Varje år får ett flertal utbildare grönt ljus från MYH (Myndigheten för yrkeshögskolan) att starta utbildningar som leder till yrkesrollerna redovisnings- och lönekonsult. Men är de tillräckligt många? Enligt en prognos från Arbetsförmedlingen som presenterades i Yrkeskompassen under 2019 är både redovisnings- och lönebranschen i balans gällande utbud och efterfrågan. Srf konsulterna tycker inte att den bilden stämmer.

Uppfattningen är tvärtom att yrket redovisningskonsult idag är ett av de stora bristyrkena på marknaden. Allt fler kunder efterfrågar hjälp med ekonomihantering och rådgivning och många redovisningsbyråer har kö på grund av svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Därtill kommer den snabba utvecklingen inom digitalisering och automation. Det är inte bara rekrytering av nyutbildad personal som är aktuellt, det finns även ett stort behov av fortbildning av de personer som redan befinner sig i yrket, för att kunna möta branschens förändringar.

Även efterfrågan på personer med rätt lönekompetens är mycket stor. Det är inte ovanligt att företag anställer personer som har potential att lära sig lön eftersom det helt enkelt är för svårt att få tag på personer som har rätt kompetens från början. Även för denna yrkesgrupp finns ett stort behov av vidareutbildning för personer med lång yrkeserfarenhet för att kunna möta branschens framtida krav och behov. Detta är något som måste prioriteras för att säkra kompetensen och kan göras med korta yrkesinriktade kvalificerade utbildningar som går att kombinera med ett pågående yrkesutövande.

Studerande med examen från en YH-utbildning är eftertraktade på marknaden eftersom utbildningarna har en stark praktisk förankring, vilket medför att de snabbt blir en resurs i företaget. En utmaning med utvecklingen är att de enklare arbetsuppgifterna försvinner allt mer, vilket kan medföra att det i framtiden kan bli svårare att få bra praktik under utbildningstiden.

Linda Wiklund är omvärldsanalytiker på MYH och svarar på våra frågor gällande utbildningar och tilldelning av utbildningsplatser.

Hur ser ni på kompetensförsörjning i framtiden gällande redovisnings- och löneyrken? Anser ni att utbud och efterfrågan är i balans?
– Vi för kontinuerliga diskussioner med branschen och vi kan också se att digitaliseringen medför en utveckling mot en mer konsultativ roll. Det är dock svårt att se hur snabbt den utvecklingen går. Vi anser att vi har ett bra utflöde när det gäller yrken inom redovisning och lön. Om alla platser som är beviljade nyttjas så känner vi att det är balans mellan utbud och efterfrågan. Till i år har vi beviljat en tredje omgång för utbildningarna inom redovisning, det gör att utbildningsplatserna inom just redovisning, som finns beviljade fram till 2024, ökat från 3 700 till 4 500. Det finns också cirka 2 100 utbildningsplatser beviljade inom lön. Sen tror vi att både utbildningarna mot redovisnings- och löneyrken behöver förändras innehållsmässigt och de diskussionerna för vi med berörda parter.

När det gäller ett befarat större behov av kompetens på grund av kommande pensionsavgångar så svarar Linda Wiklund:
– Den officiella statistiken på redovisningsekonomer som väntas gå i pension de närmaste 3–5 åren är 2 400 personer. Därtill finns även en hel del företagare som vi av erfarenhet vet jobbar längre än till 65 år. Det kan vara ett tecken på att det kommer att behövas fler i yrket. Med årets beviljade platser har vi en utbildningsvolym på ungefär 4 500, vilket innebär att det kommer att komma ut ungefär 1 000 personer om året, bara från YH-utbildningarna. Sen fylls det ju på från andra håll, exempelvis personer med en civilekonomexamen. På lönesidan är beräkningen för pensionsavgångar cirka 1 800 personer under samma tidsperiod. Vårt utbud av utbildningsplatser är 2 100 vilket ger ett utflöde på ungefär 600 personer per år. Därför anser vi att det finns en balans mellan utbud och efterfrågan.

Hur fattas beslut på tilldelning av utbildningsplatser, hur väljs utbildare ut?
– Vi bedömer de ansökningar vi får in enligt olika kriterier, bland annat efterfrågan och arbetslivsanknytning för den aktuella utbildningen. Utbildningsanordnaren ska naturligtvis ha kompetens inom yrkesområdet och koppling till branschen. Sen tittar vi på både upplägg och innehåll så att utbildningen verkligen innehåller det branschen efterfrågar. Inom både redovisning och lön är det många av utbildningsanordnarna som redan genomfört utbildningar och då kan vi också titta på tidigare resultat. Såsom kvalitetsgranskningar samt om de studerande fått jobb och att arbetet överensstämmer med utbildning.

– Det är viktigt att branschens företrädare ställer sig bakom utbildningen och engagerar sig i den, fortsätter Linda Wiklund. Det är för oss en kvalitetsgaranti. Vi tittar också på det utbud vi redan har, om det nu finns 2 100 utbildningsplatser inom löneyrket, behövs det ytterligare en? Utbildaren behöver då motivera varför denna utbildning skulle behövas, till exempel att det är en helt ny inriktning eller att utbildningen behövs inom en viss region.

Srf konsulterna har skickat ett öppet brev till MYH med anledning av att man tycker att behovet av utbildningsplatser är större än dagens, hur har det mottagits?
– Vi välkomnar en dialog och kommer att ha med detta i en kommande analys. Vi har ett bra samarbete med branschens företrädare och genomför kontinuerligt diskussioner. Jag skulle säga att vi har samma bild av utvecklingen, men utifrån det öppna brevet har vi olika bild av hur väl utbudet möter efterfrågan. Det är en av sakerna vi kommer att diskutera med branschen under våren.

De YH-utbildningar med inriktning redovisningsekonom eller löneadministratör ligger högt när det gäller att komma ut i arbete efter avslutad utbildning. För båda utbildningsgrenarna är antalet examinerade studenter som fått ett jobb som helt överensstämmer med utbildningen nära 85 procent (avser examinerade 2018). Totalt för alla utbildningar inom yrkeshögskolan ligger det på runt 70 procent. De personer som fått ett jobb som ligger nära det de utbildat sig för är nära 15 procent. Det är alltså bara några få procent som inte har fått ett jobb som motsvarar utbildningen. Av de som tagit examen vid en yrkeshögskola (gäller både redovisningsekonomer och löneadministratörer) är det 96 procent som har ett arbete i yrket ett år efter examen.

Lista YH-utbildningar inom redovisning och lön