Experterna svarar

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Redovisningspake kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

När föreligger värdepappersrörelse och vad innebär det?
När kan ett företag som köper och säljer värdepapper anses bedriva värdepappersrörelse? Vad innebär det i så fall skattemässigt?
Värdepapper utgör i grunden en kapitaltillgång. Om ett företag i tillräckligt stor omfattning köper och säljer värdepapper kan handeln anses yrkesmässig, det vill säga företaget bedriver värdepappersrörelse. Värdepapperna anses då utgöra lagertillgångar. Enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen kan dock en enskild näringsidkare inte bedriva värdepappersrörelse.

Om handeln ska anses yrkesmässig prövas utifrån 13 kap. 1 § IL. Vägledning hur bestämmelsen ska tolkas kan hämtas från praxis i Högsta förvaltningsdomstolen. När syftet med verksamheten prövas bör särskild vikt läggas vid den totala omfattningen (omsättningen), handelns varaktighet och regelbundenhet (antal transaktioner) samt lagrets omsättningshastighet (korta eller långa affärer).

Skatteverket har i ett ställningstagande 2016-07-04 uttryckt tumregler när det bör finnas en presumtion för att verksamheten är att bedöma som värdepappersrörelse. Det gäller om:

• omsättningshastigheten uppgår till tre gånger eller mer,

• omsättningen uppgår till minst sju miljoner kronor,

• antal transaktioner uppgår till minst 50, och

• verksamheten har en viss kontinuitet.

Klassificeras ett värdepapper som en lagertillgång ska det värderas som andra lagertillgångar, men med den skillnaden att 17 kap. 4 § IL om schablonmässig nedskrivning inte är tillämplig. Tidpunkten för beskattning följer god redovisningssed, vilket innebär att en nedskrivning av värdepapperna är avdragsgill. Vinst vid avyttring blir skattepliktig och förluster avdragsgilla utan någon begränsning (alltså ingen aktiefålla). Vidare är utdelning på aktier som är lagertillgång skattepliktig. Det är alltså en väsentlig skillnad mot värdepapper som är en kapitaltillgång.
Momsavdrag för avvecklingskostnader
Ett AB säljer varor via nätet A, som sedan decennier har haft en liten Radio- och TV-­handel, har under ett antal år konstaterat att omsättningen har minskat år från år. Han närmar sig nu pensionen. Eftersom ingen vill ta över verksamheten beslutar han sig för att avveckla. Ett halvår efter att han stängt butiken och i samband därmed låtit avregistrera sig för moms får han en sista faktura från bokföringsbyrån avseende avvecklingskostnader. A saknar momsdeklaration. Innebär det att momsen blir en kostnad för A?
För avvecklingskostnader som är hänförliga till tidigare bedriven momspliktig verksamhet är momsen avdragsgill. Det finns ingen tidsgräns, det vill säga trots att avveckling i vissa fall kan pågå i åratal föreligger avdragsrätt för avvecklingskostnaderna. Eftersom A olyckligtvis – trots kommande avvecklingskostnad – har låtit avregistrera sig som skattskyldig för moms så att A inte längre har någon deklaration att yrka avdrag i får A anmäla sig som skattskyldig till moms igen så att han får en ny deklaration där han kan yrka avdrag. Den momspliktiga verksamheten är avslutad först när avvecklingen är klar. Det kan mot denna bakgrund vara klokt att avvakta med avregistrering för moms tills man säkert vet att all moms har dragits av.
Arbete på kvällar och helger
Ett företag som inte är anslutet till något kollektiv­avtal har verksamhet som kräver arbete på kvällar och helger. Sammanlagt arbetar dock personalen inte mer än 40 timmar i veckan. Är detta godkänt enligt arbetstidslagens regler och måste man betala särskild ersättning om arbete utförs på kvällar och helger?
Arbetstidslagen reglerar inte när arbetstiden förläggs, det kan alltså vara på kvällar och helger. Huvudsaken är att den normala arbetstiden inte överskrider 40 timmar per vecka. Om arbete utförs på kvällar och helger finns det i vissa kollektivavtal regler om att särskild ersättning ska ges för sådan tid. Detta är dock inget som regleras i lagen. Det innebär alltså att arbetsgivaren inte behöver betala någon extra ersättning för detta. Utöver det krävs att reglerna om dygns­vila och veckovila följs.
Karens fler än 10 dagar
Hur ska regeln om högst 10 karensdagar per 12 månader beräknas nu när anställda har fått ersättning för karensdagen.
Ni ska räkna 365 dagar tillbaka oavsett om den anställde har fått ersättning från Försäkringskassan, det påverkar alltså inte beräkning av tidsperioden.
Anställd som har avvikit
Vi har en anställd som har flyttat utomlands men hen vill inte säga upp sig. Vad gäller enligt lagen?
Om den anställde inte har begärt tjänstledighet och fått den beviljad så är hen arbets­skyldig. Inställer sig inte personen på arbetsplatsen för arbete är detta att betrakta som arbetsvägran vilket är ett allvarligt brott. I detta fall är det otvivelaktigt så att personen har lämnat landet och därmed sin anställning. Det finns inget som tvingar er att ha kvar personen som anställd. Känner ni till personens adress så tycker jag att ni ska skicka ett brev eller mail där ni förklarar situationen och att ni betraktar personens anställning som avslutad av henne/honom själv.