Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Pausa provanställning
Går det att ”pausa” en provanställning när personen ifråga går hem med graviditetspenning och senare är föräldraledig? Vår tanke är att del av provanställningen görs före ledigheten och sen fortsätter provanställningsperioden efter föräldraledigheten.
Svar: Nej det går inte att pausa provanställningen. Ni får låta den löpa ut och när personens föräldraledighet är slut kan ni teckna ett nytt provanställningsavtal med lika lång period som frånvaron pågick under den förra provanställningsperioden. Var noga med att på avtalet ange att denna ”förlängning” av provanställningen beror på frånvaron.
Tecknande av aktier till överkurs
Ett AB som tillämpar K2 har nyemitterat aktier under november 2020. Teckningskursen var 110 kr/aktie varav kvotvärdet är 100 kr, således en överkurs på 10 kr/aktie.

Ska överkursen bokas på konto 2097 överkursfond under fritt eget kapital eller ska den bokas som bundet eget kapital?

På vilket sätt kan överkursfonden användas/disponeras under kommande år?
Enligt den nya lydelsen av 13 kap. 4 § ABL som trädde i kraft den 1 januari 2021 ska det av förslaget om nyemission till bolagsstämman framgå hur belopp som överstiger aktiens kvotvärde ska fördelas mellan fri och bunden överkursfond.

Detta gäller beslut tagna från och med den 1 januari 2021. I ditt fall är beslutet om nyemission fattat under 2020 det vill säga hela överkursfonden redovisas som fri (konto 2097).
I K2 så ska den fria överkursfonden endast innehålla ”överkursbeloppet” av en nyemission under året. Beloppet ska ingå i styrelsens resultatdisposition och ska efter bolagsstämmans beslut föras om och redovisas i posten Balanserat resultat. Se mer punkt 4.12 i K2.
Nedskrivning av immateriell tillgång
Ett företag har köpt ett varumärke för 500 000 kronor. Enligt god redovisningssed måste varumärket skrivas ner till noll kronor. Kan företaget få avdrag för denna utgift, till exempel med stöd av 18 kap. 18 § IL om värdering av verkligt värde? Kan nedskrivningen föranleda några andra skattekonsekvenser?
Eftersom det är en förvärvad immateriell rättighet gäller reglerna i 18 kap. IL för inventarier. Utgiften ska därför dras av genom värdeminskningsavdrag. Reglerna om värdering till verkligt värde kan därför tillämpas, men det förutsätter att samtliga inventarier, även materiella tillgångar, värderas till verkligt värde.

Om den immateriella tillgången skrivs ned och det finns andra inventarier är det troligt att det bokförda värdet kommer att vara lägre än lägsta skattemässiga värdet på inventarierna. Då går rätten till räkenskapsenlig avskrivning gå förlorad. Men genom att tillämpa 18 kap. 19 § IL, om för stora avskrivningar i räkenskaperna, kan företaget trots allt tillämpa räkenskapsenlig avskrivning.
Enligt denna bestämmelse tas den för stora skattemässiga avskrivningen (överavskrivningen) upp till beskattning och skrivs därefter av under fem år. En justering av resultatet görs genom att den så kallade överavskrivningen tas upp som en justerad intäktspost i deklarationen. De följande fem åren görs ett årligt avdrag med 20 procent av överavskrivningen. Avdrag görs genom en justerad kostnadspost i deklarationen. Genom dessa skattemässiga justeringar i bolagets inkomstdeklarationer medges företaget avdrag för överavskrivningen över en period på fem år utan att förlora rätten till räkenskapsenlig avskrivning.
Hur räknas personal­omsättning?
Företaget ska vara med i en upphandling och ska i handlingarna ange personalomsättning för åren 2017, 2018 och 2019. Hur ska man räkna ut det? Det finns olika sätt och formler och jag vet inte vilken man ska använda?
Egentligen tycker jag att man ska fråga hur de vill att man ska räkna, för annars är risken att man jämför äpplen och päron. Eller så får man ange hur man har räknat ut omsättningen, alltså vilken formel man har använt sig av. Ett vanligt sätt är det som Nyckeltalsinstitutet har definierat personalomsättning som, nämligen: ”lägsta siffran av antal började och antal slutade / antal anställda.”
Mätperioden kan vara år, månad, rullande 12 månader, räkenskapsår eller annan tidsperiod.
Semesterintjänande under uppsägningstid
En anställd är uppsagd på grund av arbetsbrist och arbetsbefriad under uppsägningstiden på tre månader. Han får sin ordinarie månadslön under uppsägningstiden. Vi undrar om den anställde tjänar in semesterdagar under tiden som hen är arbetsbefriad?
Eftersom hen erhåller lön under uppsägningstiden så är denna semesterlönegrundande på samma sätt som om hen hade arbetat. Slutlönen/semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter sista anställningsdagen.