborgarnas och företagens förtroende. Externa aktörer samt företag förväntar sig att Skatteverket har en effektiv kontrollverksamhet som även innefattar ett förebyggande angreppssätt och besök. En utebliven satsning på en utvecklad skattekontroll kommer att leda till att omfattningen av kontrollen inte kommer att kunna höjas.

Vi behöver också en modern och effektiv analysplattform. Med en flexibel lösning som är anpassningsbar till framtida förändringar är det möjligt att till exempel koppla på fler informationskällor samt nya analysförmågor och verktyg. En ny analysplattform möjliggör tillgång till data i hela verksamheten, ett effektivt delande av data, förbättrad informationssäkerhet, ökad datakvalitet och analys av data.

Skatteverket yrkar 80 miljoner kronor i nivåhöjning från och med 2024 varav 10 miljoner kronor till kontrollåtgärder som förbättrade it-system, automatiseringar och effektiviseringar av arbetssätt och 70 miljoner kronor till fler handläggare för att öka kontrollens omfattning men samtidigt effektivisera den, bibehålla förtroendet för myndigheten samt minska skattefelet.

Text nedan tagen ur Skatteverkets budgetunderlag (sidan 28):

Hantering av nya mervärdesskatteregler (SME 2025)

Förslag

Skatteverket yrkar 10 miljoner kronor i nivåhöjning från och med 2024 till ökade kostnader för verksamheten och utveckling av ny teknisk lösning för att hantera de nya momsreglerna för skattebefrielse.

Inledning

För att minska den administrativa bördan och efterlevnadskostnaderna för små företag har EU beslutat om nya regler för skattebefrielse. Reglerna ger även förutsättningar för konkurrens på lika villkor då utländska företag får tillämpa de nationella gränserna för skattebefrielse, något som inte är möjligt idag. Tillämpning av de nya reglerna sker från och med den 1 januari 2025 (SME2025) och det får konsekvenser för Skatteverket.

Problem och utmaningar

De nya reglerna medför att Skatteverkets årliga löpande kostnader för verksamheten inklusive rättslig styrning och rättsligt stöd kommer att öka. Vidare kommer it-kostnaderna att öka då det behöver göras ändringar av befintliga system samt att det behöver tas fram en ny teknisk lösning.

Förslag på lösning

Skatteverket ska implementera de nya momsreglerna för skattebefrielse och behöver därmed ta fram en ny teknisk lösning. Utan resursförstärkning blir konsekvensen att vi behöver prioritera ned annat. Det handlar till exempel om att ytterligare försena den nödvändiga förnyelsen av gamla it-system, prioritera ner förbättringar av tjänster mot kund och automatisering av interna processer. Vi kan också tvingas utveckla en e-tjänst som klarar minimikraven men som vi sedan har mycket begränsade möjligheter att vidareutveckla och förbättra. I förlängningen kommer vi också behöva minska resurserna för områden som inte är lagtvingande, som till exempel att kontrollera flera av de branscher eller typer av företag vi arbetar med inom osund konkurrens. Skatteverket kommer också att begränsas i ambitionsnivån vad gäller internationellt samarbete.

För att hantera det nya regelverket yrkar Skatteverket 10 miljoner kronor i nivåhöjning från och med 2024 för att varaktigt förstärka resurserna för den utvecklande, förvaltande, stödjande och operativa verksamheten.