Utgifter för att reparera och underhålla en byggnad får dras av omedelbart. Enligt fast praxis gäller att om en åtgärd medför att byggnaden försätts i ett bättre skick än det ursprungliga, till exempel genom att ett annat och bättre material används, kan rätten till omedelbart avdrag i vissa fall begränsas. Sådana utgifter som inte får dras av omedelbart räknas in i byggnadens anskaffningsvärde och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Mindre ändringsarbeten kan enligt det så kallade utvidgade reparationsbegreppet behandlas som reparation och underhåll. Utgifter för sådana arbeten får därför också dras av omedelbart.

Bakgrund

Ett fastighetsbolag hade i samband med ett upprustningsprojekt av sina hyresfastigheter bytt ut tvåglasfönster med träram mot treglasfönster med aluminiumbeklädd träram. De fönster som satt monterade i byggnaderna var från 1930-talet respektive 1950- och 1960-talen.

I projektet ingick även renovering av badrum, stammar, avlopp, fasader och tak. Bolaget hade begärt att utgifterna skulle få dras av omedelbart vid inkomstbeskattningen, förutom en mindre del avseende badrumsrenoveringarna.

Skatteverket godtog bolagets begäran med undantag för en del av utgifterna för fönsterbytet. Verket ansåg att fönsterbytet visserligen var att anse som reparation och underhåll men att det hade inneburit en standardförbättring i förhållande till byggnadernas ursprungliga skick. Den del av utgifterna för fönsterbytet som ansågs motsvara en standardförbättring uppskattades till 30 procent och omedelbart avdrag för den delen vägrades.

Domen

När en fastighetsägare utför arbeten på en byggnad så ligger det, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, i sakens natur att detta i regel sker med sådan teknik och med sådant material som är vanligt förekommande på marknaden och därmed lättillgängligt.

För att ett omedelbart avdrag ska begränsas med hänvisning till att en åtgärd har medfört en förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick måste det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening framgå att det rör sig om en mer markant förändring som kan anses förhöja byggnadens värde utöver vad som följer av en ordinär underhålls- och reparationsåtgärd.

Av utredningen i målen framgick, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, inte annat än att den förbättring av byggnaderna som bytet av fönstren innebar i form av till exempel högre energieffektivitet och lägre underhållskostnader var en följd av den allmänna tekniska utvecklingen på området. Vid sådant förhållande fann Högsta förvaltningsdomstolen att det inte kan anses röra sig om en sådan förbättring för vilken i stället årliga värdeminskningsavdrag ska göras.

Fastighetsbolaget fick därmed avdrag för utgifterna i sin helhet för fönsterbytet såsom utgifter för reparation och underhåll.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-06-04, Mål nr 2482-2485-18