Annons
Branschaktuellt

Sveriges konkurrenskraft kartlagd

Tillväxtanalys har genomfört en studie för att ta reda på inom vilka områden Sverige är mest konkurrenskraftigt och vilka länder som faktiskt är Sveriges huvudkonkurrenter.

Text: Tina Sjöström

Tillväxtanalys har genomfört en studie för att ta reda på inom vilka områden Sverige är mest konkurrenskraftigt och vilka länder som faktiskt är Sveriges huvudkonkurrenter.

Globala värdekedjor (GVK) är ett nytt sätt att ta reda på vilka ekonomiska aktiviteter som utgör en allt större del av världsekonomin. Genom kartläggning har Tillväxtanalys kommit fram till en konkurrenskarta som visar olika länders kompetensprofil och till vilka marknader landet levererar ekonomiskt värde.

Resultatet visar att Sveriges huvudkonkurrenter är Danmark och Finland, men att Sverige även skulle kunna dra nytta av ett närmare samarbete mellan just dessa länder för att öka sin konkurrenskraft inom globala värdekedjor. Analysen visar också att det finns vissa konkurrenter i vår närhet som vi sällan lägger märke till eller diskuterar – bland andra Österrike och Tjeckien.

Analysen visar även följande:

  • Sverige, Finland och Danmark får cirka tre fjärdedelar av sina inkomster från globala värdekedjor från EU-15-länderna.
  • Både Finland och Sverige får en hög andel av sina inkomster från globala värdekedjor från Kina
  • Sveriges specialområden är forskning och utveckling, försäljning och marknadsföring, logistik, teknik och processutveckling.
  • Sverige har inga konkurrensfördelar inom kärnproduktions- och monteringsaktiviteter.
  • De nordiska länderna är i hög utsträckning integrerade i varandras värdekedjor.

I och med globaliseringen av värdekedjor och innovation ökar behovet av immateriella resurser för att kunna konkurrera. Samarbete och delad arbetskraft är viktigt för små länder för att de ska förbli konkurrenskraftiga, särskilt om deras värdekedjor redan är starkt integrerade – som i Finland, Sverige och Danmark. Tillväxtanalys anser att det finns intressanta möjlig­heter till samarbete inom forsknings­finansiering, universitet och nya standarder inom tekniska områden, som till exempel nya digitala tillverkningstekniker.

Källa: Tillväxtanalys

 

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons