Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Tvingande att ha företagskonto i AB och EF?
En kund har ett aktiebolag och en enskild firma. Nu när jag ska göra bokslut så nekar kunden till att lämna ut kontoutdrag från banken. Jag har försökt lirka med kunden men hen ställer sig ovillig till att inkomma med bankkontoutdrag. Vad ska jag göra? Ska jag avsäga mig uppdraget?
Om aktiebolaget har ett bankkonto så ska det vara aktiebolaget som juridisk person som står som innehavare av kontot. Då ska naturligtvis du som sköter bokföringen ha tillgång till det. Kontoutdraget är företagets räkenskapsinformation.

När det gäller enskild firma är Bokföringsnämndens rekommendation att det även där ska finnas ett separat konto för näringsverksamheten som bedrivs. Så här skriver till exempel BFN i regelverket om K1 (BFNAR 2006:1), punkt 3.8: ”Likvida medel som ägs av företagaren är tillgångar i företaget endast om de ska användas i företagets verksamhet. Andra likvida medel är privata tillgångar och ska inte bokföras i företaget.”

I kommentartexten till den punkten skriver BFN: ”I redovisningen behöver företagaren ha en klar gräns mellan företagets kassamedel och bankmedel respektive sina privata medel. Därför bör företagets kassamedel och bankmedel hållas åtskilda från företagarens. Inbetalningar och utbetalningar i företaget bör ske till eller från företagets kassa eller bank- och girokonto.”

Om du inte får tillgång till förtagets räkenskapsinformation kan du inte utföra uppdraget enligt de lagar och regler som finns utan bör ompröva/säga upp uppdraget.
Medelantalet anställda vid korttidspermittering
Jag undrar om korttidspermitteringarna ska beaktas vid beräkning av medelantalet anställda?


Vid beräkningen av medelantalet anställda ska personal som delvis varit permitterade, och som företaget ansökt om stöd enligt reglerna om korttidsarbete för, räknas med så som om de inte hade varit permitterade. Är företaget skyldigt att lämna notupplysning om löner och andra ersättningar ska den lön som företaget faktiskt haft som kostnad anges.
Installation av solceller
En näringsidkare har satt upp solceller på en maskinhall på sin jord- och skogsbruksfastighet. Den el som produceras kommer att användas i näringsverksamheten och för det privata boendet. Den del av elen som inte används i näringsverksamheten eller för det privata boendet kommer att säljas ut på nätet. Kan avdrag medges för ingående moms på investeringen?
Avdrag för moms medges i förhållande till hur stor del som å ena sidan används i den momspliktiga verksamheten och som säljs ut på nätet och å andra sidan hur stor del som används för permanent boende. Detta har bekräftats i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2019 ref. 50). Att näringsidkaren betalt anläggningen privat har ingen betydelse.
Not om medelantal anställda
Jag ska upprätta en årsredovisning för ett litet AB. De har två personer som har varit deltidsanställda under året. När jag räknar på deras gemensamma totala arbetstid blir det ungefär en halvtid.

Jag undrar därför vad jag ska skriva i noten om medelantal anställda. Ska jag skriva 1 eller 0 medeltal anställda? Eller 0,5? Det finns en lönekostnad i bolaget, så noten bör väl vara med?!
I BFNAR 2006:11 Gränsvärden regleras hur medelantalet anställda ska beräknas. I punkt 7 anges att medelantalet anställda ska beräknas på individnivå och utvisa antalet heltidstjänster. I punkterna 8-11 finns några olika alternativ att beräkna medelantalet anställda på.

I kommentartexten till punkterna anges att beräkningen ska utvisa de anställdas arbetsvolym under räkenskapsåret räknat i antal heltidstjänster. Det anges vad som ska uppnås men inte hur själva beräkningen går till.

I exemplen har Bokföringsnämnden, BFN, närmare beskrivit hur man gå tillväga och hur till exempel deltidsanställda, timanställda med mera kan hanteras. Här har BFN avrundat enligt vanliga avrundningsregler.

I ditt fall med två personer som arbetar totalt 50 procent blir det vare sig bra att ange 0 eller 1. Jag skulle istället skriva att företaget har två anställda som tillsammans arbetar 50 procent. Det borde ge den bästa bilden av antalet heltidstjänster. Eftersom företaget har anställda ska noten vara med.
Stöd för hyresnedsättning (på grund av corona)
Jag har en kund som hyr ut lokaler och som med anledning av corona har omförhandlat sina avtal med hyresgästerna och begärt stöd för hyresnedsättningen. Jag har läst om momshanteringen på Skatteverkets sida och förstått att hyresgästen ska betala moms även på stödbeloppet.

Jag förstår inte hur jag ska få ihop redovisningen med momsrapporten.
Ska jag bokföra stödet som hyres­intäkt också?
Redovisningsmässigt är det bara den hyra som hyresgästen betalar som ska redovisas som hyresintäkt (nettoomsättning). Stödet som fastighetsägare får ska redovisas som ett statligt stöd på till exempel på konto 3985, Erhållna statliga stöd, och ingå i posten Övriga rörelseintäkter.

Beskattningsunderlaget för hyresgästen är dock såväl hyresdelen som stöddelen. Hyresgästen ska därför faktureras och betala moms för båda delarna.

I momsdeklarationen i ruta 08 ska du fylla i beloppet för både hyran som hyresgästen betalar och för det stöd som hyresvärden får. På så sätt kommer den redovisade momsen att stämma med underlaget från beskattning (totalen i ruta 08).

För att få rätt belopp i ruta 08 så kan redovisningen läggas upp på olika sätt. Ett sätt är att ha ett konto som hanterar stödet i både debet och kredit och där kreditdelen hämtas till momsrapporten och ruta 08.

Här bör du kontakta din programleverantör som kan hjälpa till med vilka uppgifter som hämtas till momsrapporten. Du kan också justera manuellt i momsrapporten för den del som avser stödet.
Hur bokför man ersättning för korttidsarbete samt ­nedsättning av arbetsgivar­avgifter (i coronatider)
På Tillväxtverkets hemsida framgår att korttidsarbete inte räknas som statsstöd. Hur bokför man ersättning för korttidsarbete? Vilka konton?
Hur bokför man sänkning av arbetsgivaravgifter (april-juni 2020). Vilka konton?
Stödet för korttidsarbete ska bokföras som en övrig intäkt i resultaträkningen och inte som en minskning av lönekostnaderna. Till exempel konto 3988 som avser erhållna bidrag och ersättningar för personal. Även om det inte ses som ett statsstöd enligt EU-reglerna så ska det redovisas som ett offentligt bidrag.

När det gäller sänkningen av arbetsgivaravgifterna är det ju just en sänkning av kostnaderna och då redovisas den lägre kostnaden i bokföringen på samma konton som du vanligtvis använder.
Underskott vid ägarförändring
Far och son äger hälften var av ett aktiebolag. Fadern ska nu överlåta sina aktier till sonen som därefter kommer äga 100 procent av aktierna. I aktiebolaget finns ett outnyttjat underskott. Medför överlåtelsen att det kan uppkomma begränsningar hur underskottet får användas?
Om närstående överlåter andelar i ett underskottsföretag mellan sig innebär det inte att det har uppkommit ägarförändring enligt 40 kap. inkomstskattelagen. Orsaken till detta är att närståendekretsen räknas som en person. Ett förvärv från en närstående person medför därför inte att någon ny person har fått det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget.
Rättelse av ­periodiseringsfond
Finns det några hinder att rätta deklarationer som avser tidigare räkenskapsår och göra avdrag för periodiseringsfond för att därefter återföra fonderna i årets deklaration eller senare deklaration?
Är det ett aktiebolag är det inte möjligt. Det beror på att en avsättning till periodiseringsfond kräver att motsvarande avdrag görs i redovisningen och enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2012 ref. 61) får ett ändrat bokslut inte ligga till grund för ändrad beskattning.

Är det däremot en enskild näringsidkare finns det inget som hindrar att företagaren begär omprövning för ett tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (sexårsfristen). Om det till exempel visar sig att ett företag visar underskott för inkomståret 2019 kan det alltså vara en bra lösning att begära omprövning av tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. Fonderna återförs sedan till beskattning ett år när det uppkommit ett underskott eller resultatet är lågt.
Tjänsteuppdrag ­redovisningsprinciper
Måste man ange vilken metod man använt för tjänsteuppdrag till fast pris om man inte har något upparbetat i bokslutet?
Ja det ska man göra. Om företaget tillämpar K3 ska man beskriva alla redovisningsprinciper som företaget tillämpar. Det framgår av punkterna 8.3 och 8.3A.

Om företaget tillämpar K2 så räcker det med att man skriver att man tillämpar K2 men just för företag som utför uppdrag till fast pris ska man ange om man tillämpar huvudregeln eller alternativregeln. Det framgår av punkt 18.5. Det gäller oavsett om det finns något upparbetat i bokslutet eller inte.
Skuld eller intäkt?
Vi har en kund där dennes kunder via en egenuppbyggd hemsida kan anmäla sig till olika idrottslopp (löpning, skidåkning, etcetera) runt om i Sverige. Deltagarna betalar in anmälningsavgifter via denna hemsida. Anmälningsavgifterna kommer in på ett särskilt bankkonto hos kunden. Det kan komma in upp till hundra inbetalningar per dag.

Efter varje vecka skickar sedan kunden de anmälningsavgifter som kommit in vidare till arrangören, reducerat med den provision som kunden tar för att administrera detta. Provisionen är baserad på de avgifter som kommit in. Kunden skickar en självfaktura till arrangören varje vecka där det framgår inbetalda anmälningsavgifter, avgiften (provisionen) som kunden tar samt vad som utbetalas till arrangören.

Hur ska vår kund redovisa detta? Varje dags anmälningsavgifter som kommer in på bankkontot – ska det motbokas mot ett skuldkonto tills de betalas ut till arrangören? Ska varje inbetalning, varje dag redovisas som en separat affärshändelse?

När ska provisionen redovisas som momspliktig försäljning?
Jag uppfattar din beskrivning som att företaget tar emot medel för någon annans räkning. Det är inte företaget som ska redovisa intäkten för anmälningsavgifterna utan de tas emot för annans räkning och ska redovisas som skuld när de kommer in på bankkontot.

Grunden i bokföringslagen är att varje affärshändelse ska redovisas för sig, men det finns regler i Bokföringsnämndens allmänna råd om Bokföring BFNAR 2013:2 som anger när flera affärshändelser får bokföras och presenteras i en bokföringspost. I punkt 2.9 anges att likartade affärshändelser hänförliga till en och samma dag som dokumenteras genom flera verifikationer får bokföras och presenteras i sammandrag i en bokföringspost, om det utan svårighet går att klarlägga vilka affärshändelser som ingår i bokföringsposten. Den regeln tänker jag att du kan använda dig av och ”klumpa ihop” alla inbetalningar under en dag. Däremot inte alla inbetalningar under en vecka.

I samband med veckoavstämningen när provisionen räknas fram och anges på självfakturan redovisas vad som är provisionsintäkt och det som ska betalas till arrangören redovisas som leverantörsskuld. Vid denna tidpunkt redovisas också momsen på provisionen.