Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Gäller muntlig uppsägning?
En anställd som betedde sig riktigt illa och i det sammanhanget skriker åt sin chef att han säger upp sig. Dagen efter ringer han och säger att han ångrat sig och sjukskriver sig. Vad gäller vid muntlig uppsägning och hur hanterar man detta?
En muntlig uppsägning är giltig. Jag tycker att även om uppsägningen kanske skedde i affekt så gick det i vart fall en dag till han ångrade sig; skillnad hade varit om han tämligen snart inpå hade sagt att han ville ta tillbaka sin uppsägning. Jag tycker inte man ska godta hans ”ånger”, dels för att han har betett sig ”riktigt illa”, vilket ju även kan vara skäl för uppsägning från arbetsgivarens sida, dels för att det verkar mindre seriöst med sjukskrivningen. Har han till exempel visat läkarintyg? Jag tycker ni ska bekräfta hans uppsägning skriftligt och meddela att ni kommer att betala ut hans slutlön. Om han vill driva sin sak får han vända sig till något ombud.
Underskott vid ägarförändring
Far och son äger hälften var av ett aktiebolag. Fadern ska nu överlåta sina aktier till sonen som därefter kommer äga 100 procent av aktierna. I aktiebolaget finns ett outnyttjat underskott. Medför överlåtelsen att det kan uppkomma begränsningar hur underskottet får användas?
Om närstående överlåter andelar i ett underskottsföretag mellan sig innebär det inte att det har uppkommit ägarförändring enligt 40 kap. inkomstskattelagen. Orsaken till detta är att närståendekretsen räknas som en person. Ett förvärv från en närstående person medför därför inte att någon ny person har fått det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget.
Rättelse av ­periodiseringsfond
Finns det några hinder att rätta deklarationer som avser tidigare räkenskapsår och göra avdrag för periodiseringsfond för att därefter återföra fonderna i årets deklaration eller senare deklaration?
Är det ett aktiebolag är det inte möjligt. Det beror på att en avsättning till periodiseringsfond kräver att motsvarande avdrag görs i redovisningen och enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2012 ref. 61) får ett ändrat bokslut inte ligga till grund för ändrad beskattning.

Är det däremot en enskild näringsidkare finns det inget som hindrar att företagaren begär omprövning för ett tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (sexårsfristen). Om det till exempel visar sig att ett företag visar underskott för inkomståret 2019 kan det alltså vara en bra lösning att begära omprövning av tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. Fonderna återförs sedan till beskattning ett år när det uppkommit ett underskott eller resultatet är lågt.
Är IVF sjuklönegrundande?
En anställd ska genomgå en IVF-behandling och önskar få betald sjukledighet i samband med detta. Har den anställde rätt till sjukskrivning för IVF samt eventuella efterkommande behandlingar samt att få gå på betald arbetstid för ytterligare besök och provtagningar?
Frånvaro på grund av IVF-behandling räknas som sjukfrånvaro och ger rätt till sjuklön respektive sjukpenning. Eventuella efterkommande behandlingar ger däremot inte med självklarhet rätt till ledighet med lön. Detta kan vara reglerat i kollektivavtal men om ni inte är bundna av kollektivavtal är det arbetsgivaren som beslutar. Rimligt är att ge rätt till ledighet men nödvändigtvis inte med bibehållen lön. Man kan ju också tänka sig att första återbesöket hos en läkare rent generellt ger rätt till lön men inte efterföljande besök, men som sagt det är en policyfråga för företaget.
Ska lön dras om anställd går hem tidigare?
Om en anställd har schemalagts 100 procent men går hem tidigare, ska hen då få betalt för den arbetade tiden eller den schemalagda tiden?
Om man har skrivit ett anställningsavtal med personen på 100 procent så är personen garanterad 100 procent lön, oavsett om arbetsgivaren kan ge arbetsuppgifter till 100 procent eller inte. Om den anställde däremot går hem självmant (men med arbetsgivarens tillåtelse förstås) så ska tiden dras av på lönen. Om personen är avlönad per timma så ska enbart de arbetade timmarna betalas.