När föreligger värdepappersrörelse och vad innebär det?

När föreligger värdepappersrörelse och vad innebär det?
När kan ett företag som köper och säljer värdepapper anses bedriva värdepappersrörelse? Vad innebär det i så fall skattemässigt?
Värdepapper utgör i grunden en kapitaltillgång. Om ett företag i tillräckligt stor omfattning köper och säljer värdepapper kan handeln anses yrkesmässig, det vill säga företaget bedriver värdepappersrörelse. Värdepapperna anses då utgöra lagertillgångar. Enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen kan dock en enskild näringsidkare inte bedriva värdepappersrörelse.

Om handeln ska anses yrkesmässig prövas utifrån 13 kap. 1 § IL. Vägledning hur bestämmelsen ska tolkas kan hämtas från praxis i Högsta förvaltningsdomstolen. När syftet med verksamheten prövas bör särskild vikt läggas vid den totala omfattningen (omsättningen), handelns varaktighet och regelbundenhet (antal transaktioner) samt lagrets omsättningshastighet (korta eller långa affärer).

Skatteverket har i ett ställningstagande 2016-07-04 uttryckt tumregler när det bör finnas en presumtion för att verksamheten är att bedöma som värdepappersrörelse. Det gäller om:

• omsättningshastigheten uppgår till tre gånger eller mer,

• omsättningen uppgår till minst sju miljoner kronor,

• antal transaktioner uppgår till minst 50, och

• verksamheten har en viss kontinuitet.

Klassificeras ett värdepapper som en lagertillgång ska det värderas som andra lagertillgångar, men med den skillnaden att 17 kap. 4 § IL om schablonmässig nedskrivning inte är tillämplig. Tidpunkten för beskattning följer god redovisningssed, vilket innebär att en nedskrivning av värdepapperna är avdragsgill. Vinst vid avyttring blir skattepliktig och förluster avdragsgilla utan någon begränsning (alltså ingen aktiefålla). Vidare är utdelning på aktier som är lagertillgång skattepliktig. Det är alltså en väsentlig skillnad mot värdepapper som är en kapitaltillgång.
Momsavdrag för avvecklingskostnader
Ett AB säljer varor via nätet A, som sedan decennier har haft en liten Radio- och TV-­handel, har under ett antal år konstaterat att omsättningen har minskat år från år. Han närmar sig nu pensionen. Eftersom ingen vill ta över verksamheten beslutar han sig för att avveckla. Ett halvår efter att han stängt butiken och i samband därmed låtit avregistrera sig för moms får han en sista faktura från bokföringsbyrån avseende avvecklingskostnader. A saknar momsdeklaration. Innebär det att momsen blir en kostnad för A?
För avvecklingskostnader som är hänförliga till tidigare bedriven momspliktig verksamhet är momsen avdragsgill. Det finns ingen tidsgräns, det vill säga trots att avveckling i vissa fall kan pågå i åratal föreligger avdragsrätt för avvecklingskostnaderna. Eftersom A olyckligtvis – trots kommande avvecklingskostnad – har låtit avregistrera sig som skattskyldig för moms så att A inte längre har någon deklaration att yrka avdrag i får A anmäla sig som skattskyldig till moms igen så att han får en ny deklaration där han kan yrka avdrag. Den momspliktiga verksamheten är avslutad först när avvecklingen är klar. Det kan mot denna bakgrund vara klokt att avvakta med avregistrering för moms tills man säkert vet att all moms har dragits av.
Distansförsäljning av varor inom EU
Ett AB säljer varor via nätet och levererar till privat­personer i olika EU-länder. Ska AB:t debitera svensk moms på försäljningen?
Från och med den 1 juli 2021 har vi fått en EU-gemensam omsättningströskel om 10 000 euro (omräknat till 99 680 kr i Sveriges fall). Beskattningen kommer i och med detta att i större utsträckning än tidigare ske i det land där konsumtionen sker.

För omsättning upp till 99 680 kronor ska svensk moms debiteras. Säljaren kan dock begära att även omsättning upp till 99 680 kronor ska anses gjord i köparnas EU-länder. AB:t behöver i så fall skicka in en begäran om det till Skatteverket.  

Om beloppet, 99 680 kronor, överskrids är varorna omsatta utomlands från och med den försäljning som medför att beloppet överskrids. AB:t måste då fullgöra sina momsskyldigheter i köparnas EU-länder. Det kan AB:t göra genom att registrera sig i köparnas EU-länder. Ett alternativ är dock att hos Skatteverket ansöka om att få använda One Stop Shop (OSS).

Vad gäller beräkningen av beloppet om 99 680 kronor så avser det försäljning av både varor och tjänster till icke beskattningsbara personer, det vill säga normalt privatpersoner, i alla andra EU-länder. All sådan försäljning – oavsett köparens EU-land – ska således adderas. Vad gäller varor är det fråga om distansförsäljning och vad gäller tjänster så är det fråga om tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. Försäljningar till köpare i Sverige ska inte tas med.

Sammanfattningsvis ska AB:t normalt debitera svensk moms upp till omsättningsbeloppet 99 680 kr och därefter köparens EU-lands moms.
Moms på uthyrning via Airbnb?
Jag hyr ut min lägenhet via Airbnb. Ska jag ta ut moms på uthyrningen och i så fall med vilken momsskattesats?
Om omsättningsbeloppet beräknas uppgå till högst 30 000 kr/år ska du inte ta ut moms på uthyrningen. Du kan dock, om du vill, ansöka hos Skatteverket om att inte vara skattebefriad. Om beloppet beräknas överstiga 30 000 kr/år ska du ta ut moms. För rumsuthyrning i hotellverksamhet och liknande är skattesatsen 12 %. Om villkoren för denna skattesats inte är uppfyllda Till exempel på grund av att uthyrningen sker under för lång sammanhängande tid gäller huvudskattesatsen, det vill säga 25 %.

För att främja entreprenörskap och sänka tröskeln för att starta eget har regeringen föreslagit att omsättningsgränsen för momsbefrielse fr.o.m. den 1 juli 2022 höjs från dagens nivå på 30 000 kronor till 80 000 kronor per år.
Kan jag få avdrag för utbildningskostnader?
En person bedriver näringsverksamhet och vill utbilda sig inom ett helt annat verksamhetsområde och där­efter börja en näringsverksamhet inom detta nya område. Kan avdrag medges för kostnaderna för utbildningen? Hade det varit någon skillnad om verksamheten i stället hade bedrivits i ett aktiebolag?
Om avdrag ska medges eller inte beror på om kostnaden kan ses som en privat levnadskostnad eller en kostnad för intäkternas förvärvande, det vill säga en kostnad för verksamheten. Om den kan ses både som kostnad för verksamheten och som privat levnadskostnad kan avdrag medges för den del av utgiften som är för verksamheten. Avdrag kan därför till exempel medges för halva beloppet (RÅ 83 1:78). En i detta avseende intressant dom är HFD 2012 ref. 38. I detta mål medgavs en medlem i Srf konsulterna avdrag för kostnader för att utbilda sig till auktoriserad redovisningskonsult. Ingen del av utbildningen ansågs vara privat levnadskostnad.

Om utgiften ska ses som privat levnadskostnad prövas i varje enskilt fall utifrån den bevisning som framförts. Avdragsrätten för en och samma utbildning kan därför skilja sig mellan olika personer. Är det frågan om typiska levnadskostnader ökar beviskravet på den enskilde. Beviskravet bör därför i regel vara väsentligt högre för till exempel en allmän språkutbildning än för en specialkurs inom klinisk kirurgi.

Är det ett aktiebolag som tillhandahåller en utbildning för en anställd ska en prövning ske, på samma sätt som för en enskild näringsidkare, om det är frågan om privata levnadskostnader. Skillnaden är att den del av utgiften som anses vara privat levnadskostnad är avdragsgill för bolaget, men ska beskattas som lön hos den anställde.
Nedskrivning av immateriell tillgång
Ett företag har köpt ett varumärke för 500 000 kronor. Enligt god redovisningssed måste varumärket skrivas ner till noll kronor. Kan företaget få avdrag för denna utgift, till exempel med stöd av 18 kap. 18 § IL om värdering av verkligt värde? Kan nedskrivningen föranleda några andra skattekonsekvenser?
Eftersom det är en förvärvad immateriell rättighet gäller reglerna i 18 kap. IL för inventarier. Utgiften ska därför dras av genom värdeminskningsavdrag. Reglerna om värdering till verkligt värde kan därför tillämpas, men det förutsätter att samtliga inventarier, även materiella tillgångar, värderas till verkligt värde.

Om den immateriella tillgången skrivs ned och det finns andra inventarier är det troligt att det bokförda värdet kommer att vara lägre än lägsta skattemässiga värdet på inventarierna. Då går rätten till räkenskapsenlig avskrivning gå förlorad. Men genom att tillämpa 18 kap. 19 § IL, om för stora avskrivningar i räkenskaperna, kan företaget trots allt tillämpa räkenskapsenlig avskrivning.
Enligt denna bestämmelse tas den för stora skattemässiga avskrivningen (överavskrivningen) upp till beskattning och skrivs därefter av under fem år. En justering av resultatet görs genom att den så kallade överavskrivningen tas upp som en justerad intäktspost i deklarationen. De följande fem åren görs ett årligt avdrag med 20 procent av överavskrivningen. Avdrag görs genom en justerad kostnadspost i deklarationen. Genom dessa skattemässiga justeringar i bolagets inkomstdeklarationer medges företaget avdrag för överavskrivningen över en period på fem år utan att förlora rätten till räkenskapsenlig avskrivning.
Varför nekas avdrag för ingående moms trots att kvitto finns?
Ett byggbolag köper bygg­varor i bygghandeln. Kassa­kvittot summerar till 5 000 kronor inklusive moms. Varför nekas bolaget avdrag för ingående moms?
Momslagens faktureringsbestämmelser gäller när det är fråga om omsättning mellan beskattningsbara personer. En förutsättning för att en köpare ska ha rätt till avdrag för ingående moms är att han kan styrka avdraget genom faktura. Vad en faktura ska innehålla för uppgifter framgår av 16 punkter i 11 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ML. Bland annat ska köparens namn och adress framgå. När det är fråga om förenklade fakturor, så kallade kvitton, behövs inte lika många uppgifter. Kvitto får utfärdas om fakturans totalbelopp inte överstiger 4 000 kronor inklusive moms. Bestämmelsen, som finns i 11 kap. 9 § ML, har endast 5 punkter. Ett kvitto på högst 4 000 kronor medför således avdragsrätt medan ett kvitto på exempelvis 5 000 kronor – för att rätt till avdrag ska föreligga – i stället behöver vara en sådan faktura som framgår av 11 kap. 8 § ML. Det vill säga den behöver ha uppgift bland annat om köparens namn och adress, något som saknas om det är fråga om ett kvitto.
Skänka fåmansbolagsaktier till närstående
Jag äger alla aktier i ett fåmansbolag och har för avsikt att skänka en del av aktierna till min brorson. Jag undrar om det finns en risk att han ska beskattas för värdet eftersom han arbetar i företaget?
Det går inte att ge ett säkert svar, men det går att få god vägledning genom en rik flora av domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt praxis talar nära släktskap för att överlåtelsen är benefik och därför inte ska beskattas (HFD 2017 ref. 38).

Vid överlåtelser från föräldrar till barn är utgångspunkten att syftet är rent benefikt. Beskattning ska därför endast ske om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att så är fallet, till exempel att marknadsmässig ersättning inte har utgått för arbetet. Också i andra fall av nära släktskap bör ett påstående om ett benefikt syfte kunna godtas, men då under förutsättning att det stöds även av omständigheterna i övrigt.

Är brorsonen närmast anhörig bör överlåtelsen som utgångspunkt vara benefik. Har däremot givaren egna barn är det kanske inte lika självklart. Då kan det eventuellt krävas en förklaring varför överlåtelsen ska ses som gåva och inte som ersättning för utfört arbete.
Aktivering av ränta
Ett aktiebolag som tillämpar K3 har aktiverat ränta på en byggnad under uppförandeperioden. Utgiften ingår därmed i anskaffningsvärdet för byggnaden. Vad gäller vid beskattningen och hur ska det hanteras i deklarationen?
Enligt 14 kap. 16 a § IL gäller att ränteutgifter inte ska räknas in i anskaffningsvärdet för bland annat byggnader. Eftersom ränteutgifterna skattemässigt inte får ingå i anskaffningsvärdet och på så sätt dras av som värdeminskningsavdrag ska de dras av som en justerad kostnadspost i inkomstdeklarationen (INK2S). Vidare gäller att byggnadens skattemässiga anskaffningsvärde inte kommer att överensstämma med det bokförda värdet (det skattemässiga uppgår till ett lägre värde motsvarande ränteutgifterna). En kontroll måste därför ske så att avskrivningarna i räkenskaperna inte är högre än högsta möjliga värdeminskningsavdrag.
Böter vid brott mot karantänsbestämmelser i utlandet
I vissa länder kan böter utdömas om den som reser in i landet inte följer angivna regler att vistas i karantän i samband med rådande pandemi. Vad gäller för avdragsrätten om en anställd på tjänsteresa påförs en sådan bot?
Av 8 kap. 9 § IL följer att böter inte får dras av. Regeln är strikt. Att avdragsförbudet gäller alla former av böter och sanktionsavgifter framgår av RÅ 83 1:64. I detta mål medgavs en uthyrningsfirma inte avdrag för parkeringsböter som åsamkats av en hyresman. Något avdrag kan därför inte medges för den aktuella boten även om det är en särskilt besvärande situation.