Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Jonas Sjulgård
Skattejurist, Srf konsulterna
Mikael Carlson
Branschansvarig redovisning, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Kort- och långt i K2
Enligt K2 punkt 17.5 ska en skuld redovisas som kortfristig del med det som ska betalas kommande 12-månaders period. När det gäller checkkredit som normalt sett förnyas ska den normalt redovisas som långfristig skuld. I en bostadsrättsförening finns lån med olika löptider. När lånet förfaller är det mycket troligt att det omförhandlas och läggs på ny löptid. Ska det lånet redovisas som kortfristig skuld det sista året innan löptiden är slut? Blir det en rättvisande bild?
Det man måste göra är att titta på lånevillkoren. Ofta är det så att kreditgivaren faktiskt har en ensidig rätt att säga upp lånet efter att en löptid går ut. Företaget ska då inte ”teckna in” att de bedömer det som mycket troligt att kreditgivaren kommer att gå med på en förlängning.

Om man tittar på regel 17.5 är grundregeln just att det som ska betalas inom 12 månader ska redovisas som kortfristigt. Från detta finns, som du nämner, ett undantag – checkkrediten. Det betyder att alla andra lån faller in i huvudregeln. Den tolkningen har vi tidigare gjort i Srf U 3.

Tidigare stod det i 17.5 ”förfaller till betalning”. Det kan i sig tyckas tydligare än ”ska betalas”. Anledningen till att det har ändrats är en språkgranskning i samband med att lagtexten ändrades. Det ansågs att ”ska betalas” är ett modernare uttryckssätt än ”förfaller till betalning”. Men det är ingen skillnad i sak avsedd.

Jag skulle säga att det blir en rättvisande bild. Jag skulle också säga att redovisningen borde se ut så om K3 tillämpas också. Om man tittar per balansdagen finns en juridisk skyldighet att reglera lånet inom ett år.
Regelverk för handelsbolag
Jag ska upprätta en årsredovisning för ett handelsbolag med räkenskapsår 170901 - 180831. Det är bara aktiebolag som är delägare. Kan/ska jag använda K2?
Är det ett större handelsbolag ska du tillämpa K3. Är det ett mindre handelsbolag kan du välja mellan K3 eller K2.
Klassificering i K2
I uppställningen i K2 finns rubriken "Förskott från kunder" och man hänvisas till punkt 6.14. Innebär det då att man bara använder sig utav denna rubrik när man har ett tjänste- eller entreprenaduppdrag? Om ett icke "tjänste- eller entreprenadföretag" som säljer handelsvaror får ett förskott utav en kund, under vilken rubrik hamnar det i K2, "förskott från kund" eller "övriga skulder"?
Det som står i andra kolumnen är det som ska redovisas under respektive rubrik. Vad gäller förskott från kunder anges där ”betalningar från och obetalda fakturor till kunder där motprestation ännu inte lämnats”.

Ett företag som säljer handelsvaror som får betalt innan leverans har inte utfört sin motprestation än. Det ska därför redovisas som förskott från kunder. Att det finns en hänvisning till punkt 6.14 betyder att den punkten är aktuell, men det utesluter inte att andra poster kan redovisas i posten.

Det man måste hålla ordning på är om man har intäkter från uppdrag till fast pris som redovisas enligt successiv vinstavräkning. Då används rubriken ”Fakturerad men ej upparbetad intäkt”.
Köpta konsulter i K2
Jag har en kund som tillämpar K2. De har under året köpt in tjänster till att utveckla sin webbshop samt göra en bättre hemsida. Totala kostnaden är på cirka 50 000 kr. Kan man aktivera dessa utgifter?
Som jag förstår på din fråga att du vet, så får egenupparbetade immateriella tillgångar inte aktiveras i K2.

Att företaget betalar någon annan för att göra ett jobb behöver inte betyda att anläggningstillgången är förvärvad. Den ses ändå som egenupparbetad om det är så att företaget ”äger” projektet hela tiden. Det är bara det att man anlitar konsulter för att göra det man inte hinner med/kan själv. Men konsulterna kommer aldrig att skapa en tillgång som de äger. Allt ägs hela tiden av företaget. Då är det ändå en egenupparbetad tillgång.

Det som är tillåtet att aktivera i K2 är förvärvade immateriella tillgångar, men också förbättringar av förvärvade immateriella tillgångar. Du skriver nu att de utvecklar sin webbshop. Är det en tidigare förvärvad tillgång som företaget sedan lägger ned utgifter på att utveckla kan de vara aktiverbara. I K2 anges att om det blir en ny tillgång ses allt som egenupparbetat och därmed ej aktiverbart. Men annars är det aktiverbart som tillkommande utgifter på förvärvad immateriell tillgång.

Ovanstående gäller webbshopen. När du skriver ”göra en bättre webbplats” ser jag det dels först som en helt ny tillgång och den är då med stor sannolikhet att se som egenupparbetad. Oaktat det är webbplatser normalt att betrakta som en ”reklamplats”. Utgifter för reklam är inte aktiverbart.
Resa på räkning och kostschablon
En anställd får inget traktamente när han är på tjänsteresa. Arbetsgivaren betalar i stället hans måltider under resan. Vilket belopp ska den anställde beskattas för om han äter en middag för 250 kr och arbetsgivaren ersätter honom med hela beloppet? Spelar det någon roll om han betalar middagen med företagets kort eller om han ersätts i efterhand för sitt utlägg.
Förmån av en fri måltid oavsett om det är fråga om lunch eller middag värderas schablonmässigt till 94 kr (98 kr under 2019). Den anställde kommer alltså inte att beskattas för ett högre belopp. Hur middagen betalas påverkar inte förmånsbeskattningen.