Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Jonas Sjulgård
Skattejurist, Srf konsulterna
Mikael Carlson
Branschansvarig redovisning, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
När ska aktieägartillskott redovisas?
Ska bilkostnader såsom leasing, försäkring, trängselskatt, etcetera bokföras på 70-konton om det är anställda som har bilen och 56-konto om det är bolagets bil och vem som helst får låna bilen?
I Bokföringsboken i serien Svensk Redovisning har BAS beskrivit hur de olika kontona i baskontoplanen är tänkta att användas. I boken finns instruktioner till alla konton och ett antal bokföringsexempel. Där finns bland annat ett exempel om bokföring av förmåner och i detta beskriver man ett företag som har en anställd som har förmån av fri bil. Företaget bokför då samtliga löpande utgifter i form av leasingavgifter, reparationer med mera på konto 7385 kostnader för fri bil.

I instruktionen till kontot anges att utgifter för bil som inte ligger till grund för förmånsbeskattning av anställda debiteras konto 5610 personbilskostnader.
Tilläggsköpeskilling
Min kund har förvärvat inkråm där en del av köpeskillingen är fastställd och betald. Sedan tillkommer procent på försäljningen under några år. Kan denna tilläggsköpeskilling redovisas som provisionskostnad eller ska den aktiveras som goodwill med avskrivning under fem år?
Du skriver inte vilket regelverk som din kund tillämpar. Om det är K3 så regleras inkråmsförvärv i kapitel 19. I K2 finns det inte några specifika regler om inkråmsförvärv.

I punkt 19.8 i K3 anges att om det vid förvärvstidpunkten är sannolikt att köpeskillingen kommer att justeras senare och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt ska beloppet ingå i anskaffningsvärdet. Det innebär att du måste bedöma sannolikheten för att en tilläggsköpeskilling kommer utgå. Är det sannolikt ska den uppskattas tillförlitligt (kanske utifrån budgeterad försäljning eller med grund i tidigare års försäljning, eller annan metod beroende på villkoren för tilläggsköpeskillingen) och tas upp som en avsättning. Anskaffningsvärdena på det inkråm som köpts fördelas utifrån verkligt värde på de tillgångar och skulder som köps och övervärdet blir goodwill.

Om tilläggsköpeskillingen i ett senare skede justeras och blir en annan än den som beräknats sker justeringen i juridisk person bara mot goodwillposten (framgår av kommentaren till punkt 19.20).

I K2 finns som sagt inga regler om inkråmsförvärv men vår bedömning är att man även där måste göra en bedömning av det sannolika anskaffningsvärdet och inte kan bortse från tilläggsköpeskillingen när man gör förvärvsanalysen för inkråmsförvärvet.
Delad anslutningsavgift i K2
Ett fåmansaktiebolag tillämpar K2. Hur bokförs anslutningsavgift till kommunalt vatten och avlopp? Bolaget får en engångskostnad om 20 000 kronor plus moms. Fastigheten ägs till 50 procent av AB och till 50 procent av ägarna till aktiebolaget.
Bokföringsnämnden har lämnat ett brevsvar om hur anslutning till kommunalt vatten och avlopp ska redovisas. Däri anges att utgiften ska redovisas som en immateriell tillgång. Du kan hitta brevsvaret på Bokföringsnämndens webbplats. Bokföringsnämnden kompletterade senare kommentaren i K2 till vad som ska ingå i posten Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter. I kommentaren anges bland annat följande:

”I posten redovisas också anslutningsavgifter till t ex fibernät, fjärrvärme och kommunala avloppsnät som är tillkommande utgifter.”

Utgiften ska med andra ord redovisas som immateriell tillgång. I det fall en tillgång ägs gemensamt med någon annan ska varje bokföringsskyldig redovisa sin andel. I det här fallet borde aktiebolaget ta upp 10 000 kronor i balansräkningen.
Nyttjandeperiod i K2
Ett AB som redovisar enligt K2 har köpt över bilar från ett annat bolag. Summan de har betalat är under ett halvt prisbasbelopp. Min fråga är om man alltid måste skriva av fem år på bilar i K2?
Regeln om fem års avskrivning är en av flera hjälpregler i K2. Huvudregeln är att göra en korrekt bedömning av nyttjandeperioden för tillgången.

En annan förenklingsregel som finns är punkt 10.5:

”En materiell anläggningstillgång får redovisas som kostnad om anskaffningsvärdet beräknat enligt punkterna 10.9, 10.12 och 10.13 understiger ett halvt prisbasbelopp med tillägg för ingående mervärdesskatt som företaget inte har rätt att dra av eller få tillbaka enligt mervärdesskattelagen (1994:200).”

Sammanfattningsvis kan företaget välja att aktivera bilarna och lägga upp en korrekt avskrivningsplan som kan vara både kortare och längre än fem år beroende på hur företaget faktiskt tänker nyttja bilarna. Vidare kan företaget aktivera bilarna och schablonmässigt skriva av dem under fem år. Slutligen kan bilarna kostnadsföras direkt med anledning av det låga anskaffningsvärdet.
Förändring av eget kapital i ideell förening
Jag har en ideell förening som tillämpar K2. Ska det egna kapitalet redovisas i not eller i förvaltningsberättelsen?
Det är enbart aktiebolag och ekonomiska föreningar som är skyldiga att redovisa förändring av eget kapital.
Kort- och långt i K2
Enligt K2 punkt 17.5 ska en skuld redovisas som kortfristig del med det som ska betalas kommande 12-månaders period. När det gäller checkkredit som normalt sett förnyas ska den normalt redovisas som långfristig skuld. I en bostadsrättsförening finns lån med olika löptider. När lånet förfaller är det mycket troligt att det omförhandlas och läggs på ny löptid. Ska det lånet redovisas som kortfristig skuld det sista året innan löptiden är slut? Blir det en rättvisande bild?
Det man måste göra är att titta på lånevillkoren. Ofta är det så att kreditgivaren faktiskt har en ensidig rätt att säga upp lånet efter att en löptid går ut. Företaget ska då inte ”teckna in” att de bedömer det som mycket troligt att kreditgivaren kommer att gå med på en förlängning.

Om man tittar på regel 17.5 är grundregeln just att det som ska betalas inom 12 månader ska redovisas som kortfristigt. Från detta finns, som du nämner, ett undantag – checkkrediten. Det betyder att alla andra lån faller in i huvudregeln. Den tolkningen har vi tidigare gjort i Srf U 3.

Tidigare stod det i 17.5 ”förfaller till betalning”. Det kan i sig tyckas tydligare än ”ska betalas”. Anledningen till att det har ändrats är en språkgranskning i samband med att lagtexten ändrades. Det ansågs att ”ska betalas” är ett modernare uttryckssätt än ”förfaller till betalning”. Men det är ingen skillnad i sak avsedd.

Jag skulle säga att det blir en rättvisande bild. Jag skulle också säga att redovisningen borde se ut så om K3 tillämpas också. Om man tittar per balansdagen finns en juridisk skyldighet att reglera lånet inom ett år.
Regelverk för handelsbolag
Jag ska upprätta en årsredovisning för ett handelsbolag med räkenskapsår 170901 - 180831. Det är bara aktiebolag som är delägare. Kan/ska jag använda K2?
Är det ett större handelsbolag ska du tillämpa K3. Är det ett mindre handelsbolag kan du välja mellan K3 eller K2.
Klassificering i K2
I uppställningen i K2 finns rubriken "Förskott från kunder" och man hänvisas till punkt 6.14. Innebär det då att man bara använder sig utav denna rubrik när man har ett tjänste- eller entreprenaduppdrag? Om ett icke "tjänste- eller entreprenadföretag" som säljer handelsvaror får ett förskott utav en kund, under vilken rubrik hamnar det i K2, "förskott från kund" eller "övriga skulder"?
Det som står i andra kolumnen är det som ska redovisas under respektive rubrik. Vad gäller förskott från kunder anges där ”betalningar från och obetalda fakturor till kunder där motprestation ännu inte lämnats”.

Ett företag som säljer handelsvaror som får betalt innan leverans har inte utfört sin motprestation än. Det ska därför redovisas som förskott från kunder. Att det finns en hänvisning till punkt 6.14 betyder att den punkten är aktuell, men det utesluter inte att andra poster kan redovisas i posten.

Det man måste hålla ordning på är om man har intäkter från uppdrag till fast pris som redovisas enligt successiv vinstavräkning. Då används rubriken ”Fakturerad men ej upparbetad intäkt”.
Köpta konsulter i K2
Jag har en kund som tillämpar K2. De har under året köpt in tjänster till att utveckla sin webbshop samt göra en bättre hemsida. Totala kostnaden är på cirka 50 000 kr. Kan man aktivera dessa utgifter?
Som jag förstår på din fråga att du vet, så får egenupparbetade immateriella tillgångar inte aktiveras i K2.

Att företaget betalar någon annan för att göra ett jobb behöver inte betyda att anläggningstillgången är förvärvad. Den ses ändå som egenupparbetad om det är så att företaget ”äger” projektet hela tiden. Det är bara det att man anlitar konsulter för att göra det man inte hinner med/kan själv. Men konsulterna kommer aldrig att skapa en tillgång som de äger. Allt ägs hela tiden av företaget. Då är det ändå en egenupparbetad tillgång.

Det som är tillåtet att aktivera i K2 är förvärvade immateriella tillgångar, men också förbättringar av förvärvade immateriella tillgångar. Du skriver nu att de utvecklar sin webbshop. Är det en tidigare förvärvad tillgång som företaget sedan lägger ned utgifter på att utveckla kan de vara aktiverbara. I K2 anges att om det blir en ny tillgång ses allt som egenupparbetat och därmed ej aktiverbart. Men annars är det aktiverbart som tillkommande utgifter på förvärvad immateriell tillgång.

Ovanstående gäller webbshopen. När du skriver ”göra en bättre webbplats” ser jag det dels först som en helt ny tillgång och den är då med stor sannolikhet att se som egenupparbetad. Oaktat det är webbplatser normalt att betrakta som en ”reklamplats”. Utgifter för reklam är inte aktiverbart.
Avskrivningar enligt schablon – redovisning och skatt
Måste ett bolag använda Skatteverkets avskrivningsprocent för industribyggnader (4%) även i bokföringen eller kan bolaget göra bokföringsmässiga avskrivningar baserade på egna bedömningar? Om bolaget kan skriva av med en lägre procentsats i redovisningen, kommer det att slå igenom vid beskattningen?
Nu vet jag inte om bolaget tillämpar K2 eller K3. Vad gäller avskrivning kan en korrekt bedömning göras av nyttjandeperioden om K2 tillämpas. Att använda den skattemässiga schablonen i redovisningen är en möjlighet som ges i K2. Om företaget väljer att göra en redovisningsmässigt korrekt bedömning kan ändå Skatteverkets avskrivningsprocent tillämpas vid beskattningen. Tillämpas K3 gäller komponentavskrivning där varje komponent ska ges en bedömd nyttjandeperiod. Skattemässigt gäller däremot vad som anges i Skatteverkets allmänna råd, det vill säga fyra procent i ditt fall.