Löneväxling är en ny kurs i SRFs kursutbud och ett 20-tal personer hade nappat på denna halvdagsutbildning, ledd av Thomas Englund och Jan-Erik Persson.

– Löneväxling har blivit mer aktuellt och det man helst löneväxlar mot just nu är pensionssparande och ögonoperationer. Men man måste vara på sin vakt så att inte bruttolöneavdraget leder till andra konsekvenser som exempelvis sänkt SGI eller försämringar i föräldraförsäkringen, sa Thomas Englund inledningsvis. Vi kan dock vara rätt säkra på att löneväxling kommer att öka ännu mer och bli en alternativ sparform.

Något som föreläsarna starkt rekommenderar är skriftliga avtal när löneväxling är aktuellt.

– Vad händer om den anställde slutar, frågar sig Jan-Erik Persson. Eller om den anställde inte längre vill ha förmånen man löneväxlat mot, vilken grundlön ska då gälla?

Löneväxling är ett av få områden som inte är så hårt reglerat. Till exempel finns det ytterst knapphändig information att hitta hos Skatteverket, de har helt enkelt inte så många synpunkter på löneväxling.

– Det är arbetsgivaren som bestämmer om löneväxling är möjligt och det bör vara kostnadsneutralt för arbetsgivaren, fortsätter Jan-Erik. Fack och löntagare kan ha synpunkter och önskemål men det är helt och hållet upp till arbetsgivaren att besluta. Och man ska komma ihåg att löneväxling inte är en personalförmån, den behöver alltså inte erbjudas till alla.

När är det då idé att löneväxla? När är det lönsamt för arbetstagaren? – Det är ingen ekonomisk fördel att löneväxla mot en marknadsvärderad skattepliktig förmån, säger Thomas Englund. Då blir det ett nollsummespel. Ett exempel på en sådan förmån är städning i hemmet som blivit rätt populärt senaste åren. Däremot kan det finnas andra fördelar med den tjänsten, till exempel att arbetsgivaren sköter kommunikationen med städfirman om det blivit något fel eller om något gått sönder. Bäst utfall ekonomiskt blir det att löneväxla mot skattefria förmåner och allra mest fördelaktig blir det för den som har en månadslön över 39 100 kronor efter bruttolöneavdraget.

I fåmansföretag finns en annan fördel och det är omvänd löneväxling. Det används när ägare vill höja löneunderlaget och då helt enkelt omvandlar löneförmåner mot kontanter.

Ett motiv för löneväxling på en arbetsplats skulle kunna vara att man vill ha en god personalpolitik och det kan ge en mer motiverad personal. Nackdelen för arbetsgivaren är att det kan ge en ökad administration.

– Det är viktigt att komma ihåg att löneväxling inte räknas som betalning, säger Jan-Erik. Om en anställd till exempel vill löneväxla mot att få en dyrare mobiltelefon än vad arbetsgivaren från början tänkt sig så är den telefonen fortfarande arbetsgivarens egendom och ska alltså lämnas tillbaka om den anställde slutar. Man får heller inte glömma att i förväg avtala om hur eventuella restbelopp ska betalas.

Att deltagarna på kursen fick mycket nyttig information gick inte att ta miste om. De många övningsuppgifterna gav upphov till flera livliga diskussioner.

Nästa kurstillfälle är den 30 september 2015. Läs mer här >>