Nya betalningssystem med appar som Swish, Klarna, iZettle, Trustly, och digitala valutor som bitcoin gör att bankerna och centralbankerna måste se över sina modeller för att värna effektivitet i betalsystemen. I inget annat land i världen går kontantanvändningen ner så snabbt som i Sverige enligt Riksbanken; mängden kontanter i omlopp i Sverige har minskat med 40 procent sedan 2009, kontantbetalning i affärer har gått ner från 39 procent 2010 till cirka 9 procent 2020.

I dag ser Riksbanken till att ha likviditet i systemet med framställandet av mynt och sedlar som en grundbult, där kontanterna är en fordran på Riksbanken. Fast det är en modell som nu utsätts för press. När de nya mynten och sedlarna nu ersätter de gamla i omlopp så har Riksbanken börjat se över alternativ såsom e-krona.

Riksbanken håller på att utreda om en e-krona baserad på blockkedjeteknik (på engelska blockchain) ska införas i Sverige, det vill säga en virtuell valuta. Blir e-kronan verklighet skulle det vara en elektronisk peng som garanteras av Riksbanken. Staten kommer alltid garantera att en e-krona är värd just en krona och det skapar trygghet.

E-kronan i en teknisk lösning på en värdeenhet som Riksbanken testar och är utformad som en så kallad token. En token innebär en unikt identifierbar digital värdeenhet med egenskapen att den kan bära värdet av kronor. När man handlar är det som vilka pengar som helst; e-kronorna framstår som dagens digitala pengar där man ser saldot av sitt innehav av e-kronor och inte en eller flera unika digitala värdeenheter. Svenska kronor kan utformas på olika sätt. Kronan kan utgöras av de sedlar och mynt som idag finns, men kan också vara i elektronisk form.

Svenskarna betalar allt oftare med kort eller Swish i stället för med kontanter. Den utvecklingen har förstärkts under coronapandemin. Samtidigt ökar motståndet mot det kontantfria samhället.