Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Aktivering av ränta
Ett aktiebolag som tillämpar K3 har aktiverat ränta på en byggnad under uppförandeperioden. Utgiften ingår därmed i anskaffningsvärdet för byggnaden. Vad gäller vid beskattningen och hur ska det hanteras i deklarationen?
Enligt 14 kap. 16 a § IL gäller att ränteutgifter inte ska räknas in i anskaffningsvärdet för bland annat byggnader. Eftersom ränteutgifterna skattemässigt inte får ingå i anskaffningsvärdet och på så sätt dras av som värdeminskningsavdrag ska de dras av som en justerad kostnadspost i inkomstdeklarationen (INK2S). Vidare gäller att byggnadens skattemässiga anskaffningsvärde inte kommer att överensstämma med det bokförda värdet (det skattemässiga uppgår till ett lägre värde motsvarande ränteutgifterna). En kontroll måste därför ske så att avskrivningarna i räkenskaperna inte är högre än högsta möjliga värdeminskningsavdrag.
Böter vid brott mot karantänsbestämmelser i utlandet
I vissa länder kan böter utdömas om den som reser in i landet inte följer angivna regler att vistas i karantän i samband med rådande pandemi. Vad gäller för avdragsrätten om en anställd på tjänsteresa påförs en sådan bot?
Av 8 kap. 9 § IL följer att böter inte får dras av. Regeln är strikt. Att avdragsförbudet gäller alla former av böter och sanktionsavgifter framgår av RÅ 83 1:64. I detta mål medgavs en uthyrningsfirma inte avdrag för parkeringsböter som åsamkats av en hyresman. Något avdrag kan därför inte medges för den aktuella boten även om det är en särskilt besvärande situation.
Förmån av elcykel
Ett aktiebolag köper en elcykel som ska användas för privat bruk av en anställd. Hur ska denna förmån värderas?
Förmånsvärdet ska värderas till marknadsvärdet. Det kan dock vara förenat med vissa svårigheter. Enligt Skatteverket kan av förenklingsskäl förmånsvärdet beräknas utifrån en uppskattad värdeminskning på cykeln baserat på beräknad livslängd. Till detta värde beräknas även kostnader för eventuell service och reparationer samt en kapitalkostnad. Kapitalkostnaden kan beräknas till inköpspriset för en ny cykel multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret plus en procentenhet.
Växa-stödet
Har en kund som kommer ta in sin första anställda i år. Hon har haft sin man anställd under cirka sex månader (han slutade för cirka ett år sedan). Kan hon ta del av växa-stödet i bolag eller räknas det som att hon redan haft en anställd då hennes man varit tillfälligt anställd i företaget? Hennes man är även ägare till hälften av aktierna.
Skatteverket skriver på sin sajt Rättslig vägledning:

”Ett aktiebolag som inte har varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt SAL eller särskild löneskatt enligt SLFL sedan den 1 januari 2017 fram till dess att anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag.

Ett aktiebolag kan uppfylla villkoren för enmansföretag även om bolaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Detta förutsätter att ersättning bara betalats ut till en enda person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person (lag [2016:1053] om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017-2021 4 § 2a).”

Har både kunden och hennes man tagit ut lön från bolaget så kan den person som nu ska anställas inte omfattas av växa-stödet.
Växa-stödet
Har en kund som kommer ta in sin första anställda i år. Hon har haft sin man anställd under cirka sex månader (han slutade för cirka ett år sedan). Kan hon ta del av växa-stödet i bolag eller räknas det som att hon redan haft en anställd då hennes man varit tillfälligt anställd i företaget? Hennes man är även ägare till hälften av aktierna.
Skatteverket skriver på sin sajt Rättslig vägledning:

”Ett aktiebolag som inte har varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt SAL eller särskild löneskatt enligt SLFL sedan den 1 januari 2017 fram till dess att anställningen påbörjas uppfyller villkoren för enmansföretag.

Ett aktiebolag kan uppfylla villkoren för enmansföretag även om bolaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Detta förutsätter att ersättning bara betalats ut till en enda person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person (lag [2016:1053] om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017-2021 4 § 2a).”

Har både kunden och hennes man tagit ut lön från bolaget så kan den person som nu ska anställas inte omfattas av växa-stödet.
Finansiell leasing och avskrivning
Vi ska byta redovisningsprincip hos en kund till att redovisa finansiell leasing som just finansiell leasing. Kan avskrivningstiden vara längre än leasingkontraktet eller bör det följas åt?
Punkt 20.11 i K3: ”En leasad tillgång enligt ett finansiellt leasingavtal ska skrivas av enligt reglerna i detta allmänna råd om avskrivning av tillgångar av motsvarande slag. Kan det inte med rimlig grad av säkerhet fastställas att äganderätten kommer att övergå till leasetagaren vid slutet av leasingperioden, ska tillgången skrivas av helt under leasingperioden eller nyttjandeperioden om den är kortare.”
Utgångspunkten är med andra ord den nyttjandeperiod företaget tänker sig att tillämpa på tillgången. Det kan med andra ord vara längre än leasingkontraktet.
Konsulter och tjänsteställe
Min kund jobbar som konsult (typ arbetsledare/projektledare) i sitt aktiebolag. Just nu är han sedan cirka sex månader ute hos ett och samma kundföretag till 100 procent. Det är oklart hur länge han blir kvar hos kundföretaget.

Han har inget kontor utanför hemmet. Han tar milersättning från hemmet till kundföretaget. Var har han sitt tjänsteställe?
Jag antar att kunden haft andra uppdragsgivare på andra orter tidigare så det kan vara fråga om att bestämma tjänsteställe i en bransch med skiftande arbetsplatser. Bostaden kan då vara tjänsteställe, men under max två år vid arbete på en och samma plats.

I ett ställningstagande från Skatteverket 2015-11-03 finns följande exempel.

”Serviceteknikern Camilla är sedan 2009 tillsvidareanställd vid ett företag som har kunder på olika orter, bl.a. ett långtidsuppdrag vid en fabrik i Hudiksvall där en ny upphandling görs för varje halvår. Arbetsgivaren har fortlöpande kunnat förlänga avtalet på så sätt att Camilla sedan den 1 januari 2011 och fram till den 30 augusti 2015 haft sin arbetsplats vid denna anläggning.

Camilla har under en längre sammanhängande period arbetat vid samma fasta arbetsplats. Det har från början varit ovisst hur länge hon kommer att arbeta där. När det dock är klart att hon kommer att arbeta på samma arbetsplats längre tid än två år bör tjänstestället anses vara på arbetsplatsen i Hudiksvall, dvs. från den 1 januari 2013”.
Avdrag för laddstation
Ägaren till ett aktiebolag har en tjänstebil, en elbil, som han förmånsbeskattas för. Han tänker installera en laddstation för bilen i sin bostad. Det kräver att han byter elcentral. Får kostnaden för laddstationen och byte av elcentral dras av i företaget? Hur bör han göra med den el som laddas i hemmet och som används när bilen används i tjänsten? Han har omfattande tjänstekörningar.
Laddbox (garageladdare) liksom extra laddkabel för elbil som bekostas av arbetsgivaren och som anskaffats och används uteslutande för förmånsbil är enligt Skatteverket inte extrautrustning. Det innebär att företaget kan köpa själva laddboxen som ska användas vid förmånstagarens privatbostad utan att det påverkar bilens förmånsvärde.

När det gäller själva installationen och de kringarbeten på en privatbostadsfastighet som kan bli aktuella i vissa fall, i detta fall byte av elcentral, finns inget uttalat från Skatteverket. Sannolikt kommer det att ses som privata kostnader.

När det gäller elbilar så är det i regel fördelaktigt att den som har förmånsbilen står för elkostnaden privat för all körning. Den anställde kan då ta ut 9:50 kr per mil för resor i tjänsten.
Betalning av kollektivtrafik
I vilka fall är SL-kort (eller motsvarande kort i andra städer) avdragsgillt?
I enskild firma är SL-kort aldrig avdragsgillt.

När det gäller anställda skriver Skatteverket följande på sin sajt Rättslig vägledning:
”Om arbetsgivaren betalar för lokala och regionala kort förutsätts kortet vara för privat användning, även om det också används för tjänsteresor på arbetsorten. Det kan vara fråga om årskort, månadskort eller annat periodkort.

Den anställda bör i sådana fall förmånsbeskattas för hela kortvärdet.

Avdrag för eventuella tjänsteresor med kortet medges inte eftersom den anställda inte har haft några merutgifter för resorna. Den anställda kan dock ha avdragsrätt för arbetsresor eller hemresor.

Förmånsbeskattning undviks bara om kort av den här typen förvaras på arbetsplatsen och endast används av personalen vid tjänsteärenden”.
När den anställde förmånsbeskattas får arbetsgivaren dra av kortköpet som personalkostnad.
Förmånsbil eller inte?
Jag har en kund, ett AB, inga anställda utöver ägaren. Omsättning cirka 1,2 Mkr med en vinst på sista raden på cirka 350 Tkr. Han ligger precis under brytpunkten för statlig skatt lönemässigt.

Han frågar mig vilket som är mest fördelaktigt för bolaget/honom själv när det gäller förmånsbil (omvänd löneväxling) alternativt kostnadsneutral personalbil. Tänker då på utdelning, SGI med mera.
Generellt så torde det vara mest förmånligt att ta ut lön och betala bilförmånsvärdet med nettolöneavdrag så att förmånen blir noll (omvänd löneväxling). Det påverkar underlaget för sjukpenninggrundande inkomst, SGI och löneunderlaget vid beräkning av gränsbelopp för aktier i fåmansföretag.