Tidningen Konsulten
Torsdag 20 September 2018

Frågor & Svar

Publicerat den 28 juni 2018

Nästan hälften av småföretagarna i redovisnings- och revisionsbranschen tror på en ökad försäljning det kommande halvåret enligt Vismas Affärsbarometer. Det innebär en ökning i framtidstro jämfört med hösten 2017.

Sveriges allra mest optimistiska småföretagare hittar vi inom handel. Där tror så många som 61 procent på en ökad försäljning framöver. Minst tro på framtiden har man i branscherna vård och omsorg samt skola och utbildning som återfinns på de två sista platserna i undersökningen. Förmodligen en återspegling av den senaste debatten om vinstbegränsningar i de så kallade välfärdsföretagen.

När det ekonomiska klimatet i Sverige ska diskuteras ligger ofta fokus på de större företagen. Men eftersom 99 procent av landets företag har färre än 50 anställda fokuserar Vismas Affärsbarometer på just småföretagare. Det ekonomiska läget speglar högkonjunkturen och det ser ljust ut för många småföretagare. Orsaker till förväntad ökad försäljning bland landets småföretag, oavsett bransch, anges bland annat vara fler försäljningskanaler, ökad intern kapacitet och ett förbättrat produktutbud.

– De mindre företagen skapar de flesta jobben i Sverige och står för hälften av näringslivets omsättning. Den växande optimismen ger goda förutsättningar för såväl ökade intäkter som ökad sysselsättning. Förhoppningsvis även inom redovisning och revision, säger Henrik Salwén, vd för Visma Advantage, i ett pressuttalande.

Text: Tina Sjöström

Publicerat den 16 mars 2018

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Boksluts- och revisionskostnad

Hur ska boksluts- och revisionskostnad hanteras i K2? Vi på vår byrå har sett det som en återkommande utgift och om det är ungefär samma belopp varje år så gör vi inte en teoretiskt korrekt periodisering i bokslutet. Men nu har vi hört från andra byråer att den SKA periodiseras i bokslutet. Vad gäller och var kan jag läsa om det?

Utgifterna är möjliga att hantera inom den så kallade återkommanderegeln (punkt 7.9) i K2. Av punkt 7.10 framgår hur den ska periodiseras om inte punkt 7.9 tillämpas.

Det är alltså möjligt att tillämpa regeln om återkommande utgifter, om det nu faller in i förutsättningarna i punkt 7.9. Det är däremot inget krav att göra så. Bolaget får periodisera om de vill.

I sammanhanget kan också noteras att vår redovisningsgrupp i december kom ut med uttalandet Srf U 11 Årligen återkommande utgifter i K2 – Frivillig återgång till korrekt periodisering. I uttalandet anger vi att om regeln tillämpas är det möjligt att återgå till en korrekt periodisering.


Kassaflödesanalys i frivillig koncernredovisning

Om man upprättar en koncernredovisning (K3) frivilligt för en liten koncern – är det då tvingande att upprätta kassaflödesanalys för koncernen?

Ja. Det följer av 7 kap. 4 och 31 §§ ÅRL.


Kronologisk ordning

Kan man, utan att bryta mot bokföringslagen, bokföra alla leverantörsfakturor i ett svep, därefter alla utbetalningar och sist alla andra bankhändelser? Effekten blir att verifikationsnummer kommer i ordning (det finns bara en verifikationsnummerserie), men datumen kommer inte i ordning.

I princip finns inget förbud mot det förfaringssätt du beskriver. Möjligen kan man undra över lämpligheten.

Bokföringslagen ställer krav på att bokföringen ska kunna presenteras i registreringsordning samt i systematisk ordning. Tidigare fanns ett krav på kronologisk ordning, men det gör det inte längre. Däremot finns krav på att ha ordning på de underlag som ännu inte bokförts. Det leder normalt till att när de sedan registreras så kommer de i stort sett i kronologisk ordning. Men, som du är inne på, får man till exempel bokföra i olika serier. Det kan också vara så att vissa händelser bokförs löpande, medan andra bokförs till exempel en gång i månaden.

Så som jag förstår din beskrivning bryter du inte mot reglerna, men man kan som sagt undra över lämpligheten. Kanske vore det bättre att ha olika verifikationsnummerserier.


Notkrav i K2?

Är noten ”Skulder som avser flera poster” obligatorisk i K2? Eller räcker det med noten långfristiga skulder för den del som är längre än fem år?

!Den är obligatorisk även i K2. Du kan se exempel 18 f om du vill se hur den kan utformas.


Hur ska posten klassificeras?

Vi diskuterar hur man ska hantera posten upparbetade men ej fakturerade intäkter kontra förutbetalda kostnader/upplupna intäkter i årsredovisningen för ett konsultbolag som enbart säljer tjänster. Vi har bokslut 31/8 och fakturerar utförda tjänster den 15 september som avser vår nedlagda tid för augusti månad. Ska dessa intäkter klassificeras som ”upparbetade men ej fakturerade intäkter” eller ”förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i årsredovisningen?

Jag lägger till två förutsättningar i din fråga. Jag antar att det du frågar om är uppdrag på löpande räkning (inte fastprisjobb) och att ni tillämpar K2.

Av punkt 6.13 i K2 framgår att som intäkt ska tas upp värdet av arbete som har utförts och material som har levererats under redovisningsperioden. Av punkt 6.14 framgår att det som inte har fakturerats men som ska redovisas som intäkt ska tas upp i posten Upparbetad men ej fakturerad intäkt.

Sedan finns det möjlighet att agera på annat sätt vid beskattningen, men det var inte din fråga.


Hur hanterar jag uppskjuten skatt i K2?

Kan ett bolag som upprättar årsredovisningen enligt K2 redovisa uppskjuten skatt på en uppskrivning av byggnad? Vill minnas att uppskjuten skatteskuld skulle korrigeras till Uppskrivningsfond första gången man använde K2, eller? Om så är fallet och bolaget inte gjort denna korrigering, hur hanterar jag det?

Uppskjuten skatt ska inte redovisas i en K2-årsredovisning, se punkt 16.4. Om det finns en uppskjuten skatt kopplad till en uppskriven tillgång vid inträde i K2 första gången anger punkt 20.2 att den ska justeras mot uppskrivningsfonden.

Om detta nu inte skett, utan det finns en felaktigt upptagen uppskjuten skatt får man titta på regel 12.2 i K2 som avser rättelse av fel. Eftersom rättelsen enbart avser poster i balansräkningen tillämpas stycke 2 i regeln,
rättelse i balansräkningen.

Men oavsett om det ska gå över resultat- eller balansräkningen görs ingen ändring av tidigare år utan rättelsen sker i den årsredovisning som upprättas närmast efter det att felet upptäcktes.

 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 16 mars 2018

Jonas-SjulgardMats-Brockert

Jonas Sjulgård, skattejurist och Mats Brockert, skattespecialist hos Srf konsulterna, svarar på frågor om beskattning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Förbättringsutgifter bostadsrätt

En medlem i en bostadsrättsförening har under 2017 sålt sin bostadsrätt. Under 2017 har bostadsrättsföreningen lagt en del pengar på att dränera fastigheten. Kunden undrar nu om han får dra av ”sin” del av den kostnad som föreningen lagt på dräneringen innan försäljningen?

Föreningen kommer i sin kontrolluppgift till Skatteverket, med anledning av överlåtelsen, lämna uppgift om det säljaren har skjutit till för amorteringar av bostadsföretagets lån eller för finansiering av bestämda ny-, till- eller ombyggnadsarbeten under innehavstiden.

Kostnader föreningen haft för ny- till- eller ombyggnadsarbeten, utöver de som eventuellt ingår i angivet belopp på kontrolluppgiften, har säljaren inte rätt att göra avdrag för.


Årsavgift för bankkort

Jag har ett par kunder som har bankkort hos American Express och årsavgifterna på dessa kort varierar från 4 000 kronor till 30 000 kronor per år. Ska någon del av årsavgiften ses som en skattepliktig förmån eller är det fritt fram att teckna vilket kort som helst med vilken avgift som helst? Om bolaget ersätter en anställd för en årskostnad för ett privat kort blir det en förmån då om den anställde måste ha ett bankkort i tjänsten men den står på honom privat?

Om en anställd har tillgång till ett företagskort som enbart används i tjänsten uppkommer ingen skattepliktig förmån vad gäller den arbetsgivarbetalda årsavgiften.

Betalar arbetsgivaren årsavgiften för ett privatkort som används både privat och i tjänsten jämställs den betalningen med kontant lön. Ett belopp som motsvarar årsavgiften ska då ingå i underlaget för skatte-avdrag och arbetsgivaravgifter samt redovisas på den anställdes kontrolluppgift.


Fondbyte

Ett företag som placerat en del av sitt kapital i en aktiefond har på grund av bankens förändrade placeringsinriktning fått byta fond. Banken har fusionerat två av sina fonder och bolagets fond har genom absorption uppgått i den övertagande fonden. Anses den ursprungliga fonden då avyttrad, med vinst/förlust som följd?

Nej, efter beslut av Finansinspektionen kan ett fondbolag få tillstånd att dela upp en fond eller att sammanlägga fonder med likartad placeringsinriktning och likartade fondbestämmelser, 8 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder. En sådan sammanläggning eller delning utlöser inte någon beskattning för andelsägarna. Vid ombildningen flyttas den skattemässiga anskaffningsutgiften på de gamla andelarna över på de nya andelarna, se 48 kap. 18 § inkomstskattelagen.


Enskild firma

Kan registrerade partners som har en enskild firma fördela årets vinst mellan sig?

Av 3 § lag (2009:260) om upphävande av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap framgår att ett partnerskap som har registrerats enligt lagen om registrerat partnerskap ska gälla som ett äktenskap, om partnerna gemensamt anmäler till Skatteverket att de önskar det. Partnerskapet gäller som ett äktenskap från och med den dag en sådan anmälan kommit in till Skatteverket.

Har sådan anmälan gjorts har personerna i din fråga samma möjligheter som gifta att fördela inkomst från gemensamt bedriven verksamhet och verksamhet som bedrivs med en företagsledande och en medhjälpande make, enligt de regler som finns i 60 kapitlet inkomstskattelagen.


Betalningsplan avseende skogslikvid

En skogsägare har pengar innestående hos ett skogsbolag som betalas ut enligt betalningsplan under tio år. Efter tre år planerar han nu att sälja fastigheten. Vad händer med planen? Han driver ingen annan näringsverksamhet.

En betalningsplan kan inte överlåtas. Skogsägaren kan fortsätta att beskatta ersättningen enligt betalningsplan som inkomst av näringsverksamhet även efter det han sålt sin skogsfastighet. Det framgår av ett ställningstagande från Skatteverket 2008-03-03.


Tilläggsköp till skogsfastighet

En kund köpte en skogsfastighet för några år sedan. Under 2017 har kunden köpt till ett antal tomter som tidigare styckats av från fastigheten. Ska detta köp ses som tilläggsköp till skogsfastigheten och tomterna redovisas som näringsfastigheter eller ska varje tomt ses som privatägd tomt? Lagfart har beviljats för respektive tomt.

Definitionen av privatbostad och privatbostadsfastighet finns i 2 kap. 8-13 §§ inkomstskattelagen.

En prövning får göras för varje tomt för sig. Den eller de tomter som fastighetsägaren eller någon närstående till honom inom de närmste åren avser att bebygga och nyttja för eget boende räknas som privatbostadsfastighet.

Övriga tomter är näringsfastigheter och ingår i samma verksamhet som skogsfastigheten. Det medför bland annat att fastighetsskatten för dessa tomter är avdragsgill.


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 16 mars 2018

Thomas-Englund2

Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Sjuk direkt efter föräldraledighet

Har en anställd rätt till sjuklön direkt efter att hen varit föräldraledig mer än ett år? Den anställde kommer att vara sjukskriven cirka en månad innan hen återgår i tjänst.

Ja det har hen. Det är bara i de fall en person har varit sjuk och redan haft en sjuklöneperiod och som sedan blir frånvarande av annan anledning och åter blir sjuk utan att ha arbetat minst en dag där emellan, som det inte blir en ny sjuklöneperiod.


Bristande kompetens hos nyanställd

En nyanställd klarar inte de arbetsuppgifter som hon är anställd för. Personen i fråga har fått en högre lön beroende på de mer avancerade arbetsuppgifterna som det nu visar sig att hon inte klarar. Enligt hennes CV har hon erfarenhet och utbildning enligt de krav vi ställde men i praktiken fungerar det inte alls, inte ens enklare arbetsuppgifter. Vad ska vi göra?

Vi börjar tro att hon helt enkelt ljugit och ljuger om sin erfarenhet och kompetens så min fråga är nu hur man som arbetsgivare kan gå vidare. Visst kan vi lära upp henne så hon får kompetens men hon har ju kommit in helt fel lönemässigt. Vad ska vi göra?

Frågan är om ni vill ha henne kvar över huvud taget? Hon är ju rekryterad för en kvalificerad tjänst som hon inte klarar av och att då sänka lönen och låta henne få andra arbetsuppgifter är väl kanske inte rätt lösning?

Ni har rekryterat henne till specifika arbetsuppgifter vilket hon har sagt att hon har kompetens för. Om det nu visar sig att hon inte klarar detta så är det inte er skyldighet att lära upp henne. Jag tror inte att ni kommer att bli nöjda med henne även om ni skulle ”omplacera” henne. Det kommer att saknas förtroende för henne vilket i längden orsakar problem. Jag skulle vilja säga upp henne istället, då av personliga skäl. Skälen är bristande kompetens.

Jag skulle om jag vore i era kläder rekommendera henne att söka sig ett nytt arbete hos någon annan. Ni kan erbjuda henne goda vitsord (dock inte för mer än vad ni vet hon klarar av). Det måste ju se bättre ut för henne än om hon blir uppsagd? Om hon inte accepterar det så tycker jag ni ska påbörja ett uppsägningsförfarande. Det gäller dock att ha ”på fötterna” om facket blir inblandat.


Semesterrätt vid lång sjukskrivning

En anställd har varit sjukskriven 100 procent mellan 170109-170930. Sen ytterligare sjukskriven 50 procent i oktober 2017 och 25 procent i november 2017. Har man rätt till intjänad semester när man är sjukskriven så länge? Om inte, så var går gränsen? Företaget har inte kollektivavtal.

Sjukfrånvaro är semester-lönegrundande i 180 dagar per intjänandeår, därefter enbart för den tid man arbetar. Den anställde tjänar alltså i detta fall in full semester fram till den
7 juli, därefter endast i förhållande till vad hen har arbetat. Det innebär inget semesterintjänande mellan perioden 8 juli–30 september. I oktober semesterintjänande till 50 procent och i november semesterintjänande till 75 procent.

När det är fråga om deltidssjukskrivning så tjänar den anställde in lika många betalda semesterdagar som om hen hade arbetat, däremot blir semesterlönen endast efter tjänstgöringsgraden.

Semesterlönen ska enligt semesterlagen räknas ut enligt 12 %-regeln. Då lägger man samman utbetald bruttolön för arbetad tid samt den bruttolön som skulle ha utbetalats under den tid som den anställde har varit frånvarande på grund av sjukdom som är semesterlönegrundande (under en period om 180 kalenderdagar).

Observera att det finns en begränsning till två intjänandeårs semesterintjänande vid oavbruten sjukfrånvaro.


Avdrag för föräldraledighet i efterhand

En person har glömt att meddela att han har varit föräldraledig i höstas. Kan jag dra av dessa nu långt senare eller måste de vara avdragna samma år då han varit ledig/tagit ut föräldrapenning?

Nej det går bra att göra detta avdrag i efterskott. Ska det vara helt korrekt ska egentligen kontrolluppgiften rättas för 2017 men det kanske inte rör sig om några större summor så då har det inte så stor betydelse.


Är VAB semesterlönegrundande för närstående?

Om en närstående person exempelvis mor/farföräldrar vabbar istället för föräldern, är denna frånvaro semesterlönegrundande för personen som vabbar?

Ja det är den på samma villkor som för föräldrarna, det vill säga 120 dagar per år. Dock hanteras ju detta på olika företag, såvida de inte arbetar hos samma arbetsgivare.


Avdrag på slutlön

Jag ska betala ut slutlön till en anställd som har lön innevarande månad och justeringar månaden efter. Personen slutade 2018-02-28 och fick sin sista månadslön i februari. Nu i mars ska jag betala ut slutlön till honom. Den anställde har provisionslön som betalas ut i efterskott. Nu har det uppstått kundförluster vilket innebär negativ provision för den anställde. Har jag rätt att dra negativ provision mot hans slutlön/semesterersättning?

Finns det avtal om att kundförluster kan resultera i negativ provision och att detta dras av på ersättningar till den anställde, är det inga problem. Semester-ersättning är inte särskilt skyddad mot sådana korrigeringar.


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 21 december 2017

Thomas-Englund2

Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Semesterersättning för bruttodagar eller nettodagar

Vad ska jag betala i slutlön till en anställd som har nettosemesterdagar. Bruttodagarna är 3,50 till antalet. Om personen slutar och ska få slutlön utbetald, ska då 3,5 bruttodagar betalas ut som slutlön eller betalar man ut det i nettodagar vilket blir 3 nettodagar.

Man ska inte blanda ihop begreppen netto- och bruttodagar. Nettodagar anger enbart hur många arbetsdagar man kan vara ledig medan antalet bruttodagar anger för hur många dagar den anställde ska ha betalt.

Bruttodagar är alltid hela till antalet så de kan alltså inte vara 3,5 som du anger. De ska höjas till fyra dagar. Det är också för fyra dagar hen ska ha betalt i slutlön om inte någon dag har tagits ut i ledighet.


Sjukskrivning för skada på fritiden

En anställd bröt armen under en skidresa. Under sjukskrivningen i samband med skadan och även för en sjukskrivning därefter i samband med att benbrottet behövde korrigeras, betalade vi ut sjuklön enligt gällande regler. Nu ska ytterligare en sjukskrivning bli aktuell då skadan ska korrigeras en tredje gång. Måste vi som arbetsgivare stå för denna kostnad? Skadan skedde ju på fritiden och det har redan varit två sjuklöneperioder för denna skada. Skälet till att det är en ny sjukskrivning är misstag hos sjukvården.

Ja, det har ingen betydelse att skadan har inträffat på fritiden. I detta fall kommer inte heller de olika skydd som finns i fråga, till exempel återinsjuknanderegeln samt allmänt och särskilt högriskskydd. Det finns även ett högriskskydd för höga sjuklönekostnader men det gäller per företag och inte per individ. Den anställde måste dock styrka sin sjukfrånvaro med läkarintyg från dag 8 i varje sjukperiod.


Olika löneavdrag vid tjänstledighet

Vi har två lönearter i löneprogrammet som hanterar tjänst-/föräldraledighet för högst 5 arbetsdagar. En av lönearterna har formeln: (månadslön*12)/260 och den andra har formeln: månadslön/21. Det blir skillnad i avdragsbeloppet så jag undrar hur vi ska göra. Vi är bundna av Teknikavtalet och där står att avdraget ska göras enligt formeln: månadslön/21.

Om ert kollektivavtal säger att avdrag för tjänstledighet/föräldraledighet högst fem arbetsdagar ska ske med en 21-del av månadslönen så är det detta avdrag som ni ska göra. Löneartskatalogen i lönesystem innehåller oftast många olika lönearter med olika formler beroende på att det finns olika avdragsregler i olika kollektivavtal. Man bör ta bort de lönearter som inte är aktuella för att undvika felaktigheter.

Tänk på att formeln med 1/21-del av månadslönen ska göras om ledighetsperiodens längd är högst 5 arbetsdagar. Är den längre ska formeln: månadslönen/365 användas för hela perioden. Omfattar ledigheten hel månad dras hela månadslönen av; man använder då inte de olika avdragsformlerna per dag.


Semester under sjukskrivning

Vi har en anställd som varit sjuk i flera månader. Under sin sjukskrivning i augusti tog den anställde 6 dagar semester. Därefter fortsätter sjukskrivning igen. Det handlar fortfarande om samma sjukskrivning. Jag har dragit karens och betalat sjuklön i 14 kalenderdagar under tidigare månader. När sjukskrivningen fortsätter efter semesterperioden undrar vi om arbetsgivaren ska betala sjuklön igen för 14 kalenderdagar?

Man kan inte ta ut semester samtidigt som man är helt sjukskriven. Nu är det hela gjort och svårt att backa tillbaka. Jag förmodar att den anställde inte har brutit sin sjukfrånvaro hos Försäkringskassan? I sådana fall är det korrekt att inte betala ut sjuklön. Försäkringskassan har inget att invända mot att den anställde får semesterlön samtidigt som sjukskrivning men enligt regler i semesterlagen kan man arbetsrättsligt inte göra på det viset.

Om den anställde inte blir frisk och kan ta ut sin semesterledighet under året, så får man istället när semesteråret är slut, se vilka dagar som går att betala ut. I korthet kan de beskrivas enligt följande: Sådana semesterdagar med semesterlön som den anställde inte vill spara (dagar över 20) och som inte har kunnat läggas ut under semesteråret på grund av frånvaro ska ersättas med kontant semesterlön. Semesterlön betalas dock ut endast för det antal dagar som tillsammans med det nya antal dagar som intjänats under det sista intjänandeåret överstiger tjugofem. Sådan semesterlön ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång.


Ledighet under jul och nyår

Vi har flera anställda som vill vara lediga mellan jul och nyår. Hur ska vi hantera detta då det inte går att alla är borta?

Det är arbetsgivaren som beslutar om semesterledighet. Han kan med andra ord neka ledighet om arbetssituationen inte medger detta. Om man utgår från att ni följer semesterlagens semesterår 1 april-31 mars så finns möjlighet att ta ut resterande semester senare tid. Har ni kalenderår som semesterår får ni se om det är någon anställd som inte har tagit ut minst 20 dagar. I sådana fall får man i första hand bevilja dessa personer ledighet, i vart fall så många dagar så att minst 20 dagar blir uttagna. I detta fall är det till och med så att arbetsgivaren kan tvinga den anställde att ta ut dem i ledighet innan årets slut. Bäst är naturligtvis om arbetsgivaren i god tid har sett över antalet kvarvarande semesterdagar hos personalen och planerat för uttaget.


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 21 december 2017

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Fiberanslutning

Har en kund som betalt 16 200 kronor för fiberanslutning till sitt bolag och min fråga är om detta ska bokas som immateriell anläggningstillgång med löpande avskrivningar på fem år. Alternativt om man kan kostnadsboka det direkt då värdet understiger ett halvt prisbasbelopp, eller gäller det bara för materiella anläggningstillgångar?

Reglerna om ett halvt prisbasbelopp och korttidsinventarier gäller bara materiella anläggningstillgångar. Sedan finns ett ställningstagande från Skatteverket som ger vid handen att de inte ska driva fråga om inköp av datorprogram av mindre värde om de kostnadsförts enligt god redovisningssed. Men det är inte aktuellt i detta fall.

I K2 anges att fiberanslutningen ska bokföras som immateriell anläggningstillgång. Avskrivning på fem år är tillåtet enligt K2, men en korrekt bedömd nyttjandeperiod är också tillåtet.


Aktivering av ombyggnad i K2

Jag har en kund som har köpt ett bolag med en fastighet i. Kunden äger även två andra rörelsedrivande bolag. Fastigheten har byggts om och anpassats för att passa en av de övriga bolagens verksamhet som flyttats dit. Bolaget tillämpar K2. Får bolaget aktivera ombyggnationskostnaderna enligt K2, det vill säga de kostnader som kommer av anpassningen?

Kanske till och med ska. Punkt 10.18 anger i första stycket att utgifter för ombyggnad ska tas upp som tillgång. Andra stycket anger att utgifter för ombyggnad som dras av omedelbart vid inkomstbeskattningen däremot ska redovisas som kostnad i redovisningen också. Av kommentartexten framgår att utgifter för reparation och underhåll alltid ska redovisas som kostnad direkt.

Första frågan blir då om det är en ombyggnad (jag bortser från att det uppenbarligen inte är en tillbyggnad i detta fall) eller om det är fråga om reparation/underhåll. Läser man kommentartexten till punkt 10.18 och din beskrivning är det svårt att komma fram till att det inte är en ombyggnad.

”Det kan ibland vara svårt att avgöra om en åtgärd är en reparation eller en ombyggnad. Ombyggnader är sådana åtgärder där byggnadens användningsområde väsentligt förändras, till exempel om en verkstadslokal byggs om till bostadshus. Även fall då konstruktion eller planlösning inte ändras kan betraktas som ombyggnationer. Så är fallet vid till exempel ett omfattande byte av bärande delar.”

Fråga två blir då om det omfattas av det utvidgade reparationsavdraget och kan kostnadsföras direkt vid inkomstbeskattningen. Om nu företaget vill aktivera spelar det i sig ingen roll. Det går alltid att aktivera en ombyggnad, men inte om utvidgat reparationsavdrag ska yrkas vid beskattningen.

Det finns ett ställningstagande från Skatteverket från 2016-06-02 som handlar om så kallad förstagångsanpassning och det utvidgade reparationsavdraget. Enligt min tolkning skulle Skatteverket inte godkänna den anpassning jag tolkar inryms i din beskrivning. Jag tolkar det som att den verksamhet det anpassas för är en annan än den som bedrevs där tidigare. Det vill säga det är en ombyggnad där direkt skattemässigt avdrag inte beviljas. Därmed ska det aktiveras i redovisningen också.


Var ska leasingavgiften bokföras?

Jag leasar en bil i mitt företag. Jag betalar in förmånsvärdet till företaget varje månad varför det inte uppkommer någon bilförmån att skatta för. Var ska leasingutgifterna för bilen redovisas?

I BAS anges två möjligheter för att boka billeasingen. Det ena är konto 7385 och det andra är konto 5615.

Generellt sett borde kostnader för förmåner till anställda bokföras under kontogrupp 73xx. Detta stämmer också bättre i ditt fall där det betalas en ersättning för förmånen. Den ska enligt BAS kreditera konto 7388. På det sättet kommer utgiften för bilen och ersättningen för densamma att mötas under personalkostnader.

I det fall bolaget väljer att bokföra bilförmånen på konto 5615 kommer troligen samtliga årsredovisningsprogram föreslå att kostnaden ska redovisas som en övrig extern kostnad i resultaträkningen. Jag tycker att utgiften borde ses som personalkostnad. Företaget kan såklart justera i årsredovisningen. Men det verkar enklare att redovisa på konto 7385.

Nu kan man möjligen tänka sig att redovisa detta som övrig extern kostnad i årsredovisningen. Det torde vara mer korrekt att redovisa som personalkostnad, framförallt i det fall då det betalas ersättning för förmånen. Om ersättningen krediteras som personalkostnad samtidigt som företagets utgifter tas upp som kostnad under övriga externa kostnader blir det konstigt.


Byggnad på ofri grund

Detta gäller en ideell förening som har byggnader på ofrigrund (arrenderad mark). Föreningen ska nu upprätta årsredovisning och välja mellan K2 eller K3. Om föreningen väljer K3 – måste då komponentavskrivning tillämpas? Byggnaden står ju på ofri grund och betraktas som lös egendom. Är komponentavskrivning tillämpligt då?

För frågan om komponentavskrivning spelar det ingen roll om det är lös eller fast egendom. Komponentavskrivning är i grunden tillämpligt på alla typer av anläggningstillgångar. Det är inte bara fråga om fastigheter utan även båtar, flygplan, bilar, maskiner, med mera.

 


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 21 december 2017

Jonas-SjulgardMats-Brockert

Jonas Sjulgård, skattejurist och Mats Brockert, skattespecialist hos Srf konsulterna, svarar på frågor om beskattning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Vidarefakturering

Om ett företag betalar till exempel en tågresa för ett annat företag kan väl företaget vidarefakturera detta med samma momssats? Denna vidarefakturering ser jag närmast som ett utlägg. Men vad händer om företaget vill ta betalt för besväret att ligga ute med pengarna och upprätta en faktura. Blir det då en vanlig fakturering för utförd tjänst som ska momsbeläggas med 25 procent och inte med sex procent?

Om företaget utför en konsulttjänst och själv har kostnader för att resa, så ska kostnaden för resan ingå i samma beskattningsunderlag som konsulttjänsten.

Men är det istället så att resekostnaden egentligen avser kunden själv, men att företaget valt att betala för kundens räkning, så ska resekostnaden inte ingå i beskattningsunderlaget för konsulttjänsten.

Principen för vidarefakturering är att samma skattesats ska tillämpas för vidarefaktureringen som den som debiterats i den ursprungliga fakturan. Det innebär att sex procent ska debiteras för vidarefakturering av persontransporter. Om det företag som vidarefakturerar gör ett visst påslag för sin administration påverkar det inte denna princip.

För att det ska vara fråga om utlägg ska en faktura vara utställd på den slutliga kunden. Företaget som betalar ska då hantera betalningen som ett utlägg i sin bokföring och inte dra av någon moms. När betalning krävs av slutkunden får något vinstpåslag inte göras. Den ursprungliga fakturan bör bifogas eftersom slutkunden har rätt till avdrag för ingående moms enligt de allmänna reglerna för avdrag.


Utgifter för mat i enskild firma

När en företagare med aktiebolag låter företaget betala en lunch blir han beskattad för en kostförmån på 90 kronor (2017). Bolaget får göra avdrag med hela restaurangnotans belopp och drar moms på belopp över 90 kronor. Men vad gäller när en företagare med enskild firma är ute och reser och låter firman stå för måltiderna.

En enskild näringsidkare kan inte få en skattepliktig förmån av sitt företag. Det beror på att det inte finns någon juridisk person som i egenskap av arbetsgivare kan tillhandahålla förmånen ifråga. En enskild näringsidkare saknar därför rätt att göra avdrag för egna måltider i företaget. Det gäller oavsett om det är fråga om en normal lunchmåltid på arbetsorten eller om det är måltider i samband med tjänsteresor. Är det fråga om tjänsteresa med övernattning får dock avdrag göras för ökade levnadskostnader med 220 kronor per dag. I det beloppet ingår bland annat merkostnader för måltider.


Underskott nystartad verksamhet

En kund köpte en lantbruksfastighet 2001. Han har tidigare år inte redovisat någon verksamhet vare sig bokföringsmässigt eller via deklarationen. Men i år har han börjat bedriva verksamhet på fastigheten men den kommer inledningsvis att gå med underskott. Kan han dra av underskottet som allmänt avdrag i inkomstdeklarationen enligt reglerna för underskott i nystartad verksamhet i år och de kommande fyra åren?

Nej. En näringsverksamhet påbörjas redan när en näringsfastighet förvärvas. Det gäller oavsett om någon egentlig drift förekommer på fastigheten eller inte. Det framgår av rättsfallet RÅ 2002 ref. 59. Så kundens verksamhet räknas inte som nystartad.


Inkomstdeklaration för bolag som fusionerats

Vi har fusionerat upp ett dotterbolag in i moderbolaget. Ska dotterbolaget lämna en inkomstdeklaration för tiden före fusionen?

Nej, dotterbolaget ska inte lämna någon inkomstdeklaration när det är fråga om en kvalificerad fusion. Bolagets resultat ska istället redovisas som en del i det övertagande bolagets inkomstdeklaration. Om Skatteverket trots det skickar en inkomstdeklaration till det bolag som tidigare var dotterbolag är det lämpligt att meddela Skatteverket att det upphört genom fusion, samt ange organisationsnumret för det övertagande bolaget.


Utnyttja sparat räntefördelningsbelopp

En kund har ett sparat räntefördelningsbelopp i sin näringsverksamhet från tidigare år på 500 000 kronor men kapitalunderlaget för räntefördelning detta år understiger 50 000 kronor. Medför det sparade fördelningsbeloppet att han trots det kan utnyttja möjligheten till positiv räntefördelning?

För räntefördelning krävs att kapitalunderlaget överstiger 50 000 kronor eller understiger -50 000 kronor. Kunden kan därför inte utnyttja sitt sparade räntefördelningsbelopp detta år om hans kapitalunderlag ligger i intervallet mellan 50 000 kronor och -50 000 kronor.

Om kundens kapitalunderlag skulle understiga -50 000 kronor är han dock skyldig att göra negativ räntefördelning. Då kvittar han det negativa räntefördelningsbeloppet mot sparat fördelningsbelopp. Har han därefter sparat fördelningsbelopp kvar kan han välja om han vill göra positiv räntefördelning eller spara beloppet till ett senare år.


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 8 juni 2017

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Vad är nytt i nya K2?

Jag är tillbaka på jobbet efter en tids ledighet och skulle behöva veta vilka uppdateringar som har skett i nya K2-regelverket? Det vill säga utan att behöva läsa igenom hela regelverket, vilka är förändringarna?

Det är omfattande förändringar i och med att till exempel nya associationsformer får tillämpa K2. Det innebär särregler i många fall, olika uppställningsformer, med mera.

I den demoversion av vår nya onlinekurs K2 Årsredovisning – nya regelverket, som du hittar på srfutbildning.se finns en lektion med där nyheterna sammanfattas väldigt kort. Det är den första lektionen som heter ”Nyheter och förtydliganden i K2-regelveket; sammanfattning”. Titta på den.


K3 i dotterbolag – men K2 i moderbolaget

Ett mindre AB (moder) äger ett annat AB (dotter). Kan de tillämpa K2 även om dottern tillämpar K3? Båda är mindre bolag.

Så länge de inte upprättar en officiell frivillig koncernredovisning går det bra.

Varje bolag bestämmer själv utifrån vilket regelverk de vill upprätta sin årsredovisning. De andra bolagen i gruppen påverkas med andra ord inte av dotterbolagets beslut att tillämpa K3.

Om moderbolaget upprättar en koncernredovisning måste det ske enligt K3. I ett sådant fall kan fortfarande varje enskilt bolag välja K2 (utom moderbolaget) vid upprättande av sina egna årsredovisningar.


Koncernredovisning för avslutad koncern

Jag har ett bolag som föregående år lämnade koncernredovisning på grund av att man överskred två av gränsvärdena. I höstas såldes dotterbolaget. Måste koncernredovisning upprättas per bokslutsdagen 2016-12-31?

Eftersom det inte finns någon formell koncern kan jag inte se att man ska upprätta koncernredovisning. Däremot är det aktuellt att fundera över vad man ska skriva i förvaltningsberättelsen vad avser väsentliga händelser under året.


Tidpunkt för bokslutstransaktioner

Om man har sex månader på sig att färdigställa ett företags bokslut, hur fungerar detta då om man inte kan senarelägga bokföringen av transaktioner för en månad med mer än 50 dagar?

Jag håller med om att reglerna är lite otydligt skrivna här. 5 kap. 3 § bokföringslagen (BFL) kan läsas som att bokslutstransaktioner är en särskild typ av transaktion som inte omfattas av reglerna för tidpunkten. Men å andra sidan tycker jag att 5 kap. 10 § BFL leder till att allt omfattas av tidpunkten för bokföring enligt BFL.

Jag nöjer mig med att konstatera att det finns tidsgränser för när den löpande bokföringen senast får avslutas. Att dessa skulle vara omöjliga att tillämpa på grund av att det finns andra regler som kräver tidigare bokföring är inte rimligt.

Jag noterar också att många programvaruföretag löser detta genom att ha en period 13 eller bokslutsperiod. På det sättet kan den löpande bokföringen stängas, men redovisningen är ändå öppen för att avslutas av bokslutstransaktionerna.


Måste jag tillämpa ”gamla” ÅRL?

Jag ska upprätta årsredovisning till ett bolag som har sitt första räkenskapsår från 2015-07-20 till 2016-12-31. Som jag förstår det måste jag tillämpa gamla lydelsen av ÅRL för att sedan göra om till nya lydelsen nästa år. Jag vill i stället börja tillämpa de nya reglerna direkt. Kan jag göra det?

Du måste tillämpa den gamla lydelsen i detta fall.


Upplysa om moderföretag eller inte i K2

Av 5 kap. 21 § årsredovisningslagen framgår att ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i. I K2 är finns inte detta krav. Beror det på att koncernredovisning inte får upprättas enligt K2?

Nej – det här är ju ett krav som ställs på ett dotterföretag. Det kan vara ett K2-företag som ingår i en upprättad koncernredovisning. Om så är fallet ska upplysning lämnas som not. Lagparagrafen är i K2 inlyft i kapitel 19.

Om koncernredovisning inte upprättas behöver ingen upplysning lämnas.


När får bolaget byta till K2?

Ett bolag har överskridit gräns för större bolag 2014 och 2015. Under 2015 avvecklades delar av verksamheten vilket innebär att dom ligger under gräns för större bolag 2016. Kan de 2016 gå över till K2?

Om bolaget i fastställda årsredovisningar per 2014 och 2015 ligger över gränsvärdena kan de inte gå till K2 redan 2016. Vid denna bedömning tittar man på de två senast fastställda årsredovisningarna.

Om det är så att de i 2015 års årsredovisning hamnar under två gränsvärden kan de gå till K2 2016 om de inte tillämpat K2 tidigare. Har de tillämpat K2 tidigare krävs särskilda skäl. Men det faktum att bolaget minskat sin verksamhet torde räcka som särskilda skäl.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 8 juni 2017

Jonas-SjulgardMats-Brockert

Jonas Sjulgård, skattejurist och Mats Brockert, skattespecialist hos Srf konsulterna, svarar på frågor om beskattning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Representation

Tidigare har representation med till exempel en öl i baren varit avdragsgillt med upp till 60 kronor plus moms. Jag har läst att representation med endast alkohol inte längre är avdragsgillt enligt de nya reglerna för representation som infördes 2017. Stämmer det?

När det gäller mat och dryck vid representation får man vid inkomstbeskattningen numera endast göra avdrag för utgifter för förfriskningar och annan enklare förtäring.

Det kan till exempel vara läskande alkoholfri dryck, kaffe, te samt kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås som inte ersätter en måltid. Avdrag medges om utgiften uppgår till högst 60 kronor eller 60 kronor plus moms per person.

I samband med representation får man enligt de nya reglerna göra avdrag för moms på utgifter avseende måltid och liknande förtäring på ett underlag upp till 300 kronor exklusive moms per person och tillfälle.

Med måltid och liknande förtäring avses i detta sammanhang allt som är ät- eller drickbart. Det innebär att en representation till exempel kan ske i samband med en lunch eller middag eller i samband med ett mingel där det enbart finns drycker.


Jordbruksfastighet

På en jordbruksfastighet som hyrs ut till en icke närstående finns ekonomibyggnader och en bostad.

Är samtliga utgifter för reparation, underhåll och drift av byggnaderna avdragsgilla och gäller det även momsen?

Om uthyrningen av bostadsbyggnaden redovisas enligt reglerna för uthyrning av näringsfastighet är samtliga utgifter avseende byggnaderna avdragsgilla vid inkomstbeskattningen.

Moms på utgifter avseende stadigvarande bostad är aldrig avdragsgill. Om ekonomibyggnaderna hyrs ut krävs att det görs till någon som bedriver momspliktig verksamhet och att reglerna om frivillig skattskyldighet tillämpas för att moms på utgifter avseende dessa byggnader ska få dras av. Hyrs de inte ut krävs för momsavdrag att fastighetsägaren använder byggnaderna i en ekonomisk verksamhet.

Jordbruksverksamhet och djurskötsel anses som ekonomisk verksamhet om man regelbundet säljer varor eller tjänster. Bedriver man skogsbruk på fastigheten räknas det som en ekonomisk verksamhet även om själva avverkningen och försäljningen av skogen görs under begränsad tid och med mycket långa mellanrum.


Pensionsförsäkring

Jag har fått in en ny kund som har haft en anställd som slutade sin anställning 2015. Företaget har dock fortsatt att betala pensionsförsäkringspremier för den tidigare anställde även under 2016 trots att någon lön inte utbetalas ut. Är pensionsförsäkringen avdragsgill i aktiebolaget?

Nej. För att arbetsgivaren ska få avdrag krävs enligt Skatteverket att pensionsutfästelsen avser någon som är anställd under beskattningsåret. Detta framgår inte direkt av lagtexten men följer enligt Skatteverket av ordet arbetstagare i 28 kapitlet 3 § inkomstskattelagen. Även ett uttalande i förarbetena antyder, enligt Skatteverket, att avdragsreglerna förutsätter ett anställningsförhållande under beskattningsåret.


Rotavdrag

Jag har en kund som har betalat hantverkare för renoveringen av sin sons lägenhet. Sonen bor i den och äger 10 procent. Fadern äger 90 procent. Skatteverket har godkänt sonens avdrag men han kan inte utnyttja hela avdraget för 2016. Kan fadern nu gå in och begära resten av rotavdraget i sin deklaration?

Nej, för att få rotavdrag räcker det inte med att äga bostaden, utan den måste även ingå i det egna hushållet. Arbete som en förälder låter utföra åt barn som de inte längre har underhållsskyldighet för och som bor i en egen bostad kan inte anses vara utfört i förälderns hushåll och ger därför inte föräldern rätt till rotavdrag.


Inrullat underskott i enskild firma

En klient med nystartad verksamhet redovisade en förlust för beskattningsåret 2015. Men verksamheten expanderar och resultatet ökar för varje år. För min klient skulle det vara bättre att använda det inrullade underskottet i nästa års inkomstdeklaration. Kan vi skjuta upp avdraget till kommande år genom att inte utnyttja det för beskattningsåret 2016?

Nej. Om resultat av näringsverksamheten blir ett underskott ska näringsidkaren göra avdrag för underskottet när han eller hon beräknar resultatet närmast påföljande beskattningsår. Det framgår av lagtexten. Kan underskottet inte utnyttjas det året förs det vidare till nästa år, och så vidare tills det blir möjligt att utnyttja det. Det finns alltså ingen valrätt när det gäller utnyttjande av tidigare års underskott.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 8 juni 2017

Thomas-Englund2

Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Beräkning av semesterskuld

Om arbetsgivaravgifterna för en anställd minskas från 31,42 procent till 16,36 procent, hur ska då semesterlöneskulden från 2016-12-31 bokas upp? Är det bara förändringen som bokas upp (intjänade dagar/uttag) med den nya arbetsgivaravgiften eller är det hela skulden vid månadsavstämning 2017-01-31?

När det är fråga om värdering av semesterlöneskulden så är det den arbetsgivaravgift som man skulle få betala om ersättningen betalades ut vid det aktuella tillfället; det är alltså den lägre procentsatsen som ska användas för hela beloppet.


Kompensation då bilförmån avtalas bort

En anställd har utöver sin månadslön en bilförmån på 4 183 kr. Om bilförmånen avtalas bort hur räknar vi fram den nya lönen som kompenserar för bortfallet av bilförmånen?

Om man inte har avtalat om detta i förväg får man komma överens med den anställde om beloppet, det finns alltså inget fastställt belopp. Ganska vanligt är dock att höja lönen motsvarande det skattepliktiga förmånsbeloppet.


Semesterberäkning för tjänstledig som jobbar extra

Jag undrar hur man beräknar semesterlönen för en medarbetare som under sin tjänstledighet går in och arbetar en del extratimmar då och då. Medarbetarna har månadslön i grunden men får nu timlön för extratimmarna. Ska vi beräkna semesterlönen på extratimmarna utifrån procentregeln eller enligt sammalöneregeln? Hanterar man detta olika om man har sammanfallande intjänandeår och semesterår eller intjänandeår enligt semesterlagen?

! I detta fall ska ni använda procentregeln eftersom det är rörlig lön som betalas ut. Det är ingen skillnad i den beräkningen beroende på hur intjänandeåret är förlagt.


Semesterberäkning vid deltidssjukskrivning

Jag undrar hur jag ska tänka när det gäller semesterberäkning för en anställd som varit sjuk på olika omfattningar under flera år? Vissa dagar har den anställde varit borta 100 procent och till största delen är den anställde borta 25 procent.

! Sjukfrånvaro är helt semesterlönegrundande i 180 dagar per intjänandeår. Vid frånvaro förbrukas en av dessa dagar oavsett om frånvaron är 100 procent eller bara är på deltid.

Sjukdom utöver de 180 dagarna är inte semesterlönegrundande om inte den anställde har arbetat till någon del. Om till exempel personen har varit deltidssjukskriven så tjänas semesterdagar in men betalningen för dessa grundas enbart på den tid man har varit i arbete.

Har företaget inte kollektivavtal ska man för anställda med sådan skiftande frånvaro räkna semesterlönen enligt 12-procentsregeln, det vill säga på den lön som skulle ha betalats ut om personen hade arbetat för de 180 dagarna som är semesterlönegrundande och på den lön som har betalats ut för dagar i övrigt.

Har till exempel en person varit 25 procent sjukskriven under hela året så tjänas fullt antal semesterdagar in. Semesterlönen för dessa grundas på dels full lön för de första 180 dagarnas sjukfrånvaro, för resterande 185 dagar på året enbart på den lön som personen har arbetat, i detta exempel alltså på 75 procent lön. Skulle personen under de sista 185 dagarna även ha varit sjuk till 100 procent, till exempel sammanlagt i 20 dagar så reduceras även antalet semesterdagar. I detta exempel skulle det bli 24 dagar (345/365×25).


Avräkning av semesterlönegrundande frånvarodagar

En anställd som ansökt om 20 procent föräldraledighet och som inte utnyttjat samtliga 120 semestergrundande dagar ännu, vill vara ledig varje fredag. Om man drar 20 procent omfattning hela månaden så försvinner ju de 120 semestergrundande dagarna väldigt snabbt, medan om man gör frånvaroavdrag bara för varje fredag så räcker ju de semesterlönegrundande dagarna väldigt lång tid istället. Hur ska man göra?

! Det är fel att räkna av hela månaden eftersom frånvaron bara omfattar en dag i månaden. Så i detta fall vara ju de 120 dagarna väldigt länge.


Beräkning av värde på semesterdagar

Vårt företag tillämpar innevarande kalenderår som semesterår (30 dagar semesterrätt). En anställd är deltidsfrånvarande 15 procent på grund av föräldraledighet (förkortad arbetstid varje dag, ej semesterlönegrundande längre). Hur tjänar den personen in semester? 30 dagar till ett värde av 85 procent eller 26 dagar till ett värde av 100 procent och resterande 4 obetalda dagar? Kan man välja vilket sätt man vill tillämpa?

! Eftersom personen arbetar varje dag ska fullt antal betalda dagar tjänas in men med lägre värde eftersom arbetstiden är nedsatt. Man kan inte välja hur man ska beräkna detta, det skulle strida mot semesterlagen.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
1 2 3 12
Sida