Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
K-regelverk i koncerner
Jag har en kund med ett koncernförhållande med ett moderbolag (MB) och två dotterbolag (DB1 och DB2). DB1 måste följa K3 medan DB2 kan välja att följa K2. DB1 medför att koncernen blir större. Innebär det att MB då också måste följa K3?

DB2 innehar fastigheter och skulle föredra att följa K2 i alla fall några år. Måste de ändå räkna om DB2 till K3-regler i koncernredovisningen?
Moderbolaget blir ”smittat” av koncernens storlek och måste upprätta den egna årsredovisningen enligt samma principer som koncernen, det vill säga K3.

Eftersom K3 måste följas i koncernen måste de bolag som konsolideras göras så utifrån K3 reglerna. Det är tillåtet att upprätta årsredovisningen i dotterbolaget enligt K2, men konsolideringen måste ske enligt K3. Det medför att komponentuppdelning måste ske i koncernen.
Handelsbolag med fysiska delägare
Vilka regelverk kan handelsbolag med enbart fysiska delägare välja mellan? Kan de ligga kvar i den gamla normgivningen eller ska de välja mellan K2 och K3?
Handelsbolag med bara fysiska delägare behöver enligt bokföringslagen endast avsluta med årsbokslut. För årsbokslut finns ännu inte något K2 eller K3-regelverk. De kan med andra ord inte upprätta årsbokslut enligt K2 eller K3.

Tanken är att det i framtiden ska skrivas K2- och K3-regelverk även för företag som upprättar årsbokslut. Så länge det inte finns är det den gamla normeringen som gäller. Observera då att den inte är uppdaterad med lagändringarna från 2011.

Väljer handelsbolaget att frivilligt upprätta årsredovisning kan de tillämpa K3, men de måste inte. Alternativet är gamla normeringen.
Tilläggsupplysningar i koncern
Jag har en kund där dotterbolagen redovisar enligt K2 men koncernen totalt kommer upp i beloppsgränserna för större koncern. Ska moderbolaget lämna alla tilläggsupplysningar och uppgifter i förvaltningsberättelse som gäller enligt årsredovisningslagen och K3? Till exempel har de ingen leasing i moderbolaget men i ett dotterföretag, ska det då upplysas om minimileasingavgifter?
Koncernredovisningen måste upprättas enligt K3. Ett företag som är moderföretag i en större koncern måste också tillämpa K3.

I koncernens förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar ska hänsyn tas till förekomster i dotterföretagen också. De ingår ju i koncernredovisningen. Utgångspunkten blir därför att upplysning om minimileasing avgifter ska lämnas i koncernredovisningen. Är upplysningarna oväsentliga kan man överväga att inte ta med dem.
Förbjudet lån som har beskattats
En kund har ett förbjudet lån i sitt aktiebolag och beloppet är beskattat via dennes privata inkomstdeklaration i tjänst. Men hur bokför jag detta i aktiebolaget? Jag har ett saldo på konto 1685 som jag anser ska bort, men hur?
Att lånet beskattas hos privatpersonen medför inte med automatik att det ska bokas bort i aktiebolaget. Som utgångspunkt ligger lånet kvar trots att det har beskattats hos privatpersonen.

Bolaget kan däremot välja att efterskänka lånet utan ytterligare skattekonsekvenser för privatpersonen. Det blir en icke avdragsgill kostnad i bolaget. Bolaget ska inte betala några sociala avgifter.

Om bolaget väljer att efterskänka lånet ser jag det som en nedskrivning av en finansiell fordran. Bortbokning av kortfristiga fordringar på konto 1685 sker enligt BAS mot konto 6380.
Redovisningsmetod enligt bokföringslagen
Jag har en tandläkarpraktik med blandad verksamhet och total omsättning på cirka åtta miljoner kronor. Den momspliktiga delen uppgår endast till cirka 20 tusen kronor per år varför de kommer att ansöka om årsmoms. Min fråga gäller redovisning enligt fakturametoden eller bokslutsmetoden. Eftersom att de deklarerar momsen årsvis kan de, enligt Skatteverket, ur momssynpunkt välja fritt. Men vad anger bokföringslagen för en momsfri verksamhet vad gäller redovisning enligt boksluts- eller fakturametoden?
Bokföringslagen gör ingen skillnad på om företagen är momspliktiga eller inte. Möjligheten att bokföra enligt kontantmetoden regleras i 5 kap. 2 § tredje stycket bokföringslagen (1999:1078):

”Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.”

Eftersom den totala omsättningen i ditt fall överstiger tre Mkr är det inte tillåtet att använda sig av kontantmetoden i redovisningen.