Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Tjänsteuppdrag ­redovisningsprinciper
Måste man ange vilken metod man använt för tjänsteuppdrag till fast pris om man inte har något upparbetat i bokslutet?
Ja det ska man göra. Om företaget tillämpar K3 ska man beskriva alla redovisningsprinciper som företaget tillämpar. Det framgår av punkterna 8.3 och 8.3A.

Om företaget tillämpar K2 så räcker det med att man skriver att man tillämpar K2 men just för företag som utför uppdrag till fast pris ska man ange om man tillämpar huvudregeln eller alternativregeln. Det framgår av punkt 18.5. Det gäller oavsett om det finns något upparbetat i bokslutet eller inte.
Växa-stödet
Har en kund som kommer ta in sin första anställda i år. Hon har haft sin man anställd under cirka sex månader (han slutade för cirka ett år sedan). Kan hon ta del av växa-stödet i bolag eller räknas det som att hon redan haft en anställd då hennes man varit tillfälligt anställd i företaget? Hennes man är även ägare till hälften av aktierna.
Skatteverket skriver på sin sajt Rättslig vägledning:

”Ett aktiebolag som inte har varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt SAL eller särskild löneskatt enligt SLFL sedan den 1 januari 2017 fram till dess att anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag.

Ett aktiebolag kan uppfylla villkoren för enmansföretag även om bolaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Detta förutsätter att ersättning bara betalats ut till en enda person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person (lag [2016:1053] om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017-2021 4 § 2a).”

Har både kunden och hennes man tagit ut lön från bolaget så kan den person som nu ska anställas inte omfattas av växa-stödet.
Växa-stödet
Har en kund som kommer ta in sin första anställda i år. Hon har haft sin man anställd under cirka sex månader (han slutade för cirka ett år sedan). Kan hon ta del av växa-stödet i bolag eller räknas det som att hon redan haft en anställd då hennes man varit tillfälligt anställd i företaget? Hennes man är även ägare till hälften av aktierna.
Skatteverket skriver på sin sajt Rättslig vägledning:

”Ett aktiebolag som inte har varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt SAL eller särskild löneskatt enligt SLFL sedan den 1 januari 2017 fram till dess att anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag.

Ett aktiebolag kan uppfylla villkoren för enmansföretag även om bolaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Detta förutsätter att ersättning bara betalats ut till en enda person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person (lag [2016:1053] om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017-2021 4 § 2a).”

Har både kunden och hennes man tagit ut lön från bolaget så kan den person som nu ska anställas inte omfattas av växa-stödet.
Skuld eller intäkt?
Vi har en kund där dennes kunder via en egenuppbyggd hemsida kan anmäla sig till olika idrottslopp (löpning, skidåkning, etcetera) runt om i Sverige. Deltagarna betalar in anmälningsavgifter via denna hemsida. Anmälningsavgifterna kommer in på ett särskilt bankkonto hos kunden. Det kan komma in upp till hundra inbetalningar per dag.

Efter varje vecka skickar sedan kunden de anmälningsavgifter som kommit in vidare till arrangören, reducerat med den provision som kunden tar för att administrera detta. Provisionen är baserad på de avgifter som kommit in. Kunden skickar en självfaktura till arrangören varje vecka där det framgår inbetalda anmälningsavgifter, avgiften (provisionen) som kunden tar samt vad som utbetalas till arrangören.

Hur ska vår kund redovisa detta? Varje dags anmälningsavgifter som kommer in på bankkontot – ska det motbokas mot ett skuldkonto tills de betalas ut till arrangören? Ska varje inbetalning, varje dag redovisas som en separat affärshändelse?

När ska provisionen redovisas som momspliktig försäljning?
Jag uppfattar din beskrivning som att företaget tar emot medel för någon annans räkning. Det är inte företaget som ska redovisa intäkten för anmälningsavgifterna utan de tas emot för annans räkning och ska redovisas som skuld när de kommer in på bankkontot.

Grunden i bokföringslagen är att varje affärshändelse ska redovisas för sig, men det finns regler i Bokföringsnämndens allmänna råd om Bokföring BFNAR 2013:2 som anger när flera affärshändelser får bokföras och presenteras i en bokföringspost. I punkt 2.9 anges att likartade affärshändelser hänförliga till en och samma dag som dokumenteras genom flera verifikationer får bokföras och presenteras i sammandrag i en bokföringspost, om det utan svårighet går att klarlägga vilka affärshändelser som ingår i bokföringsposten. Den regeln tänker jag att du kan använda dig av och ”klumpa ihop” alla inbetalningar under en dag. Däremot inte alla inbetalningar under en vecka.

I samband med veckoavstämningen när provisionen räknas fram och anges på självfakturan redovisas vad som är provisionsintäkt och det som ska betalas till arrangören redovisas som leverantörsskuld. Vid denna tidpunkt redovisas också momsen på provisionen.
Finansiell leasing och avskrivning
Vi ska byta redovisningsprincip hos en kund till att redovisa finansiell leasing som just finansiell leasing. Kan avskrivningstiden vara längre än leasingkontraktet eller bör det följas åt?
Punkt 20.11 i K3: ”En leasad tillgång enligt ett finansiellt leasingavtal ska skrivas av enligt reglerna i detta allmänna råd om avskrivning av tillgångar av motsvarande slag. Kan det inte med rimlig grad av säkerhet fastställas att äganderätten kommer att övergå till leasetagaren vid slutet av leasingperioden, ska tillgången skrivas av helt under leasingperioden eller nyttjandeperioden om den är kortare.”
Utgångspunkten är med andra ord den nyttjandeperiod företaget tänker sig att tillämpa på tillgången. Det kan med andra ord vara längre än leasingkontraktet.