Stefan Pärlhem är personen som klargör att den gamla nidbilden av revisorn som tråkig verkligen inte stämmer. Han visar sig istället vara av det lite mer äventyrliga slaget. Bland annat har han kört sträckan Paris-Dakar (världens tuffaste ökenrally), är utbildad klätterinstruktör och står, vid intervjutillfället, inför en resa till Kambodja med djungeltrekking på programmet.

– Att jag hamnade i revisionsbranschen från början beror på att jag både har en fallenhet och ett intresse för siffror, säger han. Att arbeta som revisor eller redovisningskonsult handlar absolut inte bara om att bolla med siffror fram och tillbaka. Yrkena innehåller mycket annat, som kundkontakter och rådgivning, vilket kräver en stor social kompetens för att lyckas. På fritiden gör jag gärna helt andra saker, som i motsats till yrket låter lite mer spännande. Det kräver en helt annan typ av koncentration och har på mig en meditativ inverkan.

Vad har du för bakgrund yrkesmässigt?
– Jag är auktoriserad revisor och började min bana hos LR Revision en gång i tiden. Då jobbade jag mycket med Föreningsbanken och Länsförsäkringar. Sen gick jag vidare till Öhrlings, nuvarande PwC, där kunderna bestod av både större som mindre ägarledda företag. Efter det jobbade jag en period som utredare av ekobrott hos länskrim i Stockholm. Och de senaste 15 åren har jag varit på Justitiedepartementet med ansvar för framförallt redovisningsfrågor. Jag har jobbat en hel del med förhandlingar kring EUs bolagsrättsliga direktiv som reglerar års- och koncernredovisning samt införandet av IFRS. Under senare tid har jag ansvarat för förhandlingar om nya regler om hållbarhetsredovisning inom EU och om finansiering av ett antal internationella organisationer på redovisnings- och revisionsområdet. Parallellt med det löper arbetet med att genomföra det nya redovisningsdirektivet i svensk rätt.

Varför fick just du uppdraget som ny chef hos Bokföringsnämnden, BFN?
– Genom åren har jag haft mycket kontakt med Bokföringsnämnden. Bland annat eftersom jag varit ansvarig för redovisningslagstiftningen som har en direkt koppling till utvecklingen av god redovisningssed, som ju BFN jobbar med. Förra året inledde vi en dialog som mynnade ut i att jag och nämnden var intresserade av att jag skulle efterträda Gunvor Pautsch som kanslichef.

– Bokföringsnämnden har på senare år bedrivit ett arbete som innebär en stor förändring när det gäller redovisningsnormgivningen för företag. Det ska bli både spännande och intressant att fortsätta det viktiga arbetet.

^{Stefan Pärlhem  Foto: Mats Åsman}

Finns det likheter mellan ditt gamla jobb och detta nya uppdrag?
– Sakområdet är i mångt och mycket detsamma. På Justitiedepartementet har mitt uppdrag varit att skriva regler som fungerar i praktiken och beaktar olika intressenters behov. Detsamma gäller Bokföringsnämndens uppdrag. Normgivningen måste vara praktisk, ändamålsenlig och balansera olika intressen mot varandra. Den största skillnaden blir att BFNs arbete ligger mycket närmare den praktiska tillämpningen än arbetet på Justitiedepartementet.

Fler skillnader?
– En stor skillnad rent praktiskt är antalet medarbetare. På Justitiedepartementen är det några hundra personer, på Bokföringsnämnden runt 10. Jag kommer att uppskatta att jobba med människor med samma intresseområde och bakgrund som jag själv.

Finns det någon speciell fråga du brinner för?
– Jag har inte tänkt kasta mig över något speciellt utan inledningsvis sätta mig in i verksamheten. Det jag ser som det viktigaste är att slutföra det som nämnden och Gunvor Pautsch initierat. Det betyder först och främst att föra de sista bitarna i K-projektet i hamn. K-projekten är en stor förändring i sättet att se på normgivningen för redovisning. Här har man investerat både engagemang och resurser så det är mycket viktigt att det slutförs på ett bra sätt.

Hur tror du det blir att ersätta en så färgstark profil som Gunvor Pautsch?
– Det blir naturligtvis svårt, Gunvor har en lång erfarenhet av arbetet här. Det blir en utmaning för mig att matcha hennes kompetens. Jag kommer inte att jobba precis på samma sätt som hon gjort, jag tror dessutom att det kan vara bra för en organisation när det kommer en person som gör saker lite annorlunda. Jag känner mig trygg inom kompetensområdet och det ska bli fantastiskt kul att ta över där Gunvor slutat.

Vad tror du blir din största utmaning?
– Närmast blir det att utvärdera och analysera de erfarenheter vi gör när K-regelverken nu börjar tillämpas på allvar. Att få ett grepp över vilka åtgärder vi kommer att behöva göra i regelverken. Vi kommer att samla på oss erfarenheter och på sikt ta ställning till om det är något vi behöver förändra. Ett frågetecken som redan lyfts fram är principer för avskrivning av fastigheter i bostadsrätter. Här finns det variationer i hur reglerna ska tolkas och vad standarden innebär. Utvärderingen av K-regelverken kommer helt klart att ta en hel del resurser i anspråk. Jag räknar också med att nämnden kommer att ha ett större engagemang och samarbete med regeringskansliet i redovisningsfrågor, inte minst när det gäller att påverka utformningen av kommande lagstiftning i Sverige och inom EU. På Bokföringsnämndens kansli finns mycket kompetenta medarbetare som det ska bli väldigt intressant att få börja jobba tillsammans med.