Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Komponentavskrivning vid byte från K2 till K3
Ett bolag i K2 ska byta regelverk till K3. Bolaget har en större maskin som det ska göras komponentavskrivningar på. Vilket värde ska jag utgå ifrån när jag delar upp i komponenter, det bokförda värdet eller det samlade anskaffningsvärdet?
När ett företag ska gå över till K3 är det kapitel 35 som ska tillämpas. Där finns alla regler om hur K3 ska tillämpas första gången. Bland annat finns regler om ingångsbalansräkning och tidpunkten för övergång i punkterna 35.5 – 35.7. Ett mindre företag kan tillämpa lättnadsregeln i 35.7 och låta tidpunkten för övergång vara första dagen på det räkenskapsår då K3 tillämpas för första gången.

I punkt 35.18 finns regeln om materiella anläggningstillgångar som ska delas upp på komponenter. Här anges att de inte får räknas om retroaktivt. Det redovisade värdet (det bokförda värdet) per tidpunkten för övergång är det som ska delas upp på komponenter. Här blir därför frågan om vilken dag som man väljer som tidpunkt för övergång viktig. Om man tillämpar lättnadsregeln är det första dagen för innevarande räkenskapsår. Om man väljer att gå på huvudregeln är det första dagen för jämförelseåret.
Årsredovisning för bolag som ska likvideras året efter
I ett K2-bolag har beslut fattats om likvidation året efter räkenskapsåret. Kan jag upprätta årsredovisningen som vanligt och räcker det med att ange detta i noten om väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång?
I årsredovisningslagen är fortlevnadsprincipen en av de grundläggande principerna det vill säga värderingarna görs utifrån att företaget förutsätts fortsätta sin verksamhet. I K2 anges särskilt om avvikelse från fortlevandsprincipen punkt 2.2. Där anges att ett företag som har beslutat att avveckla verksamheten ska ta hänsyn till beslutet när balansräkningen och resultaträkningen upprättas.

Regeln innebär att om företaget fattat beslut om likvidation året efter måste det ta hänsyn till beslutet när årsredovisningen upprättas. Fortlevnadsprincipen kan inte längre tillämpas vid till exempel värdering av de tillgångar som företaget har. Anläggningstillgångar som normalt skrivs av utifrån dess nyttjandeperiod i verksamheten måste värderas ned till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än det redovisade värdet.

Företaget måste också berätta om att det beslutat att gå i likvidation i förvaltningsberättelsen, se punkt 5.4 i K2 med tillhörande kommentar.
Räkenskapsinformation vid bankintegration
Vad räknas som räkenskapsinformation som ska arkiveras i 7 år när man använder sig av ett ekonomisystem där banktransaktionerna är integrerade och allt sker automatiskt?
Olika ekonomisystem fungerar olika när det gäller transaktioner med bankintegration och det kan också bero på vilken bank som man använder. Även om allt sker automatiskt är frågan vad som sker ”bakom” systemet i det som man inte ser. Enligt bokföringslagen ska de uppgifter som erhålls från en motpart sparas. Uppgifter som företaget får från banken är uppgifter från en motpart och även om de bokförs och ”matchas” med automatik i systemet så borde uppgifterna finnas på något sätt i systemet.

Det är alltid företaget som är bokföringsskyldigt som är ansvarigt för att spara räkenskapsinformationen så även om man använder ett ekonomisystem som är integrerat med banken, eller för den del använder något av de bokföringssystem som bankerna erbjuder, så måste den bokföringsskyldiga se till att alla uppgifter som är räkenskapsinformation enligt bokföringslagen sparas.

I de system som bygger på att mycket är integrerat kan det vara svårt för företaget att ”lyfta ut” och få med sig allt som är räkenskapsinformation vid till exempel byte av system. I många fall kommer företaget behöva se till och avtala med systemleverantören att den åtar sig att arkivera allt under hela den 7-åriga arkiveringstiden och även i det fall som företaget väljer att byta system.

Jag föreslår att du kontaktar den programleverantör som du använder och frågar på vilket sätt som information som tas emot från en annan part sparas i programmet. Jag skulle också ställa frågan hur du kan ta med dig den informationen och annat som är räkenskapsinformation till exempel behandlingshistoriken om du skulle vilja byta system.
Tilläggsköpeskilling vid försäljning av närings­betingade aktier
Ett aktiebolag har sålt näringsbetingade aktier med en skattefri kapitalvinst. I samband med att aktiebolaget säljer aktierna avtalar parterna om en tilläggsköpeskilling beräknad utifrån värdet av aktierna vid en viss tidpunkt. Vilka skatteregler gäller för tilläggsköpeskillingen?
Tilläggsköpeskilling ska beskattas på grundval av de förhållanden som gällde vid avyttringen och med tillämpning av de beräkningsregler som gällde vid beskattningen för avyttringsåret (44 kap. 28 § IL). Tilläggsköpeskillingen blir därför, som huvudtransaktionen, skattefri.
Underskott i aktiebolag vid försäljning till barn
Ett aktiebolag som ägs av en person har ett stort underskott. Ägaren avser att sälja nittio procent av aktierna till sina två barn. Efter överlåtelsen kommer bolaget att driva en helt ny verksamhet. Innebär överlåtelsen av aktierna att underskottet eller del av detta går förlorat enligt den så kallade beloppsspärren?
Visserligen sker en ägarförändring som innebär att det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av en fysisk person. Beloppsspärren inträder dock inte när andelar avyttras till närstående. En fysisk person och närstående till den räknas nämligen som en person (40 kap. 11 § andra stycket IL). Att verksamheten byter inriktning påverkar inte heller möjligheten att utnyttja underskottet.