Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Jonas Sjulgård
Skattejurist, Srf konsulterna
Mikael Carlson
Branschansvarig redovisning, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Förändring av eget kapital i ideell förening
Jag har en ideell förening som tillämpar K2. Ska det egna kapitalet redovisas i not eller i förvaltningsberättelsen?
Det är enbart aktiebolag och ekonomiska föreningar som är skyldiga att redovisa förändring av eget kapital.
Kort- och långt i K2
Enligt K2 punkt 17.5 ska en skuld redovisas som kortfristig del med det som ska betalas kommande 12-månaders period. När det gäller checkkredit som normalt sett förnyas ska den normalt redovisas som långfristig skuld. I en bostadsrättsförening finns lån med olika löptider. När lånet förfaller är det mycket troligt att det omförhandlas och läggs på ny löptid. Ska det lånet redovisas som kortfristig skuld det sista året innan löptiden är slut? Blir det en rättvisande bild?
Det man måste göra är att titta på lånevillkoren. Ofta är det så att kreditgivaren faktiskt har en ensidig rätt att säga upp lånet efter att en löptid går ut. Företaget ska då inte ”teckna in” att de bedömer det som mycket troligt att kreditgivaren kommer att gå med på en förlängning.

Om man tittar på regel 17.5 är grundregeln just att det som ska betalas inom 12 månader ska redovisas som kortfristigt. Från detta finns, som du nämner, ett undantag – checkkrediten. Det betyder att alla andra lån faller in i huvudregeln. Den tolkningen har vi tidigare gjort i Srf U 3.

Tidigare stod det i 17.5 ”förfaller till betalning”. Det kan i sig tyckas tydligare än ”ska betalas”. Anledningen till att det har ändrats är en språkgranskning i samband med att lagtexten ändrades. Det ansågs att ”ska betalas” är ett modernare uttryckssätt än ”förfaller till betalning”. Men det är ingen skillnad i sak avsedd.

Jag skulle säga att det blir en rättvisande bild. Jag skulle också säga att redovisningen borde se ut så om K3 tillämpas också. Om man tittar per balansdagen finns en juridisk skyldighet att reglera lånet inom ett år.
Regelverk för handelsbolag
Jag ska upprätta en årsredovisning för ett handelsbolag med räkenskapsår 170901 - 180831. Det är bara aktiebolag som är delägare. Kan/ska jag använda K2?
Är det ett större handelsbolag ska du tillämpa K3. Är det ett mindre handelsbolag kan du välja mellan K3 eller K2.
Klassificering i K2
I uppställningen i K2 finns rubriken "Förskott från kunder" och man hänvisas till punkt 6.14. Innebär det då att man bara använder sig utav denna rubrik när man har ett tjänste- eller entreprenaduppdrag? Om ett icke "tjänste- eller entreprenadföretag" som säljer handelsvaror får ett förskott utav en kund, under vilken rubrik hamnar det i K2, "förskott från kund" eller "övriga skulder"?
Det som står i andra kolumnen är det som ska redovisas under respektive rubrik. Vad gäller förskott från kunder anges där ”betalningar från och obetalda fakturor till kunder där motprestation ännu inte lämnats”.

Ett företag som säljer handelsvaror som får betalt innan leverans har inte utfört sin motprestation än. Det ska därför redovisas som förskott från kunder. Att det finns en hänvisning till punkt 6.14 betyder att den punkten är aktuell, men det utesluter inte att andra poster kan redovisas i posten.

Det man måste hålla ordning på är om man har intäkter från uppdrag till fast pris som redovisas enligt successiv vinstavräkning. Då används rubriken ”Fakturerad men ej upparbetad intäkt”.
Köpta konsulter i K2
Jag har en kund som tillämpar K2. De har under året köpt in tjänster till att utveckla sin webbshop samt göra en bättre hemsida. Totala kostnaden är på cirka 50 000 kr. Kan man aktivera dessa utgifter?
Som jag förstår på din fråga att du vet, så får egenupparbetade immateriella tillgångar inte aktiveras i K2.

Att företaget betalar någon annan för att göra ett jobb behöver inte betyda att anläggningstillgången är förvärvad. Den ses ändå som egenupparbetad om det är så att företaget ”äger” projektet hela tiden. Det är bara det att man anlitar konsulter för att göra det man inte hinner med/kan själv. Men konsulterna kommer aldrig att skapa en tillgång som de äger. Allt ägs hela tiden av företaget. Då är det ändå en egenupparbetad tillgång.

Det som är tillåtet att aktivera i K2 är förvärvade immateriella tillgångar, men också förbättringar av förvärvade immateriella tillgångar. Du skriver nu att de utvecklar sin webbshop. Är det en tidigare förvärvad tillgång som företaget sedan lägger ned utgifter på att utveckla kan de vara aktiverbara. I K2 anges att om det blir en ny tillgång ses allt som egenupparbetat och därmed ej aktiverbart. Men annars är det aktiverbart som tillkommande utgifter på förvärvad immateriell tillgång.

Ovanstående gäller webbshopen. När du skriver ”göra en bättre webbplats” ser jag det dels först som en helt ny tillgång och den är då med stor sannolikhet att se som egenupparbetad. Oaktat det är webbplatser normalt att betrakta som en ”reklamplats”. Utgifter för reklam är inte aktiverbart.
Avskrivningar enligt schablon – redovisning och skatt
Måste ett bolag använda Skatteverkets avskrivningsprocent för industribyggnader (4%) även i bokföringen eller kan bolaget göra bokföringsmässiga avskrivningar baserade på egna bedömningar? Om bolaget kan skriva av med en lägre procentsats i redovisningen, kommer det att slå igenom vid beskattningen?
Nu vet jag inte om bolaget tillämpar K2 eller K3. Vad gäller avskrivning kan en korrekt bedömning göras av nyttjandeperioden om K2 tillämpas. Att använda den skattemässiga schablonen i redovisningen är en möjlighet som ges i K2. Om företaget väljer att göra en redovisningsmässigt korrekt bedömning kan ändå Skatteverkets avskrivningsprocent tillämpas vid beskattningen. Tillämpas K3 gäller komponentavskrivning där varje komponent ska ges en bedömd nyttjandeperiod. Skattemässigt gäller däremot vad som anges i Skatteverkets allmänna råd, det vill säga fyra procent i ditt fall.
Miss i årsredovisning av-seende tänkt utdelning
Vi har upprättat en årsredovisning åt en mindre kund hos oss. Det har skickats in och godkänts av Bolagsverket. Vi missade att ta hänsyn till den utdelning han begärde. Hur korrigerar vi det enklast?
Är det inskickat till Bolagsverket ska man inte ändra i årsredovisningen. Men det kan vara möjligt att ha extra stämma och ta utdelning. En förutsättning är såklart att det finns fria medel.
Bokföring vid delning av bolag
Hur bokförs delning i det nya bolaget som uppstår vid delningen? I mitt fall har ett bolag delats och i det nya bolaget har jag ett aktiekapital på 50 tkr och en överföring av 3 mkr bankmedel.
En delning kan gå till på lite olika sätt. Jag förstår ditt fall som att inget vederlag lämnats. Men för att kunna ge komplett svar på frågan måste man se delningsplanen med mera.
Ditt fall verkar relativt okomplicerat. Det som försvårar svaret är att det inte finns någon egentlig god redovisningssed avseende delningar (eller andra fissioner). De flesta menar att man kan titta på regleringen för fusioner och, så att säga, ”vända” på det. Det innebär att differensen bör redovisas direkt mot eget kapital.
Aktivering av utgift för uppsägning av avtal
Går det att balansera en utgift för att säga upp en hyresgäst i förtid på grund av att byggnaden ska göras om? Kunden vill aktivera utgiften som en del av den nybyggnation som ska göras och som är anledningen till att hyresgästen sägs upp i förtid.
Utgifter för anskaffning av ny byggnad är, utöver köpeskillingen, utgifter som direkt kan hänföras till anskaffningen. Det brukar till exempel exemplifieras med utgifter för att göra i ordning mark för att kunna bygga byggnaden. Utgift för att lösa en tidigare hyresgäst kan jag däremot inte se att den har ett direkt samband med att bygga nya byggnaden. Enligt min uppfattning är sådan utgift inte aktiverbar.
Nytt regelverk för årsbokslut
Jag ska upprätta ett årsbokslut per 2018-08-31 för en ideell förening. Vad är det för skillnader mellan det gamla regelverket och Bokföringsnämndens nya normering om årsbokslut?
Inledningsvis vill jag säga att den ideella föreningen kan välja att tillämpa det tidigare regelverket i bokslutet per sista augusti. Det är årsbokslut som ska upprättas för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2017 som det nya regelverket blir tvingande. Föreningen får tillämpa det nu, men de kan vänta ett år till.

Beträffande frågan om skillnader är det inte görligt att på ett kortfattat sätt förklara skillnaderna mellan det nya och det gamla regelverket. Det gamla regelverket är en mix av Bokföringsnämndens och Redovisningsrådets tidigare normering. Vilken skillnad det blir mot det nya regelverket beror på vilka regler föreningen har tillämpat i det gamla regelverket.

Vad gäller det nya regelverket kan det också tillämpas på lite olika sätt. Ett sätt är att tillämpa det så att resultatet blir väldigt likt K2. Men det finns också en möjlighet att tillämpa regelverket utifrån K3:s principer. Beroende på vad föreningen väljer och vilka poster föreningen har i sin balansräkning kan det bli stor skillnad här också.

Vi har en kurs i det nya regelverket där du får reda på mer. Läs mer om den på srfutbildning.se.