Yrkeshögskola ger jobb snabbare
Nio av tio studenter som väljer Yrkeshögskola var sysselsatta ett år efter avslutad examen. Detta visar en rapport från Institutet förarbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering.
Nästan 90 procent av de studenter som antogs till Yrkeshögskolan (KY- eller YH-utbildning) mellan åren 2006 och 2008 var sysselsatta ett år efter fullföljd examen. Yrkesstudenterna hade en relativt stark ställning på arbetsmarknaden redan innan utbildningen, då i genomsnitt 70 procent redan var sysselsatta. Ett år efter kursslut hade de examinerade ökat sina årsinkomster från i genomsnitt drygt 100 000 till cirka 250 000 kronor.
– Den stora inkomstökningen visar att studenterna tycks ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden, säger Alexander Westerberg som är en av rapportförfattarna. Många bytte arbetsgivare och fick möjlighet att både arbeta mer och med bättre betalda jobb. Vad som hänt med studenterna om de inte gått utbildningen kan vi dock inte med bestämdhet veta eftersom vi saknar jämförelsegrupp. Vissa förbättringar hade sannolikt skett även utan utbildningen, men de cirka 70 procent av yrkesstudenterna som tagit ut sin examen ökade sin inkomst mer än de som till exempel inte fullföljde den utbildning de börjat på.
Rapportförfattarna har också gjort jämförelser mellan studenter som gått en yrkesutbildning och studenter som gått en högskoleutbildning inom samma ämnesområde. Här kan vi se att yrkesstudenterna var äldre, hade lägre betyg från grundskolan och kom från mindre studievana hem. Yrkesstudenterna hade också en större arbetslivserfarenhet innan utbildningen. När författarna jämför två grupper med samma bakgrundsegenskaper finner de att yrkesstudenterna blev sysselsatta snabbare än högskolestudenterna. Ungefär fem år efter utbildningen var dock skillnaderna borta och sysselsättningsgraden var lika stor i de båda grupperna. Yrkesstudenterna hade till en början högre årsinkomster, men högskolestudenterna tjänade i slutet av uppföljningsperioden cirka 15 000 kronor mer per år.
Bakgrund och data
Eftergymnasial yrkesutbildning har bedrivits sedan 1996, först under namnet Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och sedan 2009 under namnet Yrkeshögskolan. Utbildningarna är kortare och mindre teoretiska än högskoleutbildningar, de ska bedrivas inom områden med brist på arbetskraft och arbetsgivarna ska delta aktivt. Majoriteten av kurserna är tvååriga och anordnas av privata företag och kommuner. Vanligast är kurser inom ekonomi, administration och försäljning. Hösten 2014 anordnades 18 900 platser.
Rapportförfattarna analyserar arbetsmarknadsutfall och examensgrad för 40 297 studenter vid Yrkeshögskolan och Kvalificerad yrkesutbildning med hjälp av registerdata från Statistiska centralbyrån och Myndigheten för yrkeshögskolan. Studenterna som ingår i analysen antogs tidigast 2006 till utbildningar med planerat slut senast 2010.
Penningtvätt: Srf konsulterna om länsstyrelsens nya föreskrifter – För otydligt
19 april 2024
AI, 24SevenOffice: – Ett regelbaserat system kan vara mer effektivt än en AI-lösning
18 april 2024
Larmade för två år sedan: – Trots AI är luckorna kvar i bokföringsprogrammen i dag
16 april 2024Läs intervjun med Ylva Sundelin som redan i september 2021 larmade om luckorna i bokföringsprogrammen.
