Sedan 12 maj har det hänt en hel del i denna fråga, men förhoppningsvis kommer det hända mer. Nu har vi landat i ett läge som är långt ifrån bra. Det som framförallt hänt är Tillväxtverkets förtydligande som kom på eftermiddagen den 18 maj och som bygger på en juridisk analys som Tillväxtverket låtit genomföra. Sammanfattningsvis tolkar vi pressmeddelandet som att utdelningar och koncernbidrag som ges från den 16 mars medför att rätten till att få stöd för korttidsarbete uteblir. Det är däremot inte helt klart hur länge denna typ av överföringar inte får göras. Det står om sluttidpunkt i förtydligandet, men svaret är oklart. Här behövs ett förtydligande av förtydligandet, men tyvärr är det inte det enda som behöver förtydligas.

Det finns en liten öppning i Tillväxtverkets skrivning. De skriver att utdelningar och andra värdeöverföringar är en presumtion för att bolaget inte befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter. Det blir då upp till bolaget att visa att förutsättningar för stöd föreligger, trots att värdeöverföring är gjord. Med andra ord – om ett bolag kan bevisa att de är i allvarliga ekonomiska svårigheter trots att de gjort en värdeöverföring ska de vara berättigade till stödet.

Eftersom förtydligandet inte klargör vad som ändå skulle kunna föranleda att bolaget befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter kan man möjligen söka indikationer på det i Tillväxtverkets juridiska analys. Problemet är att när vi frågade efter analysen dagen efter pressmeddelandet kom ut blev svaret enligt följande:

”Vi bevakar din begäran och kommer skicka analysen så fort den är färdig. Meddelandet som lades ut på Tillväxtverkets sida är ett förtydligande baserad på analysen men det är än så länge ett arbetsmaterial som inte är färdigställt, och därför finns det ingen allmän handling att lämna ut. Tillväxtverket vet tyvärr inte i dagsläget när analysen kommer vara färdig. Du kan få den när den är klar.”

Den juridiska analysen var alltså ännu inte offentlig och därmed inte möjlig att ta del av. Men trots detta finns ändå en slutsats om att utdelningar och koncernbidrag inte får lämnas. Visserligen med en indikation om att bolaget kan få stödet ändå, om de kan bevisa att förutsättningarna för stöd föreligger. Uppenbarligen går det i vissa fall att ta utdelning eller lämna koncernbidrag. Med tanke på hur debatten har gått är läget däremot så oklart att det närmast är omöjligt att veta var gränsen går. Det här måste företagen få veta och det är därför viktigt att Tillväxtverket snarast offentliggör den juridiska analysen.

Detta kan sannolikt inte vara syftet med de stödpaket som regeringen så stolt har presenterat. På presskonferensen framförde ett antal ministrar att de tar ansvar för Sverige i den rådande situationen. Vi ger stöd till företagen här och nu för att de ska slippa säga upp personal. Många företag valde det och korttidspermitterade istället för att säga upp personal. Nu kan det visa sig att det preliminära stödet kan komma att krävas tillbaka på grund av att en resultatutjämning med hjälp av ett koncernbidrag har genomförts. Effekten kan för många företag bli att de tvingas i konkurs senare istället. De anställda blir då också av med jobben, men nu orsakat av otydliga direktiv för stöden.

Koncernbidrag och utdelningar i fåmansföretag

Politiker och myndigheter har kastat ut företagen i en synnerligen prekär situation. Många har fått stöd som de inte vet om de kommer att få behålla. Företagen vet heller inte vilka åtgärder de vågar vidta. Vi kan tänka oss en mindre koncern där det ena bolaget gått med förlust och det andra bolaget gått med överskott. För att jämna ut den skattemässiga situationen vill de skicka (läs boka – då det ofta är vad det är frågan om) ett koncernbidrag mellan bolagen. Problemet är bara att det bolag som gått med överskott har fått stöd för korttidsarbete och därmed sluppit säga upp sin personal. Frågan är nu om man förlorar stödet för att man har lämnat ett koncernbidrag till det bolag som gått med underskott? För koncernen som helhet är det samlade ekonomiska läget samma som innan då det är bara en omfördelning av resultatet som gjorts. Man undrar om politikerna vet hur koncernbidrag tillämpas i praktiken.

En särskild fråga kring koncernbidrag är också när de ska anses lämnade. Om de är med i årsredovisningen per 31/12, men den beslutas på en stämma i april, när ska de då anses lämnade? Det finns även frågor om koncernbidraget går att läka till exempel genom att mottagande bolag samtidigt lämnar ett aktieägartillskott. Jag lämnar dessa frågor och konstaterar att Tillväxtverkets förtydligande inte är tillräckligt tydligt.

En annan fråga som man kan ställa sig är om politikerna vet hur de fåmansföretagsregler de själva har beslutat om var tänkta att användas. I ett fåmansföretag kan det alltid diskuteras om utdelning till ägaren ska tjänste- eller kapitalbeskattas och det har därför införts regler för hur sådan utdelning ska beskattas. Många företagare använder sig av dessa regler genom att kombinera lön och utdelning. För en del av dessa är det nödvändigt att kunna nyttja utdelningen för att få ihop såväl företagets som den privata ekonomin. I de fall sådana företag har anställda som de behöver korttidspermittera kan ändå företagets överlevnad falla på att ägaren måste ta ut lön istället för utdelning. Nu torde ju det gå att bevisa i en sådan situation att företaget faktiskt ändå befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter. Men vem vågar chansa på det?

Frågan om utdelning har även diskuterats i förslaget om omställningsstöd som har skickats på remiss. Srf konsulterna har i remissvaret framfört att ett sätt att inte utestänga företag som lämnar utdelning från stödet är att eventuell utdelning istället ska avräknas från stödet. Det skulle innebära att lämnad utdelning reducerar den summa stöd som kan erhållas och därmed utgöra den moraliska balans mellan ägarnas medel och statligt stöd som är skälet till att denna fråga blivit så diskuterad. Den som tar mycket utdelning får mindre stöd och tvärtom, och summan som kan användas för att rädda företaget blir konstant. Det är ett bättre sätt än att företaget helt utestängs från möjligheten till stöd så snart en krona har lyfts i utdelning.

Sammanfattning

Tillväxtverkets så kallade förtydligande har snarare väckt nya frågor. Så länge den juridiska analysen som ligger bakom inte går att ta del av är det svårt att veta exakt hur man ska tolka förtydligandet. För Srf konsulterna är det uppenbart att koncernbidrag som ges i resultatutjämningssyfte inte borde medföra att stöd inte beviljas. Effekten av koncernbidraget är enbart att resultatet inom en grupp av företag omfördelas. Det förändrar inte behovet av stöd för att överleva.

Vad gäller utdelningar borde det nyanseras. Det borde inte vara så att fåmansföretagare som tar utdelning som komplement till lön, eller kanske istället för lön, ska bli drabbade och inte få det nödvändiga statliga stödet för att överleva.

Som det är idag vågar man inte råda någon som har fått eller tänker sig att få stöd kopplat till coronakrisen att ta utdelning eller skicka koncernbidrag. Oklarheten kan innebära att företagen får ännu större problem. Viljan att rädda företagen måste bli mer än ord.

Srf konsulterna kommer att arbeta vidare för att reglerna ska bli tydligare och att koncernbidrag tillåts och spärrarna avseende utdelning till fåmansföretagsägare ses över. Som ett första led i detta arbete har vi redan kontaktat både Tillväxtverket och ledamöterna i riksdagens Finansutskott för att lyfta de frågeställningar som beskrivits ovan. Vi ser fram emot svaret.

Artikeln den 12 maj avslutades med en önskan till politikerna – försök vara lite tydligare! Bolagen behöver veta de exakta spelreglerna för att agera på ett sunt och korrekt sätt. Nu lägger vi till samma önskan även till Tillväxtverket.