Tidningen Konsulten
Tisdag 17 Oktober 2017

Frågor & Svar

Publicerat den 8 juni 2017

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Vad är nytt i nya K2?

Jag är tillbaka på jobbet efter en tids ledighet och skulle behöva veta vilka uppdateringar som har skett i nya K2-regelverket? Det vill säga utan att behöva läsa igenom hela regelverket, vilka är förändringarna?

Det är omfattande förändringar i och med att till exempel nya associationsformer får tillämpa K2. Det innebär särregler i många fall, olika uppställningsformer, med mera.

I den demoversion av vår nya onlinekurs K2 Årsredovisning – nya regelverket, som du hittar på srfutbildning.se finns en lektion med där nyheterna sammanfattas väldigt kort. Det är den första lektionen som heter ”Nyheter och förtydliganden i K2-regelveket; sammanfattning”. Titta på den.


K3 i dotterbolag – men K2 i moderbolaget

Ett mindre AB (moder) äger ett annat AB (dotter). Kan de tillämpa K2 även om dottern tillämpar K3? Båda är mindre bolag.

Så länge de inte upprättar en officiell frivillig koncernredovisning går det bra.

Varje bolag bestämmer själv utifrån vilket regelverk de vill upprätta sin årsredovisning. De andra bolagen i gruppen påverkas med andra ord inte av dotterbolagets beslut att tillämpa K3.

Om moderbolaget upprättar en koncernredovisning måste det ske enligt K3. I ett sådant fall kan fortfarande varje enskilt bolag välja K2 (utom moderbolaget) vid upprättande av sina egna årsredovisningar.


Koncernredovisning för avslutad koncern

Jag har ett bolag som föregående år lämnade koncernredovisning på grund av att man överskred två av gränsvärdena. I höstas såldes dotterbolaget. Måste koncernredovisning upprättas per bokslutsdagen 2016-12-31?

Eftersom det inte finns någon formell koncern kan jag inte se att man ska upprätta koncernredovisning. Däremot är det aktuellt att fundera över vad man ska skriva i förvaltningsberättelsen vad avser väsentliga händelser under året.


Tidpunkt för bokslutstransaktioner

Om man har sex månader på sig att färdigställa ett företags bokslut, hur fungerar detta då om man inte kan senarelägga bokföringen av transaktioner för en månad med mer än 50 dagar?

Jag håller med om att reglerna är lite otydligt skrivna här. 5 kap. 3 § bokföringslagen (BFL) kan läsas som att bokslutstransaktioner är en särskild typ av transaktion som inte omfattas av reglerna för tidpunkten. Men å andra sidan tycker jag att 5 kap. 10 § BFL leder till att allt omfattas av tidpunkten för bokföring enligt BFL.

Jag nöjer mig med att konstatera att det finns tidsgränser för när den löpande bokföringen senast får avslutas. Att dessa skulle vara omöjliga att tillämpa på grund av att det finns andra regler som kräver tidigare bokföring är inte rimligt.

Jag noterar också att många programvaruföretag löser detta genom att ha en period 13 eller bokslutsperiod. På det sättet kan den löpande bokföringen stängas, men redovisningen är ändå öppen för att avslutas av bokslutstransaktionerna.


Måste jag tillämpa ”gamla” ÅRL?

Jag ska upprätta årsredovisning till ett bolag som har sitt första räkenskapsår från 2015-07-20 till 2016-12-31. Som jag förstår det måste jag tillämpa gamla lydelsen av ÅRL för att sedan göra om till nya lydelsen nästa år. Jag vill i stället börja tillämpa de nya reglerna direkt. Kan jag göra det?

Du måste tillämpa den gamla lydelsen i detta fall.


Upplysa om moderföretag eller inte i K2

Av 5 kap. 21 § årsredovisningslagen framgår att ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i. I K2 är finns inte detta krav. Beror det på att koncernredovisning inte får upprättas enligt K2?

Nej – det här är ju ett krav som ställs på ett dotterföretag. Det kan vara ett K2-företag som ingår i en upprättad koncernredovisning. Om så är fallet ska upplysning lämnas som not. Lagparagrafen är i K2 inlyft i kapitel 19.

Om koncernredovisning inte upprättas behöver ingen upplysning lämnas.


När får bolaget byta till K2?

Ett bolag har överskridit gräns för större bolag 2014 och 2015. Under 2015 avvecklades delar av verksamheten vilket innebär att dom ligger under gräns för större bolag 2016. Kan de 2016 gå över till K2?

Om bolaget i fastställda årsredovisningar per 2014 och 2015 ligger över gränsvärdena kan de inte gå till K2 redan 2016. Vid denna bedömning tittar man på de två senast fastställda årsredovisningarna.

Om det är så att de i 2015 års årsredovisning hamnar under två gränsvärden kan de gå till K2 2016 om de inte tillämpat K2 tidigare. Har de tillämpat K2 tidigare krävs särskilda skäl. Men det faktum att bolaget minskat sin verksamhet torde räcka som särskilda skäl.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 8 juni 2017

Jonas-SjulgardMats-Brockert

Jonas Sjulgård, skattejurist och Mats Brockert, skattespecialist hos Srf konsulterna, svarar på frågor om beskattning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Representation

Tidigare har representation med till exempel en öl i baren varit avdragsgillt med upp till 60 kronor plus moms. Jag har läst att representation med endast alkohol inte längre är avdragsgillt enligt de nya reglerna för representation som infördes 2017. Stämmer det?

När det gäller mat och dryck vid representation får man vid inkomstbeskattningen numera endast göra avdrag för utgifter för förfriskningar och annan enklare förtäring.

Det kan till exempel vara läskande alkoholfri dryck, kaffe, te samt kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås som inte ersätter en måltid. Avdrag medges om utgiften uppgår till högst 60 kronor eller 60 kronor plus moms per person.

I samband med representation får man enligt de nya reglerna göra avdrag för moms på utgifter avseende måltid och liknande förtäring på ett underlag upp till 300 kronor exklusive moms per person och tillfälle.

Med måltid och liknande förtäring avses i detta sammanhang allt som är ät- eller drickbart. Det innebär att en representation till exempel kan ske i samband med en lunch eller middag eller i samband med ett mingel där det enbart finns drycker.


Jordbruksfastighet

På en jordbruksfastighet som hyrs ut till en icke närstående finns ekonomibyggnader och en bostad.

Är samtliga utgifter för reparation, underhåll och drift av byggnaderna avdragsgilla och gäller det även momsen?

Om uthyrningen av bostadsbyggnaden redovisas enligt reglerna för uthyrning av näringsfastighet är samtliga utgifter avseende byggnaderna avdragsgilla vid inkomstbeskattningen.

Moms på utgifter avseende stadigvarande bostad är aldrig avdragsgill. Om ekonomibyggnaderna hyrs ut krävs att det görs till någon som bedriver momspliktig verksamhet och att reglerna om frivillig skattskyldighet tillämpas för att moms på utgifter avseende dessa byggnader ska få dras av. Hyrs de inte ut krävs för momsavdrag att fastighetsägaren använder byggnaderna i en ekonomisk verksamhet.

Jordbruksverksamhet och djurskötsel anses som ekonomisk verksamhet om man regelbundet säljer varor eller tjänster. Bedriver man skogsbruk på fastigheten räknas det som en ekonomisk verksamhet även om själva avverkningen och försäljningen av skogen görs under begränsad tid och med mycket långa mellanrum.


Pensionsförsäkring

Jag har fått in en ny kund som har haft en anställd som slutade sin anställning 2015. Företaget har dock fortsatt att betala pensionsförsäkringspremier för den tidigare anställde även under 2016 trots att någon lön inte utbetalas ut. Är pensionsförsäkringen avdragsgill i aktiebolaget?

Nej. För att arbetsgivaren ska få avdrag krävs enligt Skatteverket att pensionsutfästelsen avser någon som är anställd under beskattningsåret. Detta framgår inte direkt av lagtexten men följer enligt Skatteverket av ordet arbetstagare i 28 kapitlet 3 § inkomstskattelagen. Även ett uttalande i förarbetena antyder, enligt Skatteverket, att avdragsreglerna förutsätter ett anställningsförhållande under beskattningsåret.


Rotavdrag

Jag har en kund som har betalat hantverkare för renoveringen av sin sons lägenhet. Sonen bor i den och äger 10 procent. Fadern äger 90 procent. Skatteverket har godkänt sonens avdrag men han kan inte utnyttja hela avdraget för 2016. Kan fadern nu gå in och begära resten av rotavdraget i sin deklaration?

Nej, för att få rotavdrag räcker det inte med att äga bostaden, utan den måste även ingå i det egna hushållet. Arbete som en förälder låter utföra åt barn som de inte längre har underhållsskyldighet för och som bor i en egen bostad kan inte anses vara utfört i förälderns hushåll och ger därför inte föräldern rätt till rotavdrag.


Inrullat underskott i enskild firma

En klient med nystartad verksamhet redovisade en förlust för beskattningsåret 2015. Men verksamheten expanderar och resultatet ökar för varje år. För min klient skulle det vara bättre att använda det inrullade underskottet i nästa års inkomstdeklaration. Kan vi skjuta upp avdraget till kommande år genom att inte utnyttja det för beskattningsåret 2016?

Nej. Om resultat av näringsverksamheten blir ett underskott ska näringsidkaren göra avdrag för underskottet när han eller hon beräknar resultatet närmast påföljande beskattningsår. Det framgår av lagtexten. Kan underskottet inte utnyttjas det året förs det vidare till nästa år, och så vidare tills det blir möjligt att utnyttja det. Det finns alltså ingen valrätt när det gäller utnyttjande av tidigare års underskott.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 8 juni 2017

Thomas-Englund2

Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Beräkning av semesterskuld

Om arbetsgivaravgifterna för en anställd minskas från 31,42 procent till 16,36 procent, hur ska då semesterlöneskulden från 2016-12-31 bokas upp? Är det bara förändringen som bokas upp (intjänade dagar/uttag) med den nya arbetsgivaravgiften eller är det hela skulden vid månadsavstämning 2017-01-31?

När det är fråga om värdering av semesterlöneskulden så är det den arbetsgivaravgift som man skulle få betala om ersättningen betalades ut vid det aktuella tillfället; det är alltså den lägre procentsatsen som ska användas för hela beloppet.


Kompensation då bilförmån avtalas bort

En anställd har utöver sin månadslön en bilförmån på 4 183 kr. Om bilförmånen avtalas bort hur räknar vi fram den nya lönen som kompenserar för bortfallet av bilförmånen?

Om man inte har avtalat om detta i förväg får man komma överens med den anställde om beloppet, det finns alltså inget fastställt belopp. Ganska vanligt är dock att höja lönen motsvarande det skattepliktiga förmånsbeloppet.


Semesterberäkning för tjänstledig som jobbar extra

Jag undrar hur man beräknar semesterlönen för en medarbetare som under sin tjänstledighet går in och arbetar en del extratimmar då och då. Medarbetarna har månadslön i grunden men får nu timlön för extratimmarna. Ska vi beräkna semesterlönen på extratimmarna utifrån procentregeln eller enligt sammalöneregeln? Hanterar man detta olika om man har sammanfallande intjänandeår och semesterår eller intjänandeår enligt semesterlagen?

! I detta fall ska ni använda procentregeln eftersom det är rörlig lön som betalas ut. Det är ingen skillnad i den beräkningen beroende på hur intjänandeåret är förlagt.


Semesterberäkning vid deltidssjukskrivning

Jag undrar hur jag ska tänka när det gäller semesterberäkning för en anställd som varit sjuk på olika omfattningar under flera år? Vissa dagar har den anställde varit borta 100 procent och till största delen är den anställde borta 25 procent.

! Sjukfrånvaro är helt semesterlönegrundande i 180 dagar per intjänandeår. Vid frånvaro förbrukas en av dessa dagar oavsett om frånvaron är 100 procent eller bara är på deltid.

Sjukdom utöver de 180 dagarna är inte semesterlönegrundande om inte den anställde har arbetat till någon del. Om till exempel personen har varit deltidssjukskriven så tjänas semesterdagar in men betalningen för dessa grundas enbart på den tid man har varit i arbete.

Har företaget inte kollektivavtal ska man för anställda med sådan skiftande frånvaro räkna semesterlönen enligt 12-procentsregeln, det vill säga på den lön som skulle ha betalats ut om personen hade arbetat för de 180 dagarna som är semesterlönegrundande och på den lön som har betalats ut för dagar i övrigt.

Har till exempel en person varit 25 procent sjukskriven under hela året så tjänas fullt antal semesterdagar in. Semesterlönen för dessa grundas på dels full lön för de första 180 dagarnas sjukfrånvaro, för resterande 185 dagar på året enbart på den lön som personen har arbetat, i detta exempel alltså på 75 procent lön. Skulle personen under de sista 185 dagarna även ha varit sjuk till 100 procent, till exempel sammanlagt i 20 dagar så reduceras även antalet semesterdagar. I detta exempel skulle det bli 24 dagar (345/365×25).


Avräkning av semesterlönegrundande frånvarodagar

En anställd som ansökt om 20 procent föräldraledighet och som inte utnyttjat samtliga 120 semestergrundande dagar ännu, vill vara ledig varje fredag. Om man drar 20 procent omfattning hela månaden så försvinner ju de 120 semestergrundande dagarna väldigt snabbt, medan om man gör frånvaroavdrag bara för varje fredag så räcker ju de semesterlönegrundande dagarna väldigt lång tid istället. Hur ska man göra?

! Det är fel att räkna av hela månaden eftersom frånvaron bara omfattar en dag i månaden. Så i detta fall vara ju de 120 dagarna väldigt länge.


Beräkning av värde på semesterdagar

Vårt företag tillämpar innevarande kalenderår som semesterår (30 dagar semesterrätt). En anställd är deltidsfrånvarande 15 procent på grund av föräldraledighet (förkortad arbetstid varje dag, ej semesterlönegrundande längre). Hur tjänar den personen in semester? 30 dagar till ett värde av 85 procent eller 26 dagar till ett värde av 100 procent och resterande 4 obetalda dagar? Kan man välja vilket sätt man vill tillämpa?

! Eftersom personen arbetar varje dag ska fullt antal betalda dagar tjänas in men med lägre värde eftersom arbetstiden är nedsatt. Man kan inte välja hur man ska beräkna detta, det skulle strida mot semesterlagen.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 17 februari 2017

Thomas-Englund2

Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Anställning med bidrag

? Vi vill anställa en person med bidrag från Arbetsförmedlingen, så kallat nystartsjobb. Personen har alltså varit långtidsarbetslös. Har vi möjlighet till att anställa med kort uppsägningstid, om anställningen inte fungerar. Kan man projektanställa? Provanställa?

! För så kallade nystartsjobb ges från den 1 februari i år endast ersättning i högst två år. Även om ni får detta ”stöd” från Arbetsförmedlingen gäller LAS samt regler i kollektivavtal vilket innebär att ni kan provanställa honom eller om ni hellre vill välja anställningsformen Allmän visstidsanställning. För att få stödet krävs att företaget har kollektivavtal så ni måste först kontrollera i ert avtal vilka tidsbegränsade anställningsformer som man kan avtala om.

Det finns olika stödformer för att hjälpa personer att komma in i arbetslivet. Det är olika regler för i princip varje stödform så kontrollera noga med Arbetsförmedlingen vad som gäller.


Felaktigt utbetald lön

? En anställd som jobbar deltid har under ett par år felaktigt fått heltidslön utbetalad. Nu har arbetsgivaren meddelat att lönen kommer att sänkas med det belopp som motsvarar deltidstjänsten. Något krav på återbetalning av felaktigt utbetalad lön kommer inte att göras. I anställningsavtalet står procentsatsen för deltiden och månadslönen som har betalats. Det är alltså lite svårt att tolka om månadslönen avser hel eller deltid. Har arbetsgivare rätt att ändra lönen eller måste det förhandlas på något sätt. Den anställde är inte fackligt ansluten men företaget har kollektivavtal.

! Det är alltid svårt att uttala sig om denna typ av frågor som kan bli tvistiga. Om den lön som har utbetalats är angiven i anställningsavtalet kan det möjligen vara svårt att hävda att den inte ska gälla, såvida det inte framgår att beloppet avser heltidslönen och det samtidigt framgår att arbetstiden avser deltid. Frågan är också vad som sades då anställningen avtalades. Detta kan ju vara svårt att dra sig till minnes om det har skett för flera år sedan.

För att undvika problem/tvist skulle jag rekommendera arbetsgivaren att ta kontakt med fackets ombud och berätta hur det ligger till. Lönens storlek kan ju också säga en del om vad som är rimligt för denna deltidstjänst. En fördel för arbetsgivaren i detta sammanhang är att han inte begär tillbaka den felaktigt utbetalda lönen. Generellt kan man också säga att man inte kan tvingas fortsätta göra fel bara för att man har gjort det tidigare.


Felaktigt sparad semester

? Ett företag har tidigare inte följt semesterlagen vad gäller uttag av semesterdagar, vilket har inneburit att personalen har kunnat spara mer än fem dagar per år. Nu ska företaget följa semesterlagen vad gäller semesteruttaget från och med nästa semesterår som börjar den 1 april 2017. Man vill då reglera den semesterskuld som finns och har meddelat personalen att ta ut de felaktigt sparade semesterdagarna under våren innan sommarsemestern ska förläggas.

Några vill inte ta ut sina semesterdagar i ledighet utan vill ha dem betalda i pengar istället. Företaget säger nej utan menar att man kan tvinga alla att ta semesterdagar. Stämmer detta?

! Det är alltid svårt att säga hur man ska agera vid en uppkommen situation som bygger på en felaktig hantering. Det finns inga sådana regler i semesterlagen; den anger enbart hur man ska göra rätt från början.

Min bedömning är att arbetsgivaren inte kan tvinga de anställda att ta ut dessa semesterdagar med så kort varsel. Det finns heller inte någon skyldighet för arbetsgivaren att istället ersätta dem med kontant ersättning, utan motsvarande ledighet. Syftet med semesterdagar, under pågående anställning, är alltså att de ska tas ut i ledighet. Mitt råd är att arbetsgivaren ger de anställda ytterligare ett år på sig att ta ut de aktuella dagarna.


Beräkning av ersättningar vid lönetillägg

? En anställd med månadslön har utöver det ett lönetillägg som avser personalansvar med mera. Nu behöver jag räkna ut hennes lön per timma och undrar då om denna ska räknas utifrån grundlönen eller inklusive lönetillägget? Detta har ju även betydelse vid uträkning av sjukavdrag/sjuklön, semesterlön, övertidsersättning med mera. Det står inget särskilt om detta i anställningsavtalet. Företaget har inte kollektivavtal.

! Anledningen till att man har delat upp lönen på detta sätt, är för att tydligt visa att den högre lönen beror på personalansvaret och att när detta ansvar försvinner, så ska lönen återgå till det lägre beloppet.

Här får man anse att hennes månadslön, så länge hon har personalansvar, är grundlönen plus lönetillägget, alltså summan av dessa två belopp. I de flesta kollektivavtal anges att beräkningsunderlaget för exempel semesterlön och sjuklön är den fasta kontanta månadslönen samt inklusive fasta lönetillägg (sådana som utges varje månad med samma belopp). Avdrag för semester ska göras inklusive detta ansvarstillägg eftersom det också ingår i underlaget för beräkning av semesterlönen. Det ska även reduceras vid beräkning av sjukavdraget men alltså även ingå i underlaget för beräkning av sjuklön. Det ska i konsekvens med detta även ingå i underlaget för beräkning av timlön.

Även om inget är skrivet/avtalat i detta specifika fall, torde alltså kollektivavtalstolkningen vara styrande för hur beräkningen ska göras.


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 17 februari 2017

Jonas-SjulgardMats-Brockert

Jonas Sjulgård, skattejurist och Mats Brockert, skattespecialist hos Srf konsulterna, svarar på frågor om beskattning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Ombudskostnader för skatteprocess

En skatterevision i ett kundföretag har resulterat i att företaget nu har haft ombudskostnader för en skatteprocess i förvaltningsrätten. Processen gällde både inkomstskatt och moms. Får företaget göra avdrag för momsen på dessa kostnader och är kostnaderna avdragsgilla vid inkomstbeskattningen?

Den ingående momsen avseende ombudskostnaderna är avdragsgilla i sin helhet i momsdeklarationen. Men vid inkomstbeskattningen är det bara den del av ombudskostnaderna som avser momsprocessen som får dras av. Den del av kostnaderna som avser inkomstbeskattningen får inte dras av.


Fakturera vd-arvode

En person sitter som vd i ett aktiebolag. Han har hittills fakturerat sitt arvode som vd från eget aktiebolag. Inför en ägarförändring av bolaget där han är vd har frågan uppkommit om det är rätt att VD arvodet faktureras eller ska bolaget betala lön i stället?

Enligt Skatteverket bör ordinära vd-uppdrag hänföras till tjänsteinkomst, då en vd normalt anses som arbetstagare och är inordnad i företagets löpande verksamhet.

Endast i de fall då en konsult tar avgränsade vd-uppdrag i samband med sanering, rekonstruktion eller liknande sammanhang kan arvodet faktureras från eget företag. Skatteverket gör alltså samma bedömning vad avser uppdrag som vd som man i ett ställningstagande uttalat vad avser styrelseledamot.

”Arbete som styrelseledamot, som inte är hänförligt till eget eller närståendes ägande i bolaget, bör kunna utgöra näringsverksamhet, antingen som ett led i en bedriven konsultverksamhet eller som egen verksamhetsgren om fortlöpande minst tre sådana uppdrag finns”.


Privat användande av företagets bil

Jag har en kund som vill börja göra löneavdrag när de anställda använder företagets bil privat. Finns detta reglerat på något sätt kring hur man ska göra avdragen, eller är det endast förmånsbeskattningen som det finns officiella riktlinjer för?

Det finns inga riktlinjer för löneavdrag när en anställd använder arbetsgivarens bil privat. Utan om den privata användningen överstiger gränsen högst 10 gånger per år och högst 100 mil ska den anställde beskattas för fullt förmånsvärde för den aktuella bilen. Om den anställde då betalat av sin nettolön till arbetsgivaren ska förmånsvärdet minskas med vad den anställde betalat.


Jubileum

Vi har en kund som haft sitt företag i 20 år. Han tänker nu bjuda cirka 50 av sina viktigaste kunder på jubileumsfest, kostnad cirka 65 000 kr. Är kostnaden avdragsgill?

För att utgifter för representation i samband med företagsjubileer ska vara avdragsgilla krävs normalt att det är fråga om att uppmärksamma en betydande milstolpe i ett företags verksamhet. Det ska därför vara fråga om företagets 25-, 50-, 75- eller 100-årsjubileum. Skatteverket skriver i sitt allmänna råd SKV A 2004:5 att avdrag i regel inte bör medges för utgift för tidigare jubileumsfest än 25-årsjubileum.

I sitt ställningstagande 2016-12-21 ”Avdrag för mervärdesskatt på utgifter för förtäring i samband med representation” skriver Skatteverket att vid bedömningen av om avdraget har omedelbart samband med verksamheten, som är ett krav för avdrag, bör ledning kunna hämtas i hittillsvarande praxis avseende avdrag vid representationsutgifter.

Det innebär att kunden inte kan räkna med att få göra avdrag för kringkostnader eller måltidsmomsen för sitt 20-årsjubileum.


Rehabilitering i enskild firma

Jag var på Srf konsulternas nyhetsdag och där informerades det om att massage kan vara avdragsgill i en enskild firma om det gäller rehabilitering inklusive förebyggande sådan. Min fråga är då om även styrketräning kan vara avdragsgill som rehabilitering om det finns intyg från personlig tränare?

En enskild näringsidkare får inte göra avdrag för egen motion eller friskvård i sin firma. Men utgifter för arbetslivsinriktad rehabilitering och förebyggande behandling är avdragsgilla om åtgärderna syftar till att företagaren ska kunna fortsätta sitt arbete.

Skatteverket har i ett ställningstagande 2005-06-13 uttalat att fysisk aktivitet kan betraktas som förebyggande behandling eller rehabilitering om läkare, sjukgymnast, sjuksköterska med kunskap om hur man bedriver motion och fysisk aktivitet i hälsosyfte skrivit ut ett recept om detta. Den fysiska aktiviteten kan till exempel vara stavgång, simning eller styrketräning.

Ställningstagandet gäller anställda men att ordinera fysisk aktivitet på recept kan även vara ett sätt att få en enskilda näringsidkare att röra på sig. Receptet bör vara individuellt utformat så att det framgår vilken aktivitet som är lämplig och hur ofta den ska utföras. Motivet till den fysiska aktiviteten kan vara att behandla till exempel övervikt, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Några formella beviskrav med läkarintyg finns inte för att avdrag ska medges. För att reglerna inte ska missbrukas ställs dock vissa krav. Det gäller att kunna visa behovet och syftet med behandlingen. Så det kan i ett enskilt fall räcka med ett väl utformat intyg från en kunnig personligt tränare för att fysisk aktivitet ska vara avdragsgill i enskild firma. Men motion på recept är givetvis bättre.


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 17 februari 2017

Mikael-Carlson

Mikael Carlson, branschansvarig Redovisning hos Srf konsulterna, svarar på frågor om Reko.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Krav på Bokslutsrapport

I samband med att ett av våra kundföretag ska snabbavvecklas vill det företag som ska köpa vår kund för avveckling ha en Bokslutsrapport som garanti för att det är rätt i redovisningen. Jag känner mig osäker på vad det kan medföra så jag undrar om jag måste göra detta?

Nej, det måste du inte göra. Bokslutsrapporten är en bekräftelse på att uppdraget har utförts enligt standarden i Reko och av en Auktoriserad Redovisningskonsult. Det innebär att kvaliteten på redovisningen kan förväntas vara hög, men det är ingen garanti eller bestyrkande av redovisningens innehåll eller dess olika poster. Om du upplever att arbetet har kunnat utföras enligt Reko kan du mycket väl upprätta en Bokslutsrapport, men du har alltid rätt att avstå om du upplever någon form av osäkerhet eller inte anser att redovisningen utformats enligt kraven i Reko.

Varken kunden eller någon utomstående kan kräva att du upprättar en Bokslutsrapport, och även om du gör det är den inte någon garanti för redovisningen som kan leda till ansvar vid en tvist om innehållet eller värderingen av enskilda poster.


Arbete som underkonsult

Vi har fått en förfrågan från en annan byrå om att hjälpa till med arbete som dom inte hinner med. Kan vi skriva ett uppdragsavtal med den andra byrån som beskriver att vi ska hjälpa dom med deras kunder vid behov, eller måste det finnas ett avtal per kund?

Syftet med uppdragsavtalen är bland annat att fastställa vad och hur ett uppdrag ska utföras. Det innebär att det normalt finns olika krav och principer för olika uppdrag, och detta måste definieras så att man i efterhand kan följa upp att det som är överenskommet även blivit utfört på avsett sätt. Vid den senare kvalitetskontrollen är det dessutom nödvändigt att kunna utgå från vad som skulle göras vid bedömningen av om just detta även har blivit utfört på överenskommet sätt och enligt Reko.

Mot denna bakgrund kan man inte ha ett generellt avtal med den andra byrån, eftersom det inte visar hur arbetet ska utföras för de olika enskilda kunderna som ni hjälper till med. Ni måste således ha ett avtal som gör att detta framgår per uppdrag. Ett praktiskt sätt kan vara att teckna ett huvudavtal för hur ni ska samverka med den andra byrån, på områden som är generella, till exempel leverans av material, pris för utfört arbete, allmänna villkor med mera. Sedan kan respektive unik kund ha en egen bilaga där det framgår vad som ska göras och enligt vilka principer för det enskilda uppdraget.


Underskrift av uppdragsavtal

Vi har fått ett dotterbolag till ett utländskt bolag som kund. Moderbolaget är från Holland och dom kan inte svenska så dom förstår inte vad avtalet innehåller, och därför vill dom inte skriva på. Måste jag översätta avtalet till Holländska eller kan ekonomichefen i Sverige skriva på?

Uppdragsavtalen ska skrivas under av behörig firmatecknare, eller annan behörig person enligt Reko. Detta kan även vara den som är kontaktperson hos uppdragsgivaren, och som genom sin anställning på ett naturligt sätt representerar uppdragsgivaren. Detta kallas för ställningsfullmakt, och innebär att en person hos uppdragsgivaren som har tilldelats en uppgift i sin anställning, som innebär ansvar för en viss uppgift, även utåt kan förväntas ha behörighet på detta område. I ditt exempel kan därför den svenske ekonomichefen anses ha ställningsfullmakt, och därmed kan denne även skriva under uppdragsavtalet.


Bokslutsrapport för enskild firma

Jag har flera kunder som driver sin verksamhet som enskild firma. Kan man upprätta en Bokslutsrapport för enskild firma, och varför skulle ägaren vilja ha en sådan?

Bokslutsrapporten är inte knuten till någon speciell företagsform, utan den kan utfärdas för alla typer av företag där redovisningen har utförts enligt kraven i Reko, och där den som har upprättat årsbokslut eller årsredovisning är Auktoriserad Redovisningskonsult.

En Bokslutsrapport visar två saker – att redovisningen uppfyller kraven enligt Svensk standard för redovisningstjänster och att företaget arbetar med en Auktoriserad Redovisningskonsult. Detta kan vara viktigt till exempel i samband med att man söker lån för sin verksamhet, eller att man blir utvald för skatterevision, eftersom hög kvalitet på redovisningen både minimerar risken för fel och samtidigt skapar förtroende för kvaliteten i redovisningen. Det kan även vara viktigt i samband med affärsförhandlingar, där motparten på något sätt kommer att använda information från den enskilda firmans redovisning, till exempel som underlag för provisioner, och vill vara säker på att redovisningen håller hög kvalitet och utgör ett bra beslutsunderlag.


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 17 februari 2017

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Från K2 till K2

Gäller något särskilt vid ingången i ”nya K2” för ett aktiebolag som tillämpat ”gamla K2” i bokslutet 2015-12-31?

I det ”nya K2”, det vill säga BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag, finns särskilda ikraftträdandebestämmelser. Punkt 6 i dessa bestämmelser anger att aktiebolag som tidigare har tillämpat ”gamla K2”, det vill säga BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, inte ska tillämpa bestämmelserna i kapitel 20 om vad som särskilt gäller första gången ett företag som tillämpat annan normgivning upprättar årsredovisning enligt detta allmänna råd.

Enligt ovan blir då grunden att inget särskilt gäller för aktiebolag som, så att säga, går från K2 till K2. Ikraftträdandebestämmelserna innehåller däremot ett par särskilda punkter som i enstaka fall kan vara värt att notera.

För det första får följande bestämmelser i ”gamla K2” fortfarande tillämpas av aktiebolag ett år till.

a) punkt 2.6 om att flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör samman på ett sådant sätt att den ekonomiska innebörden inte kan förstås annars,

b) punkt 10.10 om vad som ska inräknas i anskaffningsvärdet för en egentillverkad materiell anläggningstillgång, och

c) punkt 12.9 om vad som ska inräknas i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor.

Dessutom får ett mindre aktiebolag i en mindre koncern som upprättar koncernredovisning på frivillig basis tillämpa det allmänna rådet ett år till trots förbudet i punkt 1.1 i ”nya K2”.

Motsvarande ingångsbestämmelser gäller för ekonomiska föreningar som tidigare tillämpat BFNAR 2009: Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar.


Femtusenkronorsregeln?

Har nu i sex månader skött den löpande redovisningen för ett gym. Funderar nu på, när vi börjar närma oss att avsluta det första redovisningsåret, hanteringen av de förinbetalda gymkorten. I detta företag kostar ett årskort 3 000 kr. Gäller femtusenkronorsregeln även här? Eller måste alla gymkort som ej förbrukats ännu periodiseras till nästa bokföringsår?

Regel 2.4, det vill säga femtusenkronorsregeln, är tillämpningsbar. Observera däremot att det har införts en väsentlighetsregel i lagstiftningen som också har lyfts in i K2. Du hittar paragrafen och en kommentar till den under rubriken ”Väsentlighetsprincipen” i kapitel 2 i BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag.

Det är inte givet när det inte går att tillämpa regel 2.4 fullt ut. Det måste göras en bedömning i varje enskilt fall. Företag som har många poster under 5 000 kronor måste särskilt beakta detta.


Vad är ändrat i K3?

Vissa punkter i K3 ändrade ju lydelse i slutet av förra året. Finns det något enkelt sätt att se vilka som ändrades?

Tyvärr har jag inte sett någon konsoliderad version av K3 som är tydligt ändringsmarkerad. Det finns däremot ett allmänt råd av vilket alla förändringar som gjorts i punkterna framgår. Det heter BFNAR 2016:9 Ändringar i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning. Du hittar detta allmänna råd på Bokföringsnämndens webbplats, www.bfn.se.

Det går också att se i vägledningen efter varje punkt när den senast ändrades. Det framgår genom en hänvisning till det senaste allmänna råd där ändring genomfördes. Om du till exempel tittar på punkt 1.3 i den konsoliderade versionen av K3 från december avslutas punkten med en hänvisning till BFNAR 2016:9. Den punkten är med andra ord ändrad i och med Bokföringsnämndens beslut i november 2016.

Tyvärr är det svårare att se vilken kommentartext som är ändrad.


Upplysning om det som inte finns

Ställda säkerheter ska numera redovisas i not. Anser ni att not med belopp 0 i år och föregående år ska lämnas även om inga säkerheter har lämnats?

Nej det tycker jag inte. Sådant man inte har behöver man inte upplysa om att man inte har. Det gäller oavsett K2 eller K3.

Jag anser inte att man enligt de tidigare gällande reglerna heller behövde upplysa inom linjen om att man inte hade några ställda säkerheter.


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 16 december 2016

Thomas-Englund2

Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Ska vi betala restidsersättning?

Vad är det som gäller då en anställd åker på kurs utanför hemorten. Är arbetsgivaren skyldig att ersätta den anställde för restid?

Det finns inga lagregler om ersättning för restid. Detta är istället reglerat antingen i kollektivavtal eller i avtal mellan arbetsgivaren och den anställde. Saknas detta är ni alltså inte skyldiga att betala ut särskild restidsersättning. Om avtal finns om restidsersättning så ges denna för restid som infaller utanför ordinarie arbetstid.


När ska slutlönen betalas ut?

Den anställde slutade 4/11 och all tidrapportering är gjord. När måste vi betala ut slutlönen och semesterersättningen?

Semesterlagens § 30 gäller, det vill säga att semesterersättningen ska betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Det innebär att den ska betalas ut senast den 4 december. Om det inte går att betala ut den med ordinarie löneutbetalning den 25 november får man alltså göra en extra utbetalning senast den 4 december.


Semesterintjänandet vid arbetsbefriad uppsägningstid

En anställd är uppsagd och är under sin tre månader långa uppsägningstid arbetsbefriad för att kunna söka nya jobb. Arbetsgivaren har inte tecknat kollektivavtal. Är den arbetsbefriade uppsägningstiden semesterlönegrundande eller kan man avtala bort det?

Uppbär den anställde lön så är den arbetsbefriade uppsägningstiden semesterlönegrundande. Man kan inte avtala bort det. Uppsägningstid oavsett man arbetar eller inte räknas som anställningstid.


Vilken lön ska semesterersättningen beräknas på?

En person som först var anställd i det svenska bolaget flyttade efter några år till USA och var där anställd av vårt amerikanska dotterbolag. Intjänad och sparad semester betalades inte ut utan har sparats till återkomsten till den svenska anställningen. Nu flyttar han hem till Sverige, men kommer att sluta. Ska semesterdagarna betalas ut baserat på den lön han hade i Sverige eller i USA?

Svensk lag gäller för arbete i Sverige. Därför torde det vara den lön han hade senast i det svenska bolaget som ersättningen ska beräknas efter. Semestern är ju inte intjänad efter den lön han hade i USA.

Skulle detta vara orimligt kan man ju naturligtvis komma överens om en bättre ersättning men det är upp till den svenska arbetsgivaren.


När ska semesterskulden beräknas?

När ska man beräkna semesterlöneskulden, är det alltid på den sista lönen när den är gjord? Spelar det någon roll hur frånvaroavdragen görs, det vill säga om de görs eftersläpande eller innevarande månad?

Semesterskulden ska normalt beräknas varje månad och då i samband med att lönen är klar. Det innebär att om du betalar ut lön för hela november den 25 november (och kanske har gjort frånvaroavdrag både eftersläpande och innevarande) så ska semesterskulden beräknas per den sista november. Semesterskulden ska avse den semester som är intjänad till och med den sista innevarande månad.


Semesterledigt under jul- och nyår

Flera anställda vill vara lediga och ta ut semester kring jul och nyår. Vi kan inte ge alla ledigt så hur ska vi göra?

Det är arbetsgivaren som beviljar semester och det med hänsyn till verksamheten. Det kan innebära att alla inte kan få sin ledighet beviljad. Vilka ska då få ledigt? Eftersom det finns en tvingande regel att anställda ska ta ut minst 20 semesterdagar kan detta vara något att ta hänsyn till. Man kan också se till vilka som fick eller inte fick ledigt förra jul och nyår. Givetvis kan man även ta hänsyn till när ansökan om semesterledigheten lämnades in.


När ska frånvaron dras; i efterskott eller innevarande månad?

Vi drar normalt frånvaro i efterskott men ibland om det är långtidsfrånvaro som jag känner till så drar jag den direkt, alltså på samma lön som frånvaron avser. Är detta tillåtet?

Huruvida det är rätt eller fel att göra frånvaroavdrag eftersläpande eller innevarande månad är i princip upp till företaget att bestämma. Det beror på rapporteringsrutiner och när lönen körs. Generellt kan man säga att det är bättre att få en så korrekt lön som möjligt vilket talar för att frånvaroavdrag om möjligt ska göras innevarande månad. Detta är i vart fall särskilt viktigt att göra om det är långtidsfrånvaro, till exempel planerad frånvaro eller om man får information om en kommande längre sjukfrånvaro.

Att beräkna semesterskulden en månad tillbaka blir fel eftersom man då inte får med den intjänade semestern för den aktuella månaden.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 16 december 2016

Jonas-SjulgardMats-Brockert

Jonas Sjulgård, skattejurist och Mats Brockert, skattespecialist hos Srf konsulterna, svarar på frågor om beskattning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Försäljning omsättningsfastighet

Ett aktiebolag har sålt en omsättningsfastighet. Kontraktsdatum och handpenning var i november 2016 och tillträde och betalning är i januari 2017. När ska handpenning respektive betalning beskattas?

Fastighetsavyttringar beskattas det år bindande avtal om försäljningen ingåtts, det vill säga normalt det år köpekontraktet undertecknas. I detta fall 2016. Det gäller såväl då fastigheten är lagertillgång som då den är kapitaltillgång.


Moms på andrahandsuthyrning

Vår kund, moderbolag, äger en bostadsrättslägenhet och vill nu hyra ut denna i andra hand till sitt dotterbolag. Hyresavin till moderbolaget är utan moms men moderbolaget vill lägga moms på hyresfakturan till dotterbolaget. Båda bolagen är momsregistrerade. Ska det vara moms på hyresfakturan mellan bolagen?

Här gäller den frivilliga skattskyldigheten för moms och då kan moderbolaget lägga moms på hyran till sitt dotterbolag trots att det inte är moms på ”hyran” från bostadsrättsföreningen. Det är dock som sagt frivillig skattskyldighet och man behöver inte göra det. Det är endast intressant att göra om moderbolaget har ingående moms som är hänförligt till uthyrningen för då blir den momsen avdragsgill, vilket inte är fallet om hyran är utan moms.


Skatteavdrag på engångsbelopp

Jag funderar på när man egentligen ska tillämpa engångsskattetabellen. Skatteverket säger att engångsskattetabellen ska tillämpas på all retroaktiv lön, till exempel om man får ersättning för obekväm arbetstid retroaktivt. Jag har dock fått rådet att endast använda engångsskattetabellen på retroaktiv lön där beloppet är relativt stort. Vad gäller?

Den allmänna skattetabellen avser löneutbetalningar som är ungefär lika stora hela året. Mindre engångsbelopp medför normalt ingen större avvikelse skattemässigt. Det innebär att skatten blir rätt även om man använder den allmänna skattetabellen. Det behövs alltså ett ”relativt stort” belopp för att skatten ska påverkas. Men enligt skatteförfarandelagen finns ingen valrätt. Där står att skatteavdrag för ersättning som inte är regelbunden ska göras enligt skattetabellen för engångsbelopp.


Pension för anställd i USA

Jag har en kund med ett aktiebolag i Sverige. En anställd flyttade 2015 över till USA för att jobba som anställd i moderbolaget baserat där. Kan det svenska bolaget fortsätta att med avdragsrätt betala en pensionsförsäkring för den anställde?

Nej, eftersom personen inte är anställd i det svenska bolaget saknar det bolaget avdragsrätt för betald pensionsförsäkringspremie.

För att företaget ska få göra avdrag krävs enligt Skatteverket att betald pensionsförsäkringspremie avser någon som är anställd under beskattningsåret. Detta framgår inte direkt av lagtexten men följer enligt Skatteverket av ordet arbetstagare i 28 kap. 3 § inkomstskattelagen. Även ett uttalande i proposition 1998/99:16 sidorna 15-16 antyder enligt Skatteverket att avdragsreglerna förutsätter ett anställningsförhållande under beskattningsåret. Propositionen handlar om avdragsregler vid byte av tryggandeform men uttalandet berör de grundläggande avdragsreglernas koppling till ett anställningsförhållande och lön.


Tjänsteställe

En enmanskonsult som arbetar i eget aktiebolag är erbjuden ett långvarigt uppdrag på annan ort som innebär att veckopendling är aktuellt. Kommer tjänstestället att bli orten där uppdraget utförs och avdragsmöjligheterna bli en privat angelägenhet eller kommer det finnas möjlighet att dra kostnader i bolaget och betala ut traktamenten?

Ser man till vad Skatteverket skriver i sitt ställningstagande 2015-11-03, Tjänsteställe i branscher med skiftande arbetsplatser, är det sannolikt så att konsultens tjänsteställe kommer att anses vara hos kundföretaget.

För fast anställda vid bemanningsföretag eller liknande som anställs för att upprätthålla en viss funktion vid ett kundföretag är arbetsplatsen vid kundföretaget tjänsteställe. Exempel på sådana anställda är personal som har till uppgift att mer varaktigt bemanna en telefonväxel eller vaktmästeri hos ett visst företag. Andra exempel kan vara konsulter som bemannar IT-funktionen hos ett kundföretag, det vill säga arbeten som kan pågå under långa tidsperioder, skriver Skatteverket.


Akut sjukvård anställd

En anställd har skadat sig på jobbet och brutit benet. När fakturan från Landstinget kom avseende patientavgiften betalde företaget den. Är kostnaden avdragsgill? Ska den anställde förmånsbeskattas?

En arbetsgivare har normalt rätt till avdrag för samtliga så kallade personalkostnader. För hälso- och sjukvårdskostnader är dock arbetsgivarens avdragsrätt begränsad till att endast avse utgifter som avser offentligt finansierad hälso- och sjukvård som det är fråga om i detta fall. Företaget får därför göra avdrag för den betalda patientavgiften.

Normalt är det en skattepliktig förmån för den anställde om arbetsgivaren betalar patientavgiften för offentligt finansierad vård. Men när patientavgiften har sitt ursprung i arbetsmiljön på arbetsplatsen torde arbetsgivaren vara tvungen att ta kostnaden för sjukvården. Den patientavgift som arbetsgivaren har betalat i detta fall bör därför vara skattefri för den anställde.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 16 december 2016

Mikael-Carlson

Mikael Carlson, branschansvarig Redovisning hos Srf konsulterna, svarar på frågor om Reko.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Sekretess och tystnadsplikt

Vi har två kundföretag som gör affärer med varandra. Kan jag informera det ena företaget om att det andra går dåligt för att undvika att de drabbas av kundförluster?

Reko har särskilda regler för tystnadsplikten, och det framgår även av skall-kraven. Orsaken är att den som är kund till en Auktoriserad Redovisningskonsult ska kunna vara säker på att den information som lämnas inte förs vidare, och för att skapa förtroende för yrkesrollen. Det innebär att man inte kan informera utomstående om sådan information som du beskriver, så svaret är nej. Samtidigt ska du vara proaktiv och hjälpa dina kunder med deras affärer när du kan, och här har du hamnat i en intressekonflikt, genom att du inte kan hjälpa den ena kunden utan att bryta tystnadsplikten mot den andra. Det kan därför finnas anledning att ompröva de båda uppdragen för att undersöka om det är lämpligt att båda finns hos samma byrå när dessa problem kan uppstå, alternativt om du kan fördela dina kunder på olika konsulter och säkerställa att dessa inte kommunicerar någon information till varandra. Lämpligast är dock sannolikt en omprövning och ett val att ha kvar en av kunderna, för att kunna vara proaktiv utan att bryta mot tystnadsplikten.


Uppsägning av avtal

Vi har en kund som är otrevlig mot våra medarbetare. Kan man bara säga upp avtalet då för att bli av med kunden?

Uppdragsavtalen ska kompletteras med allmänna villkor, och i punkt 15 av dessa finns en klausul som anger att avtalet kan sägas upp med omedelbar verkan om en kund behandlar medarbetare på ett kränkande eller oetiskt sätt. Mot denna bakgrund kan du således avsluta avtalet, och det kan vara lämpligt att du inleder med en information till din kund om att ni inte kommer att arbeta vidare tillsammans på grund av den dåliga relationen. Baserat på detta kan ni sedan överenskomma hur avslutet ska genomföras, om det ska ske omedelbart eller på annat sätt.


Rimlighetskontroller

Det står mycket om rimlighetskontroller i Reko. Vad menar man egentligen med det och hur gör jag rimlighetskontroller av mina uppdrag?

Reko har som målsättning att skapa hög kvalitet i redovisningen och att rapporterna som upprättas ska utgöra ett bra beslutsunderlag för uppdragsgivaren. Ett viktigt arbetsmoment för att uppnå detta är att viktiga värden och samband bedöms av redovisningskonsulten för att bilda sig en uppfattning om att värdena är rimliga eller om något kan vara fel. Om man skulle upptäcka avvikelser vid dessa bedömningar är detta en signal om att något kan behöva kompletteras eller förändras för att uppnå en riktig bild av företagets resultat och ställning. Ett viktigt led i planeringen är därför även att söka identifiera områden där det lätt kan uppstå fel, och sedan fokusera på dessa vid de kommande rimlighetskontrollerna.

Rimlighetsanalyser ska enligt Reko ske på en mängd olika områden, och är indelade i tre typer: regelbaserade, redovisningssed och logiska rimlighetskontroller. Du kan se mer om detta i Reko 160, samt i Reko-handboken från Srf konsulterna. Det finns även checklistor för att utföra rimlighetskontroller i Srf Reko Byråstöd som finns på Srf konsulternas webbplats.


Bokslutsrapport

Måste den som skriver på Bokslutsrapporten ha gjort allt arbete själv eller kan andra ha upprättat bokslut och årsredovisning samtidigt som någon annan skriver Bokslutsrapport?

En Bokslutsrapport kan skrivas av den som är Auktoriserad Redovisningskonsult. Det betyder dock inte att det är denne som måste ha utfört allt arbetet, utan det kan ha utförts av medarbetare på byrån eller till och med av kunden själv. Vad som krävs är att den som skriver Bokslutrapporten har förvissat sig om att det arbete som har utförts har skett enligt kraven i Reko. Detta framgår av Reko 595 som beskriver hur man ska förhålla sig till och agera när man använder annans arbete.

Det kräver som regel att redovisningskonsulten går igenom det arbete som har utförts, samt vid behov utför egna rimlighetskontroller för att förvissa sig om att rapporteringen är rimlig samt att kraven i Reko har blivit uppfyllda. Denna egna kontroll av någon annans arbete ska dokumenteras och utgör då underlag för att skriva en Bokslutsrapport för det aktuella företaget.


Avslut av uppdrag

Vi har en tvist med en kund som inte vill betala för allt utfört arbete, och nu begär de att få ut allt vi har gjort inklusive SIE-filer. Måste vi lämna ut det?

Det problem du beskriver är en tråkig situation och avser något som kallas retentionsrätt, det vill säga rätten att kvarhålla material. Vad som gäller är att uppdragsgivaren alltid har rätt att få tillbaka det material som har lämnats in till byrån, oavsett om betalning har skett. Det beror på att man som näringsidkare har bokföringsplikt och därför måste få tillgång till sina underlag för att kunna uppfylla denna skyldighet. Det gäller dock enbart inlämnat material, och inte den bearbetning som byrån har gjort. Rapporter och SIE-filer kan därför kvarhållas tills betalning har skett, men de underlag som byrån har fått från kunden för att utföra arbetet måste alltid återlämnas.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
1 2 3 11
Sida