Rubriken bjuder kanske in till en filosofisk artikel snarare än något om redovisning. Men det jag syftar på är den förvirring som finns avseende Redovisningsutredningens olika betänkanden och vad som faktiskt kommer att hända 1/1 2016 och vad som eventuellt kommer att hända senare.

Jag ska inte ge mig in i någon komplicerad beskrivning av hur lagstiftning kring årsredovisningslagen (ÅRL) går till i det här landet. Jag har därför förenklat min beskrivning nedan och bortser från processen i EU, kommittédirektivens tillkomst, lagrådets del i processen och dessutom gör jag ett paket av riksdag och regering. Något förenklat och förkortat har då följande hänt i Sverige.

Den korta berättelsen om ändringar i ÅRL

A = Redovisningsutredningen

B = Remissinstanserna

C = Justitiedepartementet

D = Civilutskottet

E = Lagstiftaren

H = Hönan

Ä = Ägget

A säger till B ”Först tycker vi att man ska göra så här”! B tänker lite och säger till C ”Vi tycker kanske som A, men inte riktigt”. C tänker lite också och säger sen ”Så här gör vi, fast E ska såklart bestämma efter att D eventuellt har tyckt något”. D tittar på allt och säger till E ”Nu gör vi som C säger, men vi talar om att en sak som A sa var ganska bra även om B inte tyckte det”. ”Ok” säger E. Då börjar det C sa att gälla från 1/1 2016.

Strax innan C säger ” Så här gör vi, fast E ska såklart bestämma efter att D eventuellt har tyckt något” funder A över vad man ska göra lite senare. A är väl medveten om att C inte kommer att säga precis samma sak som A sa först. Men A säger ändå till B ”Det jag sa först var ganska bra och det genomför vi, men sen väntar vi ett år och så strukturerar vi om allt och gör lite annat också”. Det är strax efter det att B börjat titta på det A säger som C säger att vi inte riktigt ska göra som A sa först. Sen kommer dessutom D och säger ”Det C säger ska vi göra men en sak som A säger borde vi fundera på att göra senare”.

B ska nu svara på det A säger att man ska göra lite senare. Detta när B vet att det C sa, och inte det A sa först, kommer att införas. När B nästan har tänkt klart får de höra att D har sagt att en sak som A säger är bra även om det C har sagt kommer att införas. Lite senare beslutar E det D har sagt. På något sätt lyckas i alla fall B säga till C vad de tycker om det A säger att man ska göra lite senare. Nu tänker C igen och där är vi idag.

Någonstans mitt i händelseförloppet sätter sig H på Ä och funderar på vem som egentligen sa vad först och vad som gäller nu. H funderar också på om det som gäller nu kommer att gälla senare också. Dessutom sitter en massa redovisningskonsulter och funderar på hur de ska förhålla sig till allt.

Vad vet vi kommer gälla?

Jag konstaterar att det är beslutat om ändringar i årsredovisningslagen för räkenskapsår som påbörjas efter 31/12 2015. Jag ska vidare kort kommentera tre ändringar i lagen.

Ägarintresse

En definition av ägarintresse införs. Ett företag som äger minst en andel i ett annat företag och det är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse har ett ägarintresse i det ägda bolaget. Det presumeras att om företaget äger minst 20 procent av kapitalet i det andra bolaget innebär det ett ägarintresse.

Finns ett ägarintresse i ett annat bolag kan det andra bolaget vara ett intresseföretag, dotterföretag, gemensamt styrt företag eller ett övrigt företag som det finns ett ägarintresse i. En nyhet är också att andelar i den sistnämnda kategorin ska särredovisas i balansräkningen. Det ska även korta- och långa fordringar och skulder samt intäkter från innehavet.

Är det då vanligt att företag har denna typ av innehav? Jag uppfattar det så eftersom jag inte kan se annat än att till exempel andelar i taxicentraler, åkericentraler och liknade ekonomiska föreningar som samordnar ett antal företag faller in under definitionen. Det kommer att innebära en hel del omklassificeringar då lagen ska tillämpas för första gången. Jag kan däremot inte se att det är så mycket att förbereda inför årets bokslut.

Fond för utvecklingsutgifter

Det kommer fortsättningsvis vara tillåtet att under vissa förutsättningar aktivera utvecklingsutgifter. Det är däremot viktigt att notera att om detta sker i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ska motsvarande belopp tas från fritt eget kapital och föras till en bunden fond. Det kan sägas innebära att aktiverade utvecklingsutgifter inte kommer att gå att dela ut.

Mer intressant kanske frågan är huruvida det är möjligt att aktivera egna utvecklingsutgifter om det inte finns tillräckligt med medel i det fria egna kapitalet. Även om det inte anges ett direkt förbud mot det och jag heller inte kan se att det strider mot aktiebolagslagen är jag tveksam till om det är tillåtet. Kan det verkligen tas medel från fritt eget kapital om det inte finns något där?

Det finns ingen särskild övergångsregel. Det måste förstås som att det som hanteras enligt regler innan detta införs får ligga kvar aktiverat utan att någon överföring ska göras till fonden för utvecklingsutgifter. Det kan göra att det är värt att fundera över om tempot i pågående projekt ska ökas i slutet av året. För den riktigt kreativa kan andra idéer också övervägas. Kan man starta ett nytt bolag före sista december som tar över utvecklingen? Kan räkenskapsåret förlängas?

Ändrat krav på noter

Direktivet som styr de ändringar som lagstiftaren tvingas till innebär ändrade upplysningskrav på mindre företag. Mestadels försvinner ett par krav, men det tillkommer en del nya också. Det är inte direkt något som företagen behöver ta hänsyn till i årets bokslut. Möjligen kan man säga att det är onödigt att dra igång ett större projekt för att utreda exakt vad som ska ingå i löner och ersättningar. Upplysningskravet försvinner i samband med de beslutade lagändringarna.

Sammanfattningsvis

Vissa ändringar i lagen har beslutats och gäller för räkenskapsår som inleds efter den 31/12 2015. Det mesta är inte så mycket att fundera över inför årets bokslut. Men företag som aktiverar egna utvecklingsutgifter bör fundera över vad ändringen innebär och om några åtgärder ska vidtas nu.

Vad det sedan blir av framtida ändringar går inte att sia om.