Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Växa-stödet
Har en kund som kommer ta in sin första anställda i år. Hon har haft sin man anställd under cirka sex månader (han slutade för cirka ett år sedan). Kan hon ta del av växa-stödet i bolag eller räknas det som att hon redan haft en anställd då hennes man varit tillfälligt anställd i företaget? Hennes man är även ägare till hälften av aktierna.
Skatteverket skriver på sin sajt Rättslig vägledning:

”Ett aktiebolag som inte har varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt SAL eller särskild löneskatt enligt SLFL sedan den 1 januari 2017 fram till dess att anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag.

Ett aktiebolag kan uppfylla villkoren för enmansföretag även om bolaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Detta förutsätter att ersättning bara betalats ut till en enda person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person (lag [2016:1053] om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017-2021 4 § 2a).”

Har både kunden och hennes man tagit ut lön från bolaget så kan den person som nu ska anställas inte omfattas av växa-stödet.
Växa-stödet
Har en kund som kommer ta in sin första anställda i år. Hon har haft sin man anställd under cirka sex månader (han slutade för cirka ett år sedan). Kan hon ta del av växa-stödet i bolag eller räknas det som att hon redan haft en anställd då hennes man varit tillfälligt anställd i företaget? Hennes man är även ägare till hälften av aktierna.
Skatteverket skriver på sin sajt Rättslig vägledning:

”Ett aktiebolag som inte har varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt SAL eller särskild löneskatt enligt SLFL sedan den 1 januari 2017 fram till dess att anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag.

Ett aktiebolag kan uppfylla villkoren för enmansföretag även om bolaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Detta förutsätter att ersättning bara betalats ut till en enda person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person (lag [2016:1053] om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017-2021 4 § 2a).”

Har både kunden och hennes man tagit ut lön från bolaget så kan den person som nu ska anställas inte omfattas av växa-stödet.
Finansiell leasing och avskrivning
Vi ska byta redovisningsprincip hos en kund till att redovisa finansiell leasing som just finansiell leasing. Kan avskrivningstiden vara längre än leasingkontraktet eller bör det följas åt?
Punkt 20.11 i K3: ”En leasad tillgång enligt ett finansiellt leasingavtal ska skrivas av enligt reglerna i detta allmänna råd om avskrivning av tillgångar av motsvarande slag. Kan det inte med rimlig grad av säkerhet fastställas att äganderätten kommer att övergå till leasetagaren vid slutet av leasingperioden, ska tillgången skrivas av helt under leasingperioden eller nyttjandeperioden om den är kortare.”
Utgångspunkten är med andra ord den nyttjandeperiod företaget tänker sig att tillämpa på tillgången. Det kan med andra ord vara längre än leasingkontraktet.
Konsulter och tjänsteställe
Min kund jobbar som konsult (typ arbetsledare/projektledare) i sitt aktiebolag. Just nu är han sedan cirka sex månader ute hos ett och samma kundföretag till 100 procent. Det är oklart hur länge han blir kvar hos kundföretaget.

Han har inget kontor utanför hemmet. Han tar milersättning från hemmet till kundföretaget. Var har han sitt tjänsteställe?
Jag antar att kunden haft andra uppdragsgivare på andra orter tidigare så det kan vara fråga om att bestämma tjänsteställe i en bransch med skiftande arbetsplatser. Bostaden kan då vara tjänsteställe, men under max två år vid arbete på en och samma plats.

I ett ställningstagande från Skatteverket 2015-11-03 finns följande exempel.

”Serviceteknikern Camilla är sedan 2009 tillsvidareanställd vid ett företag som har kunder på olika orter, bl.a. ett långtidsuppdrag vid en fabrik i Hudiksvall där en ny upphandling görs för varje halvår. Arbetsgivaren har fortlöpande kunnat förlänga avtalet på så sätt att Camilla sedan den 1 januari 2011 och fram till den 30 augusti 2015 haft sin arbetsplats vid denna anläggning.

Camilla har under en längre sammanhängande period arbetat vid samma fasta arbetsplats. Det har från början varit ovisst hur länge hon kommer att arbeta där. När det dock är klart att hon kommer att arbeta på samma arbetsplats längre tid än två år bör tjänstestället anses vara på arbetsplatsen i Hudiksvall, dvs. från den 1 januari 2013”.
Avdrag för laddstation
Ägaren till ett aktiebolag har en tjänstebil, en elbil, som han förmånsbeskattas för. Han tänker installera en laddstation för bilen i sin bostad. Det kräver att han byter elcentral. Får kostnaden för laddstationen och byte av elcentral dras av i företaget? Hur bör han göra med den el som laddas i hemmet och som används när bilen används i tjänsten? Han har omfattande tjänstekörningar.
Laddbox (garageladdare) liksom extra laddkabel för elbil som bekostas av arbetsgivaren och som anskaffats och används uteslutande för förmånsbil är enligt Skatteverket inte extrautrustning. Det innebär att företaget kan köpa själva laddboxen som ska användas vid förmånstagarens privatbostad utan att det påverkar bilens förmånsvärde.

När det gäller själva installationen och de kringarbeten på en privatbostadsfastighet som kan bli aktuella i vissa fall, i detta fall byte av elcentral, finns inget uttalat från Skatteverket. Sannolikt kommer det att ses som privata kostnader.

När det gäller elbilar så är det i regel fördelaktigt att den som har förmånsbilen står för elkostnaden privat för all körning. Den anställde kan då ta ut 9:50 kr per mil för resor i tjänsten.
Betalning av kollektivtrafik
I vilka fall är SL-kort (eller motsvarande kort i andra städer) avdragsgillt?
I enskild firma är SL-kort aldrig avdragsgillt.

När det gäller anställda skriver Skatteverket följande på sin sajt Rättslig vägledning:
”Om arbetsgivaren betalar för lokala och regionala kort förutsätts kortet vara för privat användning, även om det också används för tjänsteresor på arbetsorten. Det kan vara fråga om årskort, månadskort eller annat periodkort.

Den anställda bör i sådana fall förmånsbeskattas för hela kortvärdet.

Avdrag för eventuella tjänsteresor med kortet medges inte eftersom den anställda inte har haft några merutgifter för resorna. Den anställda kan dock ha avdragsrätt för arbetsresor eller hemresor.

Förmånsbeskattning undviks bara om kort av den här typen förvaras på arbetsplatsen och endast används av personalen vid tjänsteärenden”.
När den anställde förmånsbeskattas får arbetsgivaren dra av kortköpet som personalkostnad.
Förmånsbil eller inte?
Jag har en kund, ett AB, inga anställda utöver ägaren. Omsättning cirka 1,2 Mkr med en vinst på sista raden på cirka 350 Tkr. Han ligger precis under brytpunkten för statlig skatt lönemässigt.

Han frågar mig vilket som är mest fördelaktigt för bolaget/honom själv när det gäller förmånsbil (omvänd löneväxling) alternativt kostnadsneutral personalbil. Tänker då på utdelning, SGI med mera.
Generellt så torde det vara mest förmånligt att ta ut lön och betala bilförmånsvärdet med nettolöneavdrag så att förmånen blir noll (omvänd löneväxling). Det påverkar underlaget för sjukpenninggrundande inkomst, SGI och löneunderlaget vid beräkning av gränsbelopp för aktier i fåmansföretag.
Fastighetsförlust i AB
Mitt aktiebolag har sålt en fastighet med förlust. Den har under de senaste fem åren enbart använts som kontor för bolagets verksamhet. Är förlusten avdragsgill i bolaget?
Ja, hela förlusten är direkt avdragsgill. Det gäller när en fastighet som under tre år före försäljningen i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål hos det företag som säljer fastigheten eller i ett företag i intressegemenskap. För fastighet som inte uppfyller detta krav får en förlust enbart kvittas mot kapitalvinster på fastighet. Förlusten hamnar då i den så kallade fastighetsfållan.
Fri lunch till skolelever
Ett kundföretag har haft skolelever som praktiserat på företaget. Företaget bjöd eleverna på lunch under praktiktiden. Ska eleverna beskattas för lunchförmånen?
Nej. Elever som går i grundskola och gymnasium där skollunch ingår och som gör viss praktik utan lön hos företag, till exempel vid prao, kan ibland av praktiska skäl inte äta vid skolan utan erbjuds i stället fri lunch. Sådan måltid, eller motsvarande kontant kostersättning från företaget eller skolan, anses jämställd med ersättning enligt studiestödslagen och därmed undantagen från beskattning.
Privatbostad blir näringsfastighet
Vilket ingångsvärde/avskrivningsunderlag ska användas då en privatbostad blir näringsfastighet i samma ägares hand?
Man får utgå från det pris som betalades vid senaste köp av fastigheten och proportionera fram ett pris för byggnaden med ledning av taxeringsvärdets delvärden vid den tidpunkten.

När en fastighet som tidigare varit privatbostadsfastighet omklassificeras till näringsfastighet ska värdeminskningsavdrag anses ha gjorts under den tid den varit privatbostad. För en byggnad gäller att värdeminskningsavdrag anses har skett med 1,5 procent av anskaffningsvärdet årligen.