Tidningen Konsulten
Söndag 21 Oktober 2018

Redovisning

Publicerat den 28 juni 2018

Nästan hälften av småföretagarna i redovisnings- och revisionsbranschen tror på en ökad försäljning det kommande halvåret enligt Vismas Affärsbarometer. Det innebär en ökning i framtidstro jämfört med hösten 2017.

Sveriges allra mest optimistiska småföretagare hittar vi inom handel. Där tror så många som 61 procent på en ökad försäljning framöver. Minst tro på framtiden har man i branscherna vård och omsorg samt skola och utbildning som återfinns på de två sista platserna i undersökningen. Förmodligen en återspegling av den senaste debatten om vinstbegränsningar i de så kallade välfärdsföretagen.

När det ekonomiska klimatet i Sverige ska diskuteras ligger ofta fokus på de större företagen. Men eftersom 99 procent av landets företag har färre än 50 anställda fokuserar Vismas Affärsbarometer på just småföretagare. Det ekonomiska läget speglar högkonjunkturen och det ser ljust ut för många småföretagare. Orsaker till förväntad ökad försäljning bland landets småföretag, oavsett bransch, anges bland annat vara fler försäljningskanaler, ökad intern kapacitet och ett förbättrat produktutbud.

– De mindre företagen skapar de flesta jobben i Sverige och står för hälften av näringslivets omsättning. Den växande optimismen ger goda förutsättningar för såväl ökade intäkter som ökad sysselsättning. Förhoppningsvis även inom redovisning och revision, säger Henrik Salwén, vd för Visma Advantage, i ett pressuttalande.

Text: Tina Sjöström

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 16 mars 2018

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Boksluts- och revisionskostnad

Hur ska boksluts- och revisionskostnad hanteras i K2? Vi på vår byrå har sett det som en återkommande utgift och om det är ungefär samma belopp varje år så gör vi inte en teoretiskt korrekt periodisering i bokslutet. Men nu har vi hört från andra byråer att den SKA periodiseras i bokslutet. Vad gäller och var kan jag läsa om det?

Utgifterna är möjliga att hantera inom den så kallade återkommanderegeln (punkt 7.9) i K2. Av punkt 7.10 framgår hur den ska periodiseras om inte punkt 7.9 tillämpas.

Det är alltså möjligt att tillämpa regeln om återkommande utgifter, om det nu faller in i förutsättningarna i punkt 7.9. Det är däremot inget krav att göra så. Bolaget får periodisera om de vill.

I sammanhanget kan också noteras att vår redovisningsgrupp i december kom ut med uttalandet Srf U 11 Årligen återkommande utgifter i K2 – Frivillig återgång till korrekt periodisering. I uttalandet anger vi att om regeln tillämpas är det möjligt att återgå till en korrekt periodisering.


Kassaflödesanalys i frivillig koncernredovisning

Om man upprättar en koncernredovisning (K3) frivilligt för en liten koncern – är det då tvingande att upprätta kassaflödesanalys för koncernen?

Ja. Det följer av 7 kap. 4 och 31 §§ ÅRL.


Kronologisk ordning

Kan man, utan att bryta mot bokföringslagen, bokföra alla leverantörsfakturor i ett svep, därefter alla utbetalningar och sist alla andra bankhändelser? Effekten blir att verifikationsnummer kommer i ordning (det finns bara en verifikationsnummerserie), men datumen kommer inte i ordning.

I princip finns inget förbud mot det förfaringssätt du beskriver. Möjligen kan man undra över lämpligheten.

Bokföringslagen ställer krav på att bokföringen ska kunna presenteras i registreringsordning samt i systematisk ordning. Tidigare fanns ett krav på kronologisk ordning, men det gör det inte längre. Däremot finns krav på att ha ordning på de underlag som ännu inte bokförts. Det leder normalt till att när de sedan registreras så kommer de i stort sett i kronologisk ordning. Men, som du är inne på, får man till exempel bokföra i olika serier. Det kan också vara så att vissa händelser bokförs löpande, medan andra bokförs till exempel en gång i månaden.

Så som jag förstår din beskrivning bryter du inte mot reglerna, men man kan som sagt undra över lämpligheten. Kanske vore det bättre att ha olika verifikationsnummerserier.


Notkrav i K2?

Är noten ”Skulder som avser flera poster” obligatorisk i K2? Eller räcker det med noten långfristiga skulder för den del som är längre än fem år?

!Den är obligatorisk även i K2. Du kan se exempel 18 f om du vill se hur den kan utformas.


Hur ska posten klassificeras?

Vi diskuterar hur man ska hantera posten upparbetade men ej fakturerade intäkter kontra förutbetalda kostnader/upplupna intäkter i årsredovisningen för ett konsultbolag som enbart säljer tjänster. Vi har bokslut 31/8 och fakturerar utförda tjänster den 15 september som avser vår nedlagda tid för augusti månad. Ska dessa intäkter klassificeras som ”upparbetade men ej fakturerade intäkter” eller ”förutbetalda kostnader och upplupna intäkter” i årsredovisningen?

Jag lägger till två förutsättningar i din fråga. Jag antar att det du frågar om är uppdrag på löpande räkning (inte fastprisjobb) och att ni tillämpar K2.

Av punkt 6.13 i K2 framgår att som intäkt ska tas upp värdet av arbete som har utförts och material som har levererats under redovisningsperioden. Av punkt 6.14 framgår att det som inte har fakturerats men som ska redovisas som intäkt ska tas upp i posten Upparbetad men ej fakturerad intäkt.

Sedan finns det möjlighet att agera på annat sätt vid beskattningen, men det var inte din fråga.


Hur hanterar jag uppskjuten skatt i K2?

Kan ett bolag som upprättar årsredovisningen enligt K2 redovisa uppskjuten skatt på en uppskrivning av byggnad? Vill minnas att uppskjuten skatteskuld skulle korrigeras till Uppskrivningsfond första gången man använde K2, eller? Om så är fallet och bolaget inte gjort denna korrigering, hur hanterar jag det?

Uppskjuten skatt ska inte redovisas i en K2-årsredovisning, se punkt 16.4. Om det finns en uppskjuten skatt kopplad till en uppskriven tillgång vid inträde i K2 första gången anger punkt 20.2 att den ska justeras mot uppskrivningsfonden.

Om detta nu inte skett, utan det finns en felaktigt upptagen uppskjuten skatt får man titta på regel 12.2 i K2 som avser rättelse av fel. Eftersom rättelsen enbart avser poster i balansräkningen tillämpas stycke 2 i regeln,
rättelse i balansräkningen.

Men oavsett om det ska gå över resultat- eller balansräkningen görs ingen ändring av tidigare år utan rättelsen sker i den årsredovisning som upprättas närmast efter det att felet upptäcktes.

 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 21 december 2017

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Fiberanslutning

Har en kund som betalt 16 200 kronor för fiberanslutning till sitt bolag och min fråga är om detta ska bokas som immateriell anläggningstillgång med löpande avskrivningar på fem år. Alternativt om man kan kostnadsboka det direkt då värdet understiger ett halvt prisbasbelopp, eller gäller det bara för materiella anläggningstillgångar?

Reglerna om ett halvt prisbasbelopp och korttidsinventarier gäller bara materiella anläggningstillgångar. Sedan finns ett ställningstagande från Skatteverket som ger vid handen att de inte ska driva fråga om inköp av datorprogram av mindre värde om de kostnadsförts enligt god redovisningssed. Men det är inte aktuellt i detta fall.

I K2 anges att fiberanslutningen ska bokföras som immateriell anläggningstillgång. Avskrivning på fem år är tillåtet enligt K2, men en korrekt bedömd nyttjandeperiod är också tillåtet.


Aktivering av ombyggnad i K2

Jag har en kund som har köpt ett bolag med en fastighet i. Kunden äger även två andra rörelsedrivande bolag. Fastigheten har byggts om och anpassats för att passa en av de övriga bolagens verksamhet som flyttats dit. Bolaget tillämpar K2. Får bolaget aktivera ombyggnationskostnaderna enligt K2, det vill säga de kostnader som kommer av anpassningen?

Kanske till och med ska. Punkt 10.18 anger i första stycket att utgifter för ombyggnad ska tas upp som tillgång. Andra stycket anger att utgifter för ombyggnad som dras av omedelbart vid inkomstbeskattningen däremot ska redovisas som kostnad i redovisningen också. Av kommentartexten framgår att utgifter för reparation och underhåll alltid ska redovisas som kostnad direkt.

Första frågan blir då om det är en ombyggnad (jag bortser från att det uppenbarligen inte är en tillbyggnad i detta fall) eller om det är fråga om reparation/underhåll. Läser man kommentartexten till punkt 10.18 och din beskrivning är det svårt att komma fram till att det inte är en ombyggnad.

”Det kan ibland vara svårt att avgöra om en åtgärd är en reparation eller en ombyggnad. Ombyggnader är sådana åtgärder där byggnadens användningsområde väsentligt förändras, till exempel om en verkstadslokal byggs om till bostadshus. Även fall då konstruktion eller planlösning inte ändras kan betraktas som ombyggnationer. Så är fallet vid till exempel ett omfattande byte av bärande delar.”

Fråga två blir då om det omfattas av det utvidgade reparationsavdraget och kan kostnadsföras direkt vid inkomstbeskattningen. Om nu företaget vill aktivera spelar det i sig ingen roll. Det går alltid att aktivera en ombyggnad, men inte om utvidgat reparationsavdrag ska yrkas vid beskattningen.

Det finns ett ställningstagande från Skatteverket från 2016-06-02 som handlar om så kallad förstagångsanpassning och det utvidgade reparationsavdraget. Enligt min tolkning skulle Skatteverket inte godkänna den anpassning jag tolkar inryms i din beskrivning. Jag tolkar det som att den verksamhet det anpassas för är en annan än den som bedrevs där tidigare. Det vill säga det är en ombyggnad där direkt skattemässigt avdrag inte beviljas. Därmed ska det aktiveras i redovisningen också.


Var ska leasingavgiften bokföras?

Jag leasar en bil i mitt företag. Jag betalar in förmånsvärdet till företaget varje månad varför det inte uppkommer någon bilförmån att skatta för. Var ska leasingutgifterna för bilen redovisas?

I BAS anges två möjligheter för att boka billeasingen. Det ena är konto 7385 och det andra är konto 5615.

Generellt sett borde kostnader för förmåner till anställda bokföras under kontogrupp 73xx. Detta stämmer också bättre i ditt fall där det betalas en ersättning för förmånen. Den ska enligt BAS kreditera konto 7388. På det sättet kommer utgiften för bilen och ersättningen för densamma att mötas under personalkostnader.

I det fall bolaget väljer att bokföra bilförmånen på konto 5615 kommer troligen samtliga årsredovisningsprogram föreslå att kostnaden ska redovisas som en övrig extern kostnad i resultaträkningen. Jag tycker att utgiften borde ses som personalkostnad. Företaget kan såklart justera i årsredovisningen. Men det verkar enklare att redovisa på konto 7385.

Nu kan man möjligen tänka sig att redovisa detta som övrig extern kostnad i årsredovisningen. Det torde vara mer korrekt att redovisa som personalkostnad, framförallt i det fall då det betalas ersättning för förmånen. Om ersättningen krediteras som personalkostnad samtidigt som företagets utgifter tas upp som kostnad under övriga externa kostnader blir det konstigt.


Byggnad på ofri grund

Detta gäller en ideell förening som har byggnader på ofrigrund (arrenderad mark). Föreningen ska nu upprätta årsredovisning och välja mellan K2 eller K3. Om föreningen väljer K3 – måste då komponentavskrivning tillämpas? Byggnaden står ju på ofri grund och betraktas som lös egendom. Är komponentavskrivning tillämpligt då?

För frågan om komponentavskrivning spelar det ingen roll om det är lös eller fast egendom. Komponentavskrivning är i grunden tillämpligt på alla typer av anläggningstillgångar. Det är inte bara fråga om fastigheter utan även båtar, flygplan, bilar, maskiner, med mera.

 


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 8 juni 2017

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Vad är nytt i nya K2?

Jag är tillbaka på jobbet efter en tids ledighet och skulle behöva veta vilka uppdateringar som har skett i nya K2-regelverket? Det vill säga utan att behöva läsa igenom hela regelverket, vilka är förändringarna?

Det är omfattande förändringar i och med att till exempel nya associationsformer får tillämpa K2. Det innebär särregler i många fall, olika uppställningsformer, med mera.

I den demoversion av vår nya onlinekurs K2 Årsredovisning – nya regelverket, som du hittar på srfutbildning.se finns en lektion med där nyheterna sammanfattas väldigt kort. Det är den första lektionen som heter ”Nyheter och förtydliganden i K2-regelveket; sammanfattning”. Titta på den.


K3 i dotterbolag – men K2 i moderbolaget

Ett mindre AB (moder) äger ett annat AB (dotter). Kan de tillämpa K2 även om dottern tillämpar K3? Båda är mindre bolag.

Så länge de inte upprättar en officiell frivillig koncernredovisning går det bra.

Varje bolag bestämmer själv utifrån vilket regelverk de vill upprätta sin årsredovisning. De andra bolagen i gruppen påverkas med andra ord inte av dotterbolagets beslut att tillämpa K3.

Om moderbolaget upprättar en koncernredovisning måste det ske enligt K3. I ett sådant fall kan fortfarande varje enskilt bolag välja K2 (utom moderbolaget) vid upprättande av sina egna årsredovisningar.


Koncernredovisning för avslutad koncern

Jag har ett bolag som föregående år lämnade koncernredovisning på grund av att man överskred två av gränsvärdena. I höstas såldes dotterbolaget. Måste koncernredovisning upprättas per bokslutsdagen 2016-12-31?

Eftersom det inte finns någon formell koncern kan jag inte se att man ska upprätta koncernredovisning. Däremot är det aktuellt att fundera över vad man ska skriva i förvaltningsberättelsen vad avser väsentliga händelser under året.


Tidpunkt för bokslutstransaktioner

Om man har sex månader på sig att färdigställa ett företags bokslut, hur fungerar detta då om man inte kan senarelägga bokföringen av transaktioner för en månad med mer än 50 dagar?

Jag håller med om att reglerna är lite otydligt skrivna här. 5 kap. 3 § bokföringslagen (BFL) kan läsas som att bokslutstransaktioner är en särskild typ av transaktion som inte omfattas av reglerna för tidpunkten. Men å andra sidan tycker jag att 5 kap. 10 § BFL leder till att allt omfattas av tidpunkten för bokföring enligt BFL.

Jag nöjer mig med att konstatera att det finns tidsgränser för när den löpande bokföringen senast får avslutas. Att dessa skulle vara omöjliga att tillämpa på grund av att det finns andra regler som kräver tidigare bokföring är inte rimligt.

Jag noterar också att många programvaruföretag löser detta genom att ha en period 13 eller bokslutsperiod. På det sättet kan den löpande bokföringen stängas, men redovisningen är ändå öppen för att avslutas av bokslutstransaktionerna.


Måste jag tillämpa ”gamla” ÅRL?

Jag ska upprätta årsredovisning till ett bolag som har sitt första räkenskapsår från 2015-07-20 till 2016-12-31. Som jag förstår det måste jag tillämpa gamla lydelsen av ÅRL för att sedan göra om till nya lydelsen nästa år. Jag vill i stället börja tillämpa de nya reglerna direkt. Kan jag göra det?

Du måste tillämpa den gamla lydelsen i detta fall.


Upplysa om moderföretag eller inte i K2

Av 5 kap. 21 § årsredovisningslagen framgår att ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i. I K2 är finns inte detta krav. Beror det på att koncernredovisning inte får upprättas enligt K2?

Nej – det här är ju ett krav som ställs på ett dotterföretag. Det kan vara ett K2-företag som ingår i en upprättad koncernredovisning. Om så är fallet ska upplysning lämnas som not. Lagparagrafen är i K2 inlyft i kapitel 19.

Om koncernredovisning inte upprättas behöver ingen upplysning lämnas.


När får bolaget byta till K2?

Ett bolag har överskridit gräns för större bolag 2014 och 2015. Under 2015 avvecklades delar av verksamheten vilket innebär att dom ligger under gräns för större bolag 2016. Kan de 2016 gå över till K2?

Om bolaget i fastställda årsredovisningar per 2014 och 2015 ligger över gränsvärdena kan de inte gå till K2 redan 2016. Vid denna bedömning tittar man på de två senast fastställda årsredovisningarna.

Om det är så att de i 2015 års årsredovisning hamnar under två gränsvärden kan de gå till K2 2016 om de inte tillämpat K2 tidigare. Har de tillämpat K2 tidigare krävs särskilda skäl. Men det faktum att bolaget minskat sin verksamhet torde räcka som särskilda skäl.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 17 februari 2017

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Från K2 till K2

Gäller något särskilt vid ingången i ”nya K2” för ett aktiebolag som tillämpat ”gamla K2” i bokslutet 2015-12-31?

I det ”nya K2”, det vill säga BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag, finns särskilda ikraftträdandebestämmelser. Punkt 6 i dessa bestämmelser anger att aktiebolag som tidigare har tillämpat ”gamla K2”, det vill säga BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, inte ska tillämpa bestämmelserna i kapitel 20 om vad som särskilt gäller första gången ett företag som tillämpat annan normgivning upprättar årsredovisning enligt detta allmänna råd.

Enligt ovan blir då grunden att inget särskilt gäller för aktiebolag som, så att säga, går från K2 till K2. Ikraftträdandebestämmelserna innehåller däremot ett par särskilda punkter som i enstaka fall kan vara värt att notera.

För det första får följande bestämmelser i ”gamla K2” fortfarande tillämpas av aktiebolag ett år till.

a) punkt 2.6 om att flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör samman på ett sådant sätt att den ekonomiska innebörden inte kan förstås annars,

b) punkt 10.10 om vad som ska inräknas i anskaffningsvärdet för en egentillverkad materiell anläggningstillgång, och

c) punkt 12.9 om vad som ska inräknas i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor.

Dessutom får ett mindre aktiebolag i en mindre koncern som upprättar koncernredovisning på frivillig basis tillämpa det allmänna rådet ett år till trots förbudet i punkt 1.1 i ”nya K2”.

Motsvarande ingångsbestämmelser gäller för ekonomiska föreningar som tidigare tillämpat BFNAR 2009: Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar.


Femtusenkronorsregeln?

Har nu i sex månader skött den löpande redovisningen för ett gym. Funderar nu på, när vi börjar närma oss att avsluta det första redovisningsåret, hanteringen av de förinbetalda gymkorten. I detta företag kostar ett årskort 3 000 kr. Gäller femtusenkronorsregeln även här? Eller måste alla gymkort som ej förbrukats ännu periodiseras till nästa bokföringsår?

Regel 2.4, det vill säga femtusenkronorsregeln, är tillämpningsbar. Observera däremot att det har införts en väsentlighetsregel i lagstiftningen som också har lyfts in i K2. Du hittar paragrafen och en kommentar till den under rubriken ”Väsentlighetsprincipen” i kapitel 2 i BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag.

Det är inte givet när det inte går att tillämpa regel 2.4 fullt ut. Det måste göras en bedömning i varje enskilt fall. Företag som har många poster under 5 000 kronor måste särskilt beakta detta.


Vad är ändrat i K3?

Vissa punkter i K3 ändrade ju lydelse i slutet av förra året. Finns det något enkelt sätt att se vilka som ändrades?

Tyvärr har jag inte sett någon konsoliderad version av K3 som är tydligt ändringsmarkerad. Det finns däremot ett allmänt råd av vilket alla förändringar som gjorts i punkterna framgår. Det heter BFNAR 2016:9 Ändringar i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning. Du hittar detta allmänna råd på Bokföringsnämndens webbplats, www.bfn.se.

Det går också att se i vägledningen efter varje punkt när den senast ändrades. Det framgår genom en hänvisning till det senaste allmänna råd där ändring genomfördes. Om du till exempel tittar på punkt 1.3 i den konsoliderade versionen av K3 från december avslutas punkten med en hänvisning till BFNAR 2016:9. Den punkten är med andra ord ändrad i och med Bokföringsnämndens beslut i november 2016.

Tyvärr är det svårare att se vilken kommentartext som är ändrad.


Upplysning om det som inte finns

Ställda säkerheter ska numera redovisas i not. Anser ni att not med belopp 0 i år och föregående år ska lämnas även om inga säkerheter har lämnats?

Nej det tycker jag inte. Sådant man inte har behöver man inte upplysa om att man inte har. Det gäller oavsett K2 eller K3.

Jag anser inte att man enligt de tidigare gällande reglerna heller behövde upplysa inom linjen om att man inte hade några ställda säkerheter.


 

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 16 december 2016

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Lämna in ny årsredovisning

Kan man skicka in en ny årsredovisning med ett annat resultat idag 2016-11-14. Tidigare årsredovisning är inlämnad och bolaget har räkenskapsår 0101-1231.

Det är inte förenligt med god redovisningssed att göra på det sättet. Det finns också en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i vilken detta konstaterats.

Bolagsverket fortsätter enligt information på deras webbplats att ta emot årsredovisningar som ersätter tidigare. Det är olyckligt eftersom det inte är ett korrekt förfarande.


Ägare i mindre företag

Måste ägare anges i förvaltningsberättelsen även i mindre företag som valt K3 frivilligt?

Ja, det finns inga undantag från punkt 3.7.


Hur ska undantaget om konsekvent tillämpning i K2 läsas?

Regel 2.3 i K2 anger att man kan avvika från konsekvent tillämpning om man går till en metod som det allmänna rådet tillåter. Men kommentaren verkar ange annat vad gäller regeln om återkommande kostnader:

”I punkt 7.9 finns en förenklingsregel som anger att återkommande utgifter under vissa förutsättningar inte behöver periodiseras. Förenklingsregeln ska tillämpas konsekvent mellan åren för varje enskild återkommande utgift. Ett företag kan välja att till exempel periodisera utgift för försäkring samtidigt som förenklingsregeln tillämpas på utgifter för billeasing.”

Är det skillnad på möjligheterna att gå i och ur femtusenkronorsregeln (2.4) och regeln om återkommande utgifter (7.9)?

Regel 2.3 ger en möjlighet att byta till någon av de metoder som tillåts i det allmänna rådet även om en grundprincip är att redovisningen ska vara konsekvent. Denna regel skapar alltså i grunden en möjlighet att gå in och ur olika förenklingsregler.

Som du är inne på anger kommentaren till punkt 2.3 att förenklingsregeln i 7.9 ska tillämpas konsekvent mellan åren. Att man kan vara inkonsekvent synes snarare tolkas som att man kan behandla olika typer av utgifter olika.

Kommentartexten till själva punkt 7.9 ger ett än starkare intryck av att det är på det sättet:

”Enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 ÅRL ska samma principer för bland annat värdering tillämpas konsekvent från ett räkenskapsår till ett annat. Av det följer att förenklingsregeln i punkt 7.9 ska tillämpas konsekvent mellan åren för varje enskild återkommande utgift. Ett företag kan till exempel välja att periodisera utgift för försäkring samtidigt som förenklingsregeln tillämpas på utgifter för billeasing.”

Srf konsulternas redovisningsgrupp har diskuterat frågan. Vår uppfattning är att det alltid borde vara möjligt att gå ur en förenklingsregel till förmån för en mer korrekt redovisning. Vi har framfört att skrivningarna i K2 borde ändras. Om så inte sker kommer vi att överväga att skriva ett uttalande i vår serie SrfU.

Vad gäller femtusenkronorsregeln finns inga liknande skrivningar i kommentarerna. Det synes möjligt att kliva in och ur regeln från år till år.


Hantering av klientmedel

Hur ska klientmedel redovisas i årsredovisningen i ett aktiebolag? Det är löpande bokfört som en tillgång (likvida medel) och som en Kortfristig Skuld. Ska det bruttoredovisas eller nettoredovisas i årsredovisningen? En bruttoredovisning medför att balansomslutningen ökar drastiskt.

Det ska bruttoredovisas.

Tillämpar företaget K2 kan du se i balansuppställningsschemat att det under rubriken Kassa och bank finns en särskild rad som benämns Redovisningsmedel. I kommentaren till denna anges:

”I posten redovisar ett företag som tar emot medel för annans räkning, till exempel mäklar- eller advokatföretag, redovisningsskyldiga medel. Samma belopp ska redovisas som en kortfristig skuld.”

Av punkt 9.1 framgår också särskilt att det ska redovisas som tillgång. .


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 11 november 2016

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Dataprogram som tillåter ändringar

Vi ska ta över en kund som har redovisningen i ett webbaserat program. Vad jag har förstått kan man bokföra ett helt år utan att verifikationerna blir överförda till bokföringen. Man kan rätta verifikationerna innan de överförs till bokföringen utan att det står något om rättelse. Bryter inte det mot bokföringslagen om man använder programmet på det sättet?

Olika företag har olika gränser för när det måste vara bokfört senast. Vissa företag tillåts faktiskt bokföra bara en gång per år. I så fall bryter inte bolaget mot bokföringslagen. Inte ens i det fall att de ändrar utan att rättelse framgår. De kan hävda att det inte varit bokfört enligt bokföringslagens mening.

Men om vi nu utgår från ett företag som måste bokföra oftare än en gång per år kommer det att strida mot bokföringslagen om programmet nyttjas på det sätt du beskriver. Det är viktigt att den som bokför vet att bokföringen måste ”låsas” mer ofta.

Det framgår inte av din beskrivning om det är möjligt att föra över till bokföringen oftare än en gång per år. Jag utgår från att så är fallet. Då kan man säga att programmet ger en möjlighet att göra fel. Det blir då upp till den som bokför att se till att det faktiskt blir rätt.


Handelsbolag som ägs av aktiebolag – K2?

Jag har en kund som är ett handelsbolag med två aktiebolag som ägare. Jag undrar om K2 går att tillämpa då handelsbolagets årsredovisning upprättas?

Nej det gör det inte. K2 finns än så länge endast för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Det är på gång ett nytt allmänt råd som kommer att inkludera alla företagsformer. Remisstiden gick ut i mitten av augusti och Bokföringsnämndens beslut är planerat till slutet av november. Exakt när tillämpning av det nya allmänna rådet kommer att krävas/tillåtas för företag som inte har kunnat tillämpa K2 tidigare är inte klart.


Alternativregeln i bokslut 0430

Jag upprättar årsredovisning enligt K2 för ett aktiebolag som har bokslutsdag den sista april. De har tidigare år tillämpat alternativregeln vid intäktsredovisning av uppdrag på löpande räkning. Måste de byta metod nu?

Bokföringsnämnden (BFN) har fattat beslut om att alternativregeln inte längre ska vara tillåten att använda i redovisningen.

Enligt BFN ska beslutet tillämpas på räkenskapsår som avslutas efter den 10 juli 2016. Med detta avses inte när det faktiska bokslutsarbetet är färdigt och årsredovisningen skrivs under. Det är just precis som det står när räkenskapsåret avslutas. Det innebär att företag som har bokslutsdag 2016-04-30 (och för den delen även 2016-06-30) kan tillämpa alternativregeln i redovisningen.


Överavskrivningar på byggnader

Min kollega påstår sig ha läst att det inte är tillåtet att redovisa överavskrivningar på byggnader om bolaget tillämpar ett K-regelverk. Vi kan inte hitta det hon läst. Stämmer det?

Jag tror din kollega syftar på en artikel i Bulletinen nummer 2 2016. Däri skrivs bland annat att det finns skrivningar i kommentarerna i K2 och K3 som anger att obeskattade reserver endast ska redovisas när det krävs av skattelagstiftningen. Eftersom byggnader är frikopplat kan det inte redovisas en obeskattad reserv i redovisningen.


Upplysning om ändrad metod

Ett bolag som tillämpar K2 måste byta intäktsredovisning på grund av att alternativregeln för löpande räkning nu har slopats. Måste de upplysa om detta i årsredovisningen?

I K2 har 3 kap. 5 § 2-4 st. ÅRL tagits in. Av andra stycket framgår att ett företag ska räkna om jämförelseåret om ändring av principer sker, men av fjärde stycket framgår att mindre företag inte behöver göra det under förutsättning att de lämnar upplysningar om den bristande jämförbarheten.

Lagparagrafen är bland annat intagen i kapitel 2 i K2. Efter den följer punkt 2.5 som anger att ett företag som ändrat princip till något som är tillåtet enligt det allmänna rådet inte ska räkna om posterna för närmast föregående räkenskapsår.

Paragrafen finns också i kapitel 19. I kommentaren anges att upplysning ska lämnas. Det finns till och med ett exempel på hur upplysningen kan se ut, se Srf Redovisning 2016 med start i sista stycket på sidan 596.

Att bytet är tvingande (om det nu faktiskt var det i år – se tidigare fråga) tycker inte jag spelar någon roll. Upplysning ska lämnas.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 16 september 2016

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Företagets säte

Företagets säte ska stå med i förvaltningsberättelsen. Är det mest korrekt att skriva orten eller kommunen? Ska det till exempel stå Kungälv eller Kungälvs kommun?

Information från Bolagsverkets hemsida:

”Du måste bestämma var företagets styrelse ska ha sitt säte. Sätet är den kommun där bolagsstämman ska hållas och där företaget ska svara vid domstol.”

Det ska alltså vara kommunen, men jag är däremot tveksam till att du behöver skriva ut ordet kommun.


Lång och kort förutbetald leasing i K2

Är det obligatoriskt att dela upp förutbetald leasing i andra långfristiga fordringar och förutbetalda kostnader och upplupna intäkter om K2 tillämpas?

Jag tycker att exempel 7b och 7c antyder att det inte är obligatoriskt. Nu är det just exempel och ska inte tas för normgivning, men eftersom de ändå finns där tycker jag att man har argument för att inte dela upp.


Tvingande nedskrivning i K2

?I ett bokslut där det finns finansiella anläggningstillgångar med ett anskaffningsvärde på 47 miljoner kronor och ett marknadsvärde på bokslutsdagen om 41 miljoner tycker jag att nedskrivning ska göras. Jag hävdar att enligt punkt 11.17 i K2 måste nedskrivning ske. Håller du med mig?

Ja.


Avskrivning på avlopp

Jag har en bostadsrättsförening som kund och de ska göra om avloppen för hela fastigheten. Det blir en utgift på cirka 100 000 kronor. Är det något som kan aktiveras och därefter skrivas av?

Tillämpar bostadsrättsföreningen K2 har jag svårt att se att något skulle kunna vara aktiverbart.

Tillämpar föreningen K3 beror det lite på hur de har delat in komponenter. Men i det systemet finns möjligheter att aktivera.


Är ett villkorat aktieägartillskott ett lån?

Ett moderbolag lämnar ett villkorat aktieägartillskott till sitt dotterbolag. Ska detta läggas till anskaffningsvärdet på aktierna i dotterbolaget eller blir det villkorade aktieägartillskottet en långfristig fordran på dotterbolaget (att det mer ses som ett lån, då aktieägartillskottet är villkorat med återbetalning)?

Om det är K2 regel 11.12:
”Aktieägartillskott som ett företag lämnar ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Lämnas utfästelsen efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges får tillskottet redovisas på balansdagen.

När behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas.”

I K3 regel 6.4:
”Ett tillskott som en ägare lämnar utan att få emitterade aktier eller andra egetkapitalinstrument i utbyte ska redovisas som en ökning av andelens redovisade värde.”.

Oavsett regelverk ska det med andra ord läggas till värdet på aktierna. Observera däremot att det kan vara en indikation på att nedskrivning behöver göras.


Krävs utskrifter?

Måste man skriva ut huvudbok och verifikationslista och spara sju år eller räcker det att det finns i bokföringsprogrammet för utskrift vid önskemål?

Huvudboken och grundboken är i princip alltid digital räkenskapsinformation. Det innebär att det går bra att spara i datorn. Om det är för en kund är det viktigt att tänka på att det är kundens räkenskapsinformation som finns i din dator. Det förhållandet bör ni ha avtalat emellan er samt att det bör ingå i kundens dokumentation över arkiveringen.


Avsättning för reparationer

Jag har en kund som driver ett sågverk med bokslut 0630. Kunden tillämpar K3. Varje år under semestern juli-augusti när man stänger ned produktionen repareras och underhålls alla maskiner. Finns det möjlighet för att göra avsättning för reparationer i bokslutet baserat på att maskinerna använts under året?

Det har jag väldigt svårt att se (läs Nej). Företaget har inget åtagande gentemot någon extern part.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 10 juni 2016

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


K2 och upplysning om varulagervärdering

Det råder lite delade meningar kring huruvida tilläggsupplysningarna i en årsredovisning upprättad enligt K2 behöver innehålla upplysning om varulagervärdering. Var hittar jag information som styrker (eller dementerar) att denna tilläggsupplysning ska vara med?

Det är kapitel 19 som gäller för tilläggsupplysningar i K2. Här finns de krav som ställs på mindre företag enligt lag och de tillhörande allmänna råd Bokföringsnämden har lämnat.

Vad gäller principer anges i 5 kap. 4 § ÅRL (tidigare lydelsen 5 kap. 2 §) att ett bolag ska upplysa om principer för värdering av tillgångar och skulder. Lagtexten (tidigare lydelsen) återges allra först i kapitel 19 och det allmänna rådet 19.1 är kopplat till lagtexten. Enligt det allmänna rådet räcker det med att ange att årsredovisningslagen och just detta allmänna råd tillämpas. Dessutom hänvisas till 19.2 som handlar om anläggningstillgångar och 19.3 som handlar om att företagen ska ange vilken metod de tillämpat vid intäktsredovisningen.

Det finns med andra ord inget specifikt krav på att ange principer för varulagervärderingen.

För mer vägledning om vad som krävs i upplysningsväg avseende principer, se de första punkterna i kapitel 19 med tillhörande lagtext och kommentar.

I sammanhanget kan noteras att lagtexten har ändrats från och med 2016. Kapitel fem (som handlar om noter) är helt omskrivet. Den nya lydelsen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter sista december 2015. Bokföringsnämnden har ännu inte kommit med uppdaterade K-regelverk. Bland annat frågor om tilläggsupplysningar kan vara värt att följa även om jag tror att vad gäller principer blir det inga större ändringar.


Uppskrivningsfond kopplad till mark

I 4 kap. 8 § punkt 2 ÅRL anges att minskning av uppskrivningsfonden får göras genom att den del av fonden som motsvarar avskrivning eller nedskrivning överförs till fritt eget kapital. I punkt 3 i samma paragraf anges att den del av fonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapital.

En kund till oss har skrivit upp en fastighet till taxeringsvärdet i enlighet med K2s regler. Byggnadens andel av uppskrivningen skrivs av. Motsvarande del förs över från uppskrivningsfonden till fritt kapital. Marken skrivs inte av, men kan man göra en motsvarande överföring från uppskrivningsfond till fritt eget kapital? Hur kan fonden annars försvinna från bundet eget kapital?

Du har hittat rätt lagparagraf och den ska tolkas precis som det står. Eftersom det inte sker någon avskrivning av marken blir den del av uppskrivningsfonden som är kopplad till marken kvar som bunden fond. Det är sedan riktigt att överföring av fonden till fritt eget kapital ska ske om marken avyttras.

Du nämner inte första punkten i 4 kap. 8 § ÅRL. Enligt den finns en möjlighet att nyttja fonden för emission (vilket ju i sig inte påverkar det bundna egna kapitalet) eller täckning av förlust.


Placering av underskrifter

Måste underskrifterna i årsredovisningen stå på samma sida som sista noten eller kan de stå på egen sida?

Det finns ingen regel som säger att underskrifterna måste vara på samma sida som sista noten. Om det finns gott om utrymme att skriva på sista sidan kan det däremot se lite konstigt ut att ha underskrifterna på en separat sida. Inget förbud som sagt, men det väcker en del frågor kring hur processen gått till.


Periodisering av EU-stöd

Många EU-stöd kommer först i februari-mars 2016 men avser ansökan/inkomståret 2015. Har tidigare fått informationen att det är beslutsdatum som avgör, är stödet beslutat 2016 så får vi inte ta upp det i 2015. Men stödet tillhör 2015. Kan jag ta upp dessa försenade EU-stöd som en upplupen intäkt på 2015?

Nu skriver du inte vilket regelverk som tillämpas. Jag tar två vanliga exempel. Om det är ett aktiebolag som tillämpar K2 gäller punkt 6.27:

”Villkoren i punkt 6.4 första stycket är uppfyllda om beslut om offentligt stöd har fattats senast på balansdagen. Stöd som uppenbart hänför sig till ett räkenskapsår får redovisas som intäkt det räkenskapsåret även om beslut har fattats efter balansdagen men innan årsredovisningen avges.”

Är det alltså uppenbart att stödet tillhör 2015 kan det redovisas på det året.

Upprättas ett förenklat årsbokslut för en enskild näringsidkare gäller punkt 7.2:

”Ett företag ska redovisa offentliga stöd, försäkringsersättning, skadeståndsersättning med mera som en intäkt när

  1. ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek, eller – i annat fall –
  2. medlen kan disponeras eller företaget på något annat sätt kan förfoga över inkomsten.

Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska intäkten fördelas på de år den avser. På motsvarande vis får inkomsten redovisas som intäkt det år den avser om a) eller b) inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året.”

Även här är det möjligt att redovisa stödet 2015 om det är uppenbart att det hör dit.

Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Publicerat den 8 april 2016

Claes-Eriksson

Claes Eriksson, redovisningsexpert hos Srf konsulterna, svarar på frågor om redovisning.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i ämnet under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.


Hur kan e-fakturor sparas?

En kund till oss kommer introducera e-faktura till valda kunder. Måste de fortfarande skriva ut fakturan i pappersformat och spara hos sig fysiskt, eller räcker det med att de sparar en kopia i PDF-format på servern?

Hur fakturan levereras till kunden har ingen betydelse för hur bolaget som skickar fakturan ska spara sin räkenskapsinformation. Därmed inte sagt att de ”fortfarande måste skriva ut och spara”. De var de inte skyldiga att göra ens när fakturorna skickades per post till kunden.

Se punkt 7.5 i Bokföringsnämndens vägledning BFNAR 2013:2 Bokföring. Kommentaren är också viktig att ta del av. Där återfinns bland annat följande stycke:

”Ett företag som både upprättar och presenterar fakturorna elektroniskt ska spara fakturorna i elektronisk form. Om företaget upprättar kundfakturorna elektroniskt men presenterar dem i pappersform i sin bokföring, ska fakturorna sparas i pappersform. Det är företagets val av presentationsform i bokföringen som avgör hur fakturan ska sparas och inte i vilken form kunden får den.”


K2 för handelsbolag och ideella föreningar

Är K2-regelverket tillämpligt för handelsbolag räkenskapsår 2015? När det gäller K-regelverk undrar jag om ideell förening räknas som ekonomisk förening?

Svaret på båda frågorna är nej. K2 finns bara för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Bokföringsnämnden (BFN) kommer att under 2016 besluta om ändringar i K2, vilket med största sannolikhet kommer att leda till att samtliga företag som avslutar med en årsredovisning kommer att kunna tillämpa K2.

Vad gäller handelsbolag är då frågan om det rör sig om handelsbolag som ska avsluta med årsredovisning eller årsbokslut?

En ideell förening är inte en ekonomisk förening. För den ideella föreningen finns inget K2-regelverk. Är det en ideell förening som avslutar med årsredovisning torde de kunna tillämpa det uppdaterade regelverk som jag nämner ovan. Men det finns alltså inte ännu.

Om det rör sig om en ideell förening som avslutar med ett årsbokslut finns inte heller något K2-regelverk. Bokföringsnämnden har haft ett förslag ute på remiss. Det besvarades redan vid sommaren 2015. BFN prioriterar däremot nu arbetet med att uppdatera K-regelverken för de företag som avslutar med årsredovisning. Följande information finns att läsa på BFN:s webbplats.

”Information om K-projektet
Under 2015 remitterade BFN ett förslag på regelverk för årsbokslut. BFN arbetar samtidigt med att ta fram ett samlat regelverk för årsredovisning som ska omfatta alla företagsformer och som ska ersätta de nuvarande K2-regelverken Årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1) respektive Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1). I det nya K2-regelverket för årsredovisning ska bland annat de ändringar som har beslutats i årsredovisningslagen (prop. 2015/16:3) arbetas in. BFN kommer också att ta ställning till ett antal enskilda tillämpningsfrågor som även de kommer att arbetas in i regelverket. Det nya K2 för årsredovisning kommer att ha samma struktur som K3 Årsredovisning och koncernredovisning. Ett förslag på det nya K2 för årsredovisning kommer att skickas på remiss under våren 2016. BFNs avsikt är att beslut om regelverket ska kunna tas under hösten 2016.

Det kommande regelverket för årsbokslut är beroende av innehållet i det nya K2 för årsredovisning. Det är därför lämpligt att vänta med att fatta beslut om regelverket för årsbokslut. Regelverket skulle annars kort därefter behöva ändras, vilket skulle medföra en omotiverad administrativ börda för berörda företag. Beslut om regelverket för årsbokslut kommer därför att tas tidigast under hösten 2016. (2016-02-02)”.


Hur sparas parkeringskvitton som kommer via mejl?

Vad gäller avseende parkeringskvitton som erhålls på mejlen? Måste dessa skrivas ut? Kan företaget istället spara dem elektroniskt, till exempel i en separat mapp på servern?

Utgångspunkten är att företaget ska arkivera räkenskapsinformation i den form det erhålls från extern part. Kommer det i elektronisk form ska det med andra ord sparas i elektronisk form. Sedan är det möjligt, via regler om överföring mellan olika arkiveringsformer, att skriva ut det. Men det är alltså en möjlighet och inget krav.

De går att flytta informationen digitalt inom företagets ”datavärld” så länge all väsentlig information följer med. Jag gissar att det är bifogade PDF-filer och de går då att spara i en separat mapp.

Fundera över hur bolagets arkiveringsplan ser ut. När information sparas på olika ställen bör det finnas dokumenterat hur och var olika räkenskapsinformation arkiveras.


Kan en bostadsrättsförening aktivera en ombyggnad?

En bostadsrättsförening tillämpar K2. Under 2015 har de byggt om sin fjärrvärmecentral i huset. Kan investeringen aktiveras eller ska den kostnadsföras?

Jag skulle gissa att det ska kostnadsföras. Bokföringsnämnden har i ett brevsvar angivit att för att ombyggnader ska kunna aktiveras på en byggnad när K2 tillämpas krävs att det är en förbättring jämfört med nyskick.

Brevsvaret finns på Bokföringsnämndens webbplats www.bfn.se, men återfinns också på digitala Srf Redovisning.


Denna artikel publicerades för mer är 90 dagar sedan.
Den kan därför innehålla information och fakta som inte längre är aktuell.
Sida