Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Jonas Sjulgård
Skattejurist, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Avskrivningar enligt schablon – redovisning och skatt
Måste ett bolag använda Skatteverkets avskrivningsprocent för industribyggnader (4%) även i bokföringen eller kan bolaget göra bokföringsmässiga avskrivningar baserade på egna bedömningar? Om bolaget kan skriva av med en lägre procentsats i redovisningen, kommer det att slå igenom vid beskattningen?
Nu vet jag inte om bolaget tillämpar K2 eller K3. Vad gäller avskrivning kan en korrekt bedömning göras av nyttjandeperioden om K2 tillämpas. Att använda den skattemässiga schablonen i redovisningen är en möjlighet som ges i K2. Om företaget väljer att göra en redovisningsmässigt korrekt bedömning kan ändå Skatteverkets avskrivningsprocent tillämpas vid beskattningen. Tillämpas K3 gäller komponentavskrivning där varje komponent ska ges en bedömd nyttjandeperiod. Skattemässigt gäller däremot vad som anges i Skatteverkets allmänna råd, det vill säga fyra procent i ditt fall.
Miss i årsredovisning av-seende tänkt utdelning
Vi har upprättat en årsredovisning åt en mindre kund hos oss. Det har skickats in och godkänts av Bolagsverket. Vi missade att ta hänsyn till den utdelning han begärde. Hur korrigerar vi det enklast?
Är det inskickat till Bolagsverket ska man inte ändra i årsredovisningen. Men det kan vara möjligt att ha extra stämma och ta utdelning. En förutsättning är såklart att det finns fria medel.
Bokföring vid delning av bolag
Hur bokförs delning i det nya bolaget som uppstår vid delningen? I mitt fall har ett bolag delats och i det nya bolaget har jag ett aktiekapital på 50 tkr och en överföring av 3 mkr bankmedel.
En delning kan gå till på lite olika sätt. Jag förstår ditt fall som att inget vederlag lämnats. Men för att kunna ge komplett svar på frågan måste man se delningsplanen med mera.
Ditt fall verkar relativt okomplicerat. Det som försvårar svaret är att det inte finns någon egentlig god redovisningssed avseende delningar (eller andra fissioner). De flesta menar att man kan titta på regleringen för fusioner och, så att säga, ”vända” på det. Det innebär att differensen bör redovisas direkt mot eget kapital.
Aktivering av utgift för uppsägning av avtal
Går det att balansera en utgift för att säga upp en hyresgäst i förtid på grund av att byggnaden ska göras om? Kunden vill aktivera utgiften som en del av den nybyggnation som ska göras och som är anledningen till att hyresgästen sägs upp i förtid.
Utgifter för anskaffning av ny byggnad är, utöver köpeskillingen, utgifter som direkt kan hänföras till anskaffningen. Det brukar till exempel exemplifieras med utgifter för att göra i ordning mark för att kunna bygga byggnaden. Utgift för att lösa en tidigare hyresgäst kan jag däremot inte se att den har ett direkt samband med att bygga nya byggnaden. Enligt min uppfattning är sådan utgift inte aktiverbar.
Nytt regelverk för årsbokslut
Jag ska upprätta ett årsbokslut per 2018-08-31 för en ideell förening. Vad är det för skillnader mellan det gamla regelverket och Bokföringsnämndens nya normering om årsbokslut?
Inledningsvis vill jag säga att den ideella föreningen kan välja att tillämpa det tidigare regelverket i bokslutet per sista augusti. Det är årsbokslut som ska upprättas för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2017 som det nya regelverket blir tvingande. Föreningen får tillämpa det nu, men de kan vänta ett år till.

Beträffande frågan om skillnader är det inte görligt att på ett kortfattat sätt förklara skillnaderna mellan det nya och det gamla regelverket. Det gamla regelverket är en mix av Bokföringsnämndens och Redovisningsrådets tidigare normering. Vilken skillnad det blir mot det nya regelverket beror på vilka regler föreningen har tillämpat i det gamla regelverket.

Vad gäller det nya regelverket kan det också tillämpas på lite olika sätt. Ett sätt är att tillämpa det så att resultatet blir väldigt likt K2. Men det finns också en möjlighet att tillämpa regelverket utifrån K3:s principer. Beroende på vad föreningen väljer och vilka poster föreningen har i sin balansräkning kan det bli stor skillnad här också.

Vi har en kurs i det nya regelverket där du får reda på mer. Läs mer om den på srfutbildning.se.