Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Aktivering av ränta
Ett aktiebolag som tillämpar K3 har aktiverat ränta på en byggnad under uppförandeperioden. Utgiften ingår därmed i anskaffningsvärdet för byggnaden. Vad gäller vid beskattningen och hur ska det hanteras i deklarationen?
Enligt 14 kap. 16 a § IL gäller att ränteutgifter inte ska räknas in i anskaffningsvärdet för bland annat byggnader. Eftersom ränteutgifterna skattemässigt inte får ingå i anskaffningsvärdet och på så sätt dras av som värdeminskningsavdrag ska de dras av som en justerad kostnadspost i inkomstdeklarationen (INK2S). Vidare gäller att byggnadens skattemässiga anskaffningsvärde inte kommer att överensstämma med det bokförda värdet (det skattemässiga uppgår till ett lägre värde motsvarande ränteutgifterna). En kontroll måste därför ske så att avskrivningarna i räkenskaperna inte är högre än högsta möjliga värdeminskningsavdrag.
Böter vid brott mot karantänsbestämmelser i utlandet
I vissa länder kan böter utdömas om den som reser in i landet inte följer angivna regler att vistas i karantän i samband med rådande pandemi. Vad gäller för avdragsrätten om en anställd på tjänsteresa påförs en sådan bot?
Av 8 kap. 9 § IL följer att böter inte får dras av. Regeln är strikt. Att avdragsförbudet gäller alla former av böter och sanktionsavgifter framgår av RÅ 83 1:64. I detta mål medgavs en uthyrningsfirma inte avdrag för parkeringsböter som åsamkats av en hyresman. Något avdrag kan därför inte medges för den aktuella boten även om det är en särskilt besvärande situation.
Semester för nyanställd
Vid sammanfallande semester- och intjänandeår (januari-december), hur många obetalda semesterdagar har man rätt till om man börjar sin anställning 24/8? Den anställda har 30 betalda semesterdagar per år.
Eftersom intjänandeår och uttagsår är detsamma så tjänar hen in 11 betalda dagar i år samt har rätt att även ta ut 19 obetald dagar. De betalda dagarna måste tas ut i år eftersom det endast är intjänade betalda dagar utöver 20 som får sparas för uttag senare år. De 19 obetalda dagarna förfaller och går alltså inte att spara om de inte har tagits ut före årsskiftet.
Skattepliktig operation
En anställd har en sjukdom och behöver opereras. På grund av coronapandemin och långa köer till sjukvården i Sverige har den anställde gjort operationen i Polen och har betalat kostnaden själv. Den anställde vill att arbetsgivaren betalar kostnaden eftersom det gör så att den anställda kan återgå i arbete, om arbetsgivaren betalar detta blir det då en skattepliktig förmån för den anställda?

Svar: Detta är ju helt frivilligt för arbetsgivaren att betala kostnaden för operationen. Hälso- och sjukvård som arbetsgivaren tillhandahåller/betalar - men som inte avser rehabilitering, företagshälsovård eller förebyggande behandling - är en skattepliktig förmån. Exempel på hälso- och sjukvård som den anställda ska förmånsbeskattas för är: vanliga läkarundersökningar, provtagningar, röntgen och operationer. Det gäller även om det sker utomlands.
Tvingande rehabilitering
En anställd har diabetes, övervikt och högt blodtryck men vägrar att gå på företagets hälsovård/hälsokontroll. Den anställde har även erbjudits hjälp via privatvård men vägrar ta emot erbjudandet. Följden av hans dåliga hälsa är att han ofta är sjukskriven, detta även utan att meddela arbetsgivaren, vilket oftast leder till missnöjda samtal från hans kundåtaganden. Han har fått en varning för misskötsel och vi har haft samtal med honom om hans beteende men den anställde hotar då med domstol. Finns det någon möjlighet för omplacering? Vad kan arbetsgivaren göra i en sådan situation?
Arbetsgivaren har skyldighet enligt lag att sätta in åtgärder som syftar till att personer med hög eller upprepad sjukfrånvaro rehabiliteras, det vill säga återfår sin arbetsförmåga. Den anställde är skyldig att själv medverka och bidra till sin egen rehabilitering. Deltar inte personen i åtgärderna kan detta leda till uppsägning av personliga skäl. Jag tycker att ni dels ska kontakta Försäkringskassan om situationen, dels kontakta er arbetsgivarorganisation och till sist den fackliga organisationen. Tala om hur situationen är och berätta vad ni har föreslagit med mera. Bra är om ni har någon dokumentation med mera om frånvaro, händelser, föreslagna åtgärder etcetera. Ni bör rimligen få samstämda förslag på åtgärder från de olika parterna vilka bör syfta till att den anställde måste följa en upprättad rehabiliteringsplan. Vägrar den anställde detta eller att han inte följer den så är det, utan tvivel, skäl för uppsägning, det spelar ingen roll om han hotar med domstol, han har inte rätten på sin sida.