Idag är de flesta av de förslag som finns med i budgeten kända innan den överlämnas. ”Nådiga luntan” och den klassiska promenaden har inte samma effekt som den har haft historiskt. Vad ingår då i budgeten som kan ha effekt på vår bransch?

Ett politiskt verktyg som (för) ofta används är arbetsgivaravgifterna. Regeringen konstaterar att den nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid ingången av kalenderåret fyllt 15 men inte 18 år, som infördes 1 augusti i år, bör kvarstå oförändrad. Det finns andra typer av nedsättningar vid bedrivande av forskning och utveckling (FOU) som regeringen avser att förstärka. Det finns även åtgärder för att styrka den regionala företagsamheten kring stödområden.

Att omvärlden är i förändring och ställer krav på kompetensutveckling lyfts inom flera områden och ett av dessa är det som har presenterats som utvecklingstid. Syftet är att stärka anställningsbarheten och ge anställda en möjlighet att utveckla sin kompetens eller utveckla ny kompetens genom utbildning eller start av näringsverksamhet. Etableringsjobb med lägre lön och i enlighet med parternas förslag, ska utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag på ett sätt som gör att fördelarna med etableringsjobb inte går förlorade. Den svenskundervisning som finns från dag ett förlängs. Regeringen föreslår även ett ingångsavdrag, som innebär att arbetsgivare, som anställer en person som är ny på arbetsmarknaden eller som varit borta från arbetsmarknaden länge och som omfattas av avdraget, får kraftigt nedsatta arbetsgivaravgifter under två år.

Världen är större än Sverige och för antalet internationella anställningar för att fördela beskattningsrätten mellan länder finns ett internationellt vedertaget begrepp, ekonomisk arbetsgivare. Det ska nu införas i Sverige vid beskattning av utomlands bosatta personer som tillfälligt arbetar i Sverige.

Tidigare i år så fattades beslut om att höja den så kallade LAS-åldern och nu föreslås även att lägsta åldern för att ta ut inkomstgrundade ålderspension ska höjas. Höjningen kommer att ske utifrån ett nytt begrepp, riktålder, som ska följa medellivslängden och styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem.

Gemensamt för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är att myndigheterna ska fokusera på insatser för att förenkla regelverk och förebygga fel så att det blir rätt från början. För det och även för att stävja brottslighet så kommer dessa myndigheter tillsammans med Ekobrottsmyndigheten att få större anslag. Det förmodas ge effekt kring exempel att stävja penningtvätt. Ett mer konkret exempel är förslaget på krav att få ta del av rut- och rotavdrag. För att få ta del av dessa så ska betalningen för arbetet ske elektroniskt. Det nya kravet ska göra det lättare för Skatteverket att kräva bevis på att sådan betalning faktiskt har skett och föreslås börja gälla 1 januari 2020.

I budgetpropositionen hänvisas även till pågående och kommande utredningar som kommer att ge effekt framöver. Ett sådant område är hur sjukpenninggrundande inkomst fastställs för egenföretagare. Ett annat är reglerna för karenstid i syfte att uppnå en större enhetlighet mellan företags- och anställningsformer. En av de riktigt stora utredningarna som kommer utifrån överenskommelsen i januari är den kring arbetsrätten. En utredning som ska presenteras i maj 2020 och som har som uppdrag att ge författningsförslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna, utarbeta författningsförslag för att inom ramen för anställningen stärka arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga, utarbeta författningsförslag som särskilt för mindre företag innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls, överväga författningsförslag i syfte att skapa en bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.