Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Nedskrivning av immateriell tillgång
Ett företag har köpt ett varumärke för 500 000 kronor. Enligt god redovisningssed måste varumärket skrivas ner till noll kronor. Kan företaget få avdrag för denna utgift, till exempel med stöd av 18 kap. 18 § IL om värdering av verkligt värde? Kan nedskrivningen föranleda några andra skattekonsekvenser?
Eftersom det är en förvärvad immateriell rättighet gäller reglerna i 18 kap. IL för inventarier. Utgiften ska därför dras av genom värdeminskningsavdrag. Reglerna om värdering till verkligt värde kan därför tillämpas, men det förutsätter att samtliga inventarier, även materiella tillgångar, värderas till verkligt värde.

Om den immateriella tillgången skrivs ned och det finns andra inventarier är det troligt att det bokförda värdet kommer att vara lägre än lägsta skattemässiga värdet på inventarierna. Då går rätten till räkenskapsenlig avskrivning gå förlorad. Men genom att tillämpa 18 kap. 19 § IL, om för stora avskrivningar i räkenskaperna, kan företaget trots allt tillämpa räkenskapsenlig avskrivning.
Enligt denna bestämmelse tas den för stora skattemässiga avskrivningen (överavskrivningen) upp till beskattning och skrivs därefter av under fem år. En justering av resultatet görs genom att den så kallade överavskrivningen tas upp som en justerad intäktspost i deklarationen. De följande fem åren görs ett årligt avdrag med 20 procent av överavskrivningen. Avdrag görs genom en justerad kostnadspost i deklarationen. Genom dessa skattemässiga justeringar i bolagets inkomstdeklarationer medges företaget avdrag för överavskrivningen över en period på fem år utan att förlora rätten till räkenskapsenlig avskrivning.
Varför nekas avdrag för ingående moms trots att kvitto finns?
Ett byggbolag köper bygg­varor i bygghandeln. Kassa­kvittot summerar till 5 000 kronor inklusive moms. Varför nekas bolaget avdrag för ingående moms?
Momslagens faktureringsbestämmelser gäller när det är fråga om omsättning mellan beskattningsbara personer. En förutsättning för att en köpare ska ha rätt till avdrag för ingående moms är att han kan styrka avdraget genom faktura. Vad en faktura ska innehålla för uppgifter framgår av 16 punkter i 11 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ML. Bland annat ska köparens namn och adress framgå. När det är fråga om förenklade fakturor, så kallade kvitton, behövs inte lika många uppgifter. Kvitto får utfärdas om fakturans totalbelopp inte överstiger 4 000 kronor inklusive moms. Bestämmelsen, som finns i 11 kap. 9 § ML, har endast 5 punkter. Ett kvitto på högst 4 000 kronor medför således avdragsrätt medan ett kvitto på exempelvis 5 000 kronor – för att rätt till avdrag ska föreligga – i stället behöver vara en sådan faktura som framgår av 11 kap. 8 § ML. Det vill säga den behöver ha uppgift bland annat om köparens namn och adress, något som saknas om det är fråga om ett kvitto.
Skänka fåmansbolagsaktier till närstående
Jag äger alla aktier i ett fåmansbolag och har för avsikt att skänka en del av aktierna till min brorson. Jag undrar om det finns en risk att han ska beskattas för värdet eftersom han arbetar i företaget?
Det går inte att ge ett säkert svar, men det går att få god vägledning genom en rik flora av domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt praxis talar nära släktskap för att överlåtelsen är benefik och därför inte ska beskattas (HFD 2017 ref. 38).

Vid överlåtelser från föräldrar till barn är utgångspunkten att syftet är rent benefikt. Beskattning ska därför endast ske om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att så är fallet, till exempel att marknadsmässig ersättning inte har utgått för arbetet. Också i andra fall av nära släktskap bör ett påstående om ett benefikt syfte kunna godtas, men då under förutsättning att det stöds även av omständigheterna i övrigt.

Är brorsonen närmast anhörig bör överlåtelsen som utgångspunkt vara benefik. Har däremot givaren egna barn är det kanske inte lika självklart. Då kan det eventuellt krävas en förklaring varför överlåtelsen ska ses som gåva och inte som ersättning för utfört arbete.
Aktivering av ränta
Ett aktiebolag som tillämpar K3 har aktiverat ränta på en byggnad under uppförandeperioden. Utgiften ingår därmed i anskaffningsvärdet för byggnaden. Vad gäller vid beskattningen och hur ska det hanteras i deklarationen?
Enligt 14 kap. 16 a § IL gäller att ränteutgifter inte ska räknas in i anskaffningsvärdet för bland annat byggnader. Eftersom ränteutgifterna skattemässigt inte får ingå i anskaffningsvärdet och på så sätt dras av som värdeminskningsavdrag ska de dras av som en justerad kostnadspost i inkomstdeklarationen (INK2S). Vidare gäller att byggnadens skattemässiga anskaffningsvärde inte kommer att överensstämma med det bokförda värdet (det skattemässiga uppgår till ett lägre värde motsvarande ränteutgifterna). En kontroll måste därför ske så att avskrivningarna i räkenskaperna inte är högre än högsta möjliga värdeminskningsavdrag.
Böter vid brott mot karantänsbestämmelser i utlandet
I vissa länder kan böter utdömas om den som reser in i landet inte följer angivna regler att vistas i karantän i samband med rådande pandemi. Vad gäller för avdragsrätten om en anställd på tjänsteresa påförs en sådan bot?
Av 8 kap. 9 § IL följer att böter inte får dras av. Regeln är strikt. Att avdragsförbudet gäller alla former av böter och sanktionsavgifter framgår av RÅ 83 1:64. I detta mål medgavs en uthyrningsfirma inte avdrag för parkeringsböter som åsamkats av en hyresman. Något avdrag kan därför inte medges för den aktuella boten även om det är en särskilt besvärande situation.
Förmån av elcykel
Ett aktiebolag köper en elcykel som ska användas för privat bruk av en anställd. Hur ska denna förmån värderas?
Förmånsvärdet ska värderas till marknadsvärdet. Det kan dock vara förenat med vissa svårigheter. Enligt Skatteverket kan av förenklingsskäl förmånsvärdet beräknas utifrån en uppskattad värdeminskning på cykeln baserat på beräknad livslängd. Till detta värde beräknas även kostnader för eventuell service och reparationer samt en kapitalkostnad. Kapitalkostnaden kan beräknas till inköpspriset för en ny cykel multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret plus en procentenhet.
Växa-stödet
Har en kund som kommer ta in sin första anställda i år. Hon har haft sin man anställd under cirka sex månader (han slutade för cirka ett år sedan). Kan hon ta del av växa-stödet i bolag eller räknas det som att hon redan haft en anställd då hennes man varit tillfälligt anställd i företaget? Hennes man är även ägare till hälften av aktierna.
Skatteverket skriver på sin sajt Rättslig vägledning:

”Ett aktiebolag som inte har varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt SAL eller särskild löneskatt enligt SLFL sedan den 1 januari 2017 fram till dess att anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag.

Ett aktiebolag kan uppfylla villkoren för enmansföretag även om bolaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Detta förutsätter att ersättning bara betalats ut till en enda person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person (lag [2016:1053] om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017-2021 4 § 2a).”

Har både kunden och hennes man tagit ut lön från bolaget så kan den person som nu ska anställas inte omfattas av växa-stödet.
Växa-stödet
Har en kund som kommer ta in sin första anställda i år. Hon har haft sin man anställd under cirka sex månader (han slutade för cirka ett år sedan). Kan hon ta del av växa-stödet i bolag eller räknas det som att hon redan haft en anställd då hennes man varit tillfälligt anställd i företaget? Hennes man är även ägare till hälften av aktierna.
Skatteverket skriver på sin sajt Rättslig vägledning:

”Ett aktiebolag som inte har varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt SAL eller särskild löneskatt enligt SLFL sedan den 1 januari 2017 fram till dess att anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag.

Ett aktiebolag kan uppfylla villkoren för enmansföretag även om bolaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Detta förutsätter att ersättning bara betalats ut till en enda person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person (lag [2016:1053] om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017-2021 4 § 2a).”

Har både kunden och hennes man tagit ut lön från bolaget så kan den person som nu ska anställas inte omfattas av växa-stödet.
Finansiell leasing och avskrivning
Vi ska byta redovisningsprincip hos en kund till att redovisa finansiell leasing som just finansiell leasing. Kan avskrivningstiden vara längre än leasingkontraktet eller bör det följas åt?
Punkt 20.11 i K3: ”En leasad tillgång enligt ett finansiellt leasingavtal ska skrivas av enligt reglerna i detta allmänna råd om avskrivning av tillgångar av motsvarande slag. Kan det inte med rimlig grad av säkerhet fastställas att äganderätten kommer att övergå till leasetagaren vid slutet av leasingperioden, ska tillgången skrivas av helt under leasingperioden eller nyttjandeperioden om den är kortare.”
Utgångspunkten är med andra ord den nyttjandeperiod företaget tänker sig att tillämpa på tillgången. Det kan med andra ord vara längre än leasingkontraktet.
Konsulter och tjänsteställe
Min kund jobbar som konsult (typ arbetsledare/projektledare) i sitt aktiebolag. Just nu är han sedan cirka sex månader ute hos ett och samma kundföretag till 100 procent. Det är oklart hur länge han blir kvar hos kundföretaget.

Han har inget kontor utanför hemmet. Han tar milersättning från hemmet till kundföretaget. Var har han sitt tjänsteställe?
Jag antar att kunden haft andra uppdragsgivare på andra orter tidigare så det kan vara fråga om att bestämma tjänsteställe i en bransch med skiftande arbetsplatser. Bostaden kan då vara tjänsteställe, men under max två år vid arbete på en och samma plats.

I ett ställningstagande från Skatteverket 2015-11-03 finns följande exempel.

”Serviceteknikern Camilla är sedan 2009 tillsvidareanställd vid ett företag som har kunder på olika orter, bl.a. ett långtidsuppdrag vid en fabrik i Hudiksvall där en ny upphandling görs för varje halvår. Arbetsgivaren har fortlöpande kunnat förlänga avtalet på så sätt att Camilla sedan den 1 januari 2011 och fram till den 30 augusti 2015 haft sin arbetsplats vid denna anläggning.

Camilla har under en längre sammanhängande period arbetat vid samma fasta arbetsplats. Det har från början varit ovisst hur länge hon kommer att arbeta där. När det dock är klart att hon kommer att arbeta på samma arbetsplats längre tid än två år bör tjänstestället anses vara på arbetsplatsen i Hudiksvall, dvs. från den 1 januari 2013”.