Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Installation av solceller
En näringsidkare har satt upp solceller på en maskinhall på sin jord- och skogsbruksfastighet. Den el som produceras kommer att användas i näringsverksamheten och för det privata boendet. Den del av elen som inte används i näringsverksamheten eller för det privata boendet kommer att säljas ut på nätet. Kan avdrag medges för ingående moms på investeringen?
Avdrag för moms medges i förhållande till hur stor del som å ena sidan används i den momspliktiga verksamheten och som säljs ut på nätet och å andra sidan hur stor del som används för permanent boende. Detta har bekräftats i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2019 ref. 50). Att näringsidkaren betalt anläggningen privat har ingen betydelse.
Not om medelantal anställda
Jag ska upprätta en årsredovisning för ett litet AB. De har två personer som har varit deltidsanställda under året. När jag räknar på deras gemensamma totala arbetstid blir det ungefär en halvtid.

Jag undrar därför vad jag ska skriva i noten om medelantal anställda. Ska jag skriva 1 eller 0 medeltal anställda? Eller 0,5? Det finns en lönekostnad i bolaget, så noten bör väl vara med?!
I BFNAR 2006:11 Gränsvärden regleras hur medelantalet anställda ska beräknas. I punkt 7 anges att medelantalet anställda ska beräknas på individnivå och utvisa antalet heltidstjänster. I punkterna 8-11 finns några olika alternativ att beräkna medelantalet anställda på.

I kommentartexten till punkterna anges att beräkningen ska utvisa de anställdas arbetsvolym under räkenskapsåret räknat i antal heltidstjänster. Det anges vad som ska uppnås men inte hur själva beräkningen går till.

I exemplen har Bokföringsnämnden, BFN, närmare beskrivit hur man gå tillväga och hur till exempel deltidsanställda, timanställda med mera kan hanteras. Här har BFN avrundat enligt vanliga avrundningsregler.

I ditt fall med två personer som arbetar totalt 50 procent blir det vare sig bra att ange 0 eller 1. Jag skulle istället skriva att företaget har två anställda som tillsammans arbetar 50 procent. Det borde ge den bästa bilden av antalet heltidstjänster. Eftersom företaget har anställda ska noten vara med.
Stöd för hyresnedsättning (på grund av corona)
Jag har en kund som hyr ut lokaler och som med anledning av corona har omförhandlat sina avtal med hyresgästerna och begärt stöd för hyresnedsättningen. Jag har läst om momshanteringen på Skatteverkets sida och förstått att hyresgästen ska betala moms även på stödbeloppet.

Jag förstår inte hur jag ska få ihop redovisningen med momsrapporten.
Ska jag bokföra stödet som hyres­intäkt också?
Redovisningsmässigt är det bara den hyra som hyresgästen betalar som ska redovisas som hyresintäkt (nettoomsättning). Stödet som fastighetsägare får ska redovisas som ett statligt stöd på till exempel på konto 3985, Erhållna statliga stöd, och ingå i posten Övriga rörelseintäkter.

Beskattningsunderlaget för hyresgästen är dock såväl hyresdelen som stöddelen. Hyresgästen ska därför faktureras och betala moms för båda delarna.

I momsdeklarationen i ruta 08 ska du fylla i beloppet för både hyran som hyresgästen betalar och för det stöd som hyresvärden får. På så sätt kommer den redovisade momsen att stämma med underlaget från beskattning (totalen i ruta 08).

För att få rätt belopp i ruta 08 så kan redovisningen läggas upp på olika sätt. Ett sätt är att ha ett konto som hanterar stödet i både debet och kredit och där kreditdelen hämtas till momsrapporten och ruta 08.

Här bör du kontakta din programleverantör som kan hjälpa till med vilka uppgifter som hämtas till momsrapporten. Du kan också justera manuellt i momsrapporten för den del som avser stödet.
Hur bokför man ersättning för korttidsarbete samt ­nedsättning av arbetsgivar­avgifter (i coronatider)
På Tillväxtverkets hemsida framgår att korttidsarbete inte räknas som statsstöd. Hur bokför man ersättning för korttidsarbete? Vilka konton?
Hur bokför man sänkning av arbetsgivaravgifter (april-juni 2020). Vilka konton?
Stödet för korttidsarbete ska bokföras som en övrig intäkt i resultaträkningen och inte som en minskning av lönekostnaderna. Till exempel konto 3988 som avser erhållna bidrag och ersättningar för personal. Även om det inte ses som ett statsstöd enligt EU-reglerna så ska det redovisas som ett offentligt bidrag.

När det gäller sänkningen av arbetsgivaravgifterna är det ju just en sänkning av kostnaderna och då redovisas den lägre kostnaden i bokföringen på samma konton som du vanligtvis använder.
Underskott vid ägarförändring
Far och son äger hälften var av ett aktiebolag. Fadern ska nu överlåta sina aktier till sonen som därefter kommer äga 100 procent av aktierna. I aktiebolaget finns ett outnyttjat underskott. Medför överlåtelsen att det kan uppkomma begränsningar hur underskottet får användas?
Om närstående överlåter andelar i ett underskottsföretag mellan sig innebär det inte att det har uppkommit ägarförändring enligt 40 kap. inkomstskattelagen. Orsaken till detta är att närståendekretsen räknas som en person. Ett förvärv från en närstående person medför därför inte att någon ny person har fått det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget.
Rättelse av ­periodiseringsfond
Finns det några hinder att rätta deklarationer som avser tidigare räkenskapsår och göra avdrag för periodiseringsfond för att därefter återföra fonderna i årets deklaration eller senare deklaration?
Är det ett aktiebolag är det inte möjligt. Det beror på att en avsättning till periodiseringsfond kräver att motsvarande avdrag görs i redovisningen och enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2012 ref. 61) får ett ändrat bokslut inte ligga till grund för ändrad beskattning.

Är det däremot en enskild näringsidkare finns det inget som hindrar att företagaren begär omprövning för ett tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (sexårsfristen). Om det till exempel visar sig att ett företag visar underskott för inkomståret 2019 kan det alltså vara en bra lösning att begära omprövning av tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. Fonderna återförs sedan till beskattning ett år när det uppkommit ett underskott eller resultatet är lågt.
Tjänsteuppdrag ­redovisningsprinciper
Måste man ange vilken metod man använt för tjänsteuppdrag till fast pris om man inte har något upparbetat i bokslutet?
Ja det ska man göra. Om företaget tillämpar K3 ska man beskriva alla redovisningsprinciper som företaget tillämpar. Det framgår av punkterna 8.3 och 8.3A.

Om företaget tillämpar K2 så räcker det med att man skriver att man tillämpar K2 men just för företag som utför uppdrag till fast pris ska man ange om man tillämpar huvudregeln eller alternativregeln. Det framgår av punkt 18.5. Det gäller oavsett om det finns något upparbetat i bokslutet eller inte.
Skuld eller intäkt?
Vi har en kund där dennes kunder via en egenuppbyggd hemsida kan anmäla sig till olika idrottslopp (löpning, skidåkning, etcetera) runt om i Sverige. Deltagarna betalar in anmälningsavgifter via denna hemsida. Anmälningsavgifterna kommer in på ett särskilt bankkonto hos kunden. Det kan komma in upp till hundra inbetalningar per dag.

Efter varje vecka skickar sedan kunden de anmälningsavgifter som kommit in vidare till arrangören, reducerat med den provision som kunden tar för att administrera detta. Provisionen är baserad på de avgifter som kommit in. Kunden skickar en självfaktura till arrangören varje vecka där det framgår inbetalda anmälningsavgifter, avgiften (provisionen) som kunden tar samt vad som utbetalas till arrangören.

Hur ska vår kund redovisa detta? Varje dags anmälningsavgifter som kommer in på bankkontot – ska det motbokas mot ett skuldkonto tills de betalas ut till arrangören? Ska varje inbetalning, varje dag redovisas som en separat affärshändelse?

När ska provisionen redovisas som momspliktig försäljning?
Jag uppfattar din beskrivning som att företaget tar emot medel för någon annans räkning. Det är inte företaget som ska redovisa intäkten för anmälningsavgifterna utan de tas emot för annans räkning och ska redovisas som skuld när de kommer in på bankkontot.

Grunden i bokföringslagen är att varje affärshändelse ska redovisas för sig, men det finns regler i Bokföringsnämndens allmänna råd om Bokföring BFNAR 2013:2 som anger när flera affärshändelser får bokföras och presenteras i en bokföringspost. I punkt 2.9 anges att likartade affärshändelser hänförliga till en och samma dag som dokumenteras genom flera verifikationer får bokföras och presenteras i sammandrag i en bokföringspost, om det utan svårighet går att klarlägga vilka affärshändelser som ingår i bokföringsposten. Den regeln tänker jag att du kan använda dig av och ”klumpa ihop” alla inbetalningar under en dag. Däremot inte alla inbetalningar under en vecka.

I samband med veckoavstämningen när provisionen räknas fram och anges på självfakturan redovisas vad som är provisionsintäkt och det som ska betalas till arrangören redovisas som leverantörsskuld. Vid denna tidpunkt redovisas också momsen på provisionen.
Upplysning vid vidare drift efter två kontroll­­balansräkningar
Har en kund där aktiebolaget har hamnat i kontrollbalanssituation. Två kontrollbalansräkningar har upprättats som visar att aktiekapitalet inte är intakt. Kunden väljer ändå att driva företaget vidare och är medveten om att det sker under personligt betalningsansvar. Nu ska vi upprätta kundens årsredovisning för första gången. Finns det krav om hur texten ska formuleras under väsentliga händelser?
Nej det finns inte några krav kring hur texten ska vara utformad – i punkt 5.7 i K2 anges bara att företaget under rubriken ”väsentliga händelser under året” ska ange om bolaget har upprättat balansräkning eller är skyldig att göra det. Motsvarande krav finns i K3 punkt 3.11. Jag skulle nog ha med datum för båda kontrollbalansräkningarna.

Leif Malmborg har i sin bok Likvidation av aktiebolag som förslag skrivit så här:
”Styrelsen har konstaterat att bolagets eget kapital, beräknat enligt 25 kap 14 § ABL understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och det personliga betalningsansvaret enligt 25 kap 18 § för bolagets kommande åtaganden föreligger för styrelsen. De få nya åtaganden som bolaget gör sker genom kontant förskottsbetalning. Gamla skulder betalas i den takt bolaget förmår. Bolaget har inte ställt in sina betalningar.”

Hur man formulerar det beror ju på förutsättningarna men att det är just personligt betalningsansvar för kommande åtaganden som är viktigt att förtydliga för den läsare som inte vet vad det innebär att driva företaget vidare efter en andra kontrollbalansräkning.
Kostnader lokal
Ett bolag (med kalenderår som räkenskapsår) har brutit sitt hyreskontrakt under 2019. Bolaget kommer att nyttja lokalerna fram till mars 2020. Bolaget har rätten att nyttja lokalerna till dec 2020 men väljer att inte göra det.

För att man brutit hyreskontraktet så kommer bolaget få betala en "straffavgift" utöver hyran till och med december 2020. Vilket år ska hyreskostnaden för perioden april - december samt straffavgiften belasta resultaträkningen?

Är det skillnad på K2 och K3?
I det här fallet handlar det om ett förlustkontrakt. I K2 tas den här situationen upp i kommentaren till punkt 16.8:
”Ett förlustkontrakt är ett kontrakt där företagets oundvikliga utgifter för att uppfylla sina åtaganden överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna. Endast sådana åtaganden som finns på balansdagen ska redovisas. Ett exempel är ett bindande kontrakt på inköp av varor som ännu inte levererats och som företaget bedömer kan komma att medföra en förlust.

Med oundvikliga utgifter avses utgifter som företaget genom eget handlande inte kan undgå. Kan företaget komma från utgiften är den inte oundviklig. Ett exempel är att företaget har ett kontrakt som kan hävas utan att det föranleder ersättning till motparten. Ett annat exempel är ett företag som hyr en lokal vilken företaget inte kan utnyttja, men som med hyresvärdens medgivande hyrs ut i andra hand till en hyra som minst motsvarar förstahandshyran. I och med andrahandsuthyrningen är hyresavtalet inte ett förlustkontrakt.”

I K3 anges följande i punkt 21.3:
”Ett förlustkontrakt är ett kontrakt där företagets oundvikliga utgifter för att uppfylla sina förpliktelser överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna av kontraktet. Med oundvikliga utgifter avses det lägsta av å ena sidan utgifterna för att fullfölja kontraktet och å andra sidan skadestånd eller liknande ersättningar om kontraktet inte fullföljs.”
I båda regelverken är alltså begreppet oundvikliga utgifter centralt. Straffavgiften är en sådan oundviklig utgift som företaget ska redovisa som kostnad direkt i bokslutet 191231. När det gäller hyran för perioden april-december 2020 blir frågan om de får hyra ut lokalen i andra hand och om de kan hitta en hyresgäst. I så fall är utgiften inte oundviklig och ska inte kostnadsföras 191231. Annars skulle jag se det som ett förlustkontrakt – förutsatt att uppsägningen skett före balansdagen. Man bör också fundera över om detta är en exceptionell kostnad som företaget borde redovisa i not.