Byta till restvärde?

Byta till restvärde?
Ett K2-aktiebolag har inte beaktat restvärde vid beräkning av avskrivningar på sina lastbilar. Kan företaget ändra sig och börja tillämpa restvärdeavskrivning?
Regeln om restvärdeavskrivning finns i punkt 10.25 i K2. I den anges att metoden med restvärde ska tillämpas på samtliga delposter av samma slag. I kommentartexten till punkt 10.25 i K2 förtydligar BFN vad det innebär, där anges:  ”Övergår ett företag till att minska anskaffningsvärdet med ett beräknat restvärde när det avskrivningsbara beloppet fastställs ska den nya metoden enligt punkt 2.3 endast tillämpas framåt i tiden och på nya transaktioner. Det innebär att om företaget ändrar metod och inför restvärde vid beräkning av avskrivningsunderlaget för lastbilar får inte värderingen av befintliga lastbilar ändras men däremot ska den nya metoden tillämpas för alla nyinköpta lastbilar.”

Företaget kan därmed inte ändra till restvärdeavskrivning på tidigare inköpta lastbilar men däremot kan det ändra metod för alla nyinköpta.

Företaget ska i redovisningsprinciperna ange att restvärdeavskrivning tillämpas.
Förbjudet lån vid bokslutet
Ett K2-aktiebolag har ett förbjudet lån av betydande belopp på bokslutsdagen. När årsredovisningen upprättas och skrivs under så är det förbjudna lånet/fordran på aktieägaren återställt. Vad ska anges årsredovisningen?
I bokslutet ska det förbjudna lånet redovisas som en fordran i posten Lån till delägare eller närstående, se punkt 4.11. Bolaget ska dessutom lämna upplysningar om fordran enligt 5 kap. 18 § ÅRL. Att lånet efter balansdagen är återbetalt kan vara lämpligt att ange i noten om väsentliga händelser efter årets slut enligt 5 kap. 22 § ÅRL.
Hur ska miljöbilspremie redovisas?
Ett K2-aktiebolag har anskaffat en bil och fått miljöbilspremie från Transportstyrelsen. Hur ska den redovisas?
Eftersom det är en bil som företaget köpt (inte leasar) ska stödet minska anskaffningskostnaden för bilen, se punkt 9.14.
Hur ska en ägarlägenhet redovisas?
Ska erhållna korttidsstöd Ett K2-aktiebolag har under räkenskapsåret anskaffat två ägarlägenheter. På vilken rad i årsredovisningen ska de redovisas? Ska avskrivning göras?
En ägarlägenhetsfastighet är en fastighet enligt 1 kap. 1a § jordabalken. Det är en tredimensionell fastighet, som är avsedd att rymma endast en enda bostadslägenhet. Enskilda lägenheter kan alltså innehas med direkt äganderätt och lägenheterna utgör tredimensionella fastigheter av särskilt slag, ägarlägenhetsfastigheter. En ägarlägenhet är med andra ord en fastighet och tas i balansräkningen upp under rubriken byggnad och mark.

I redovisningen gäller som utgångspunkt att anläggningstillgångar ska skrivas av över den bedömda nyttjandeperioden. I K2 finns förenklingsmöjligheten i punkt 10.31 att nyttjandeperioden för bland annat byggnad får bestämmas till vad som följer av Skatteverkets allmänna råd.
Räkenskapsinformation vid bankintegration
Vad räknas som räkenskapsinformation som ska arkiveras i 7 år när man använder sig av ett ekonomisystem där banktransaktionerna är integrerade och allt sker automatiskt?
Olika ekonomisystem fungerar olika när det gäller transaktioner med bankintegration och det kan också bero på vilken bank som man använder. Även om allt sker automatiskt är frågan vad som sker ”bakom” systemet i det som man inte ser. Enligt bokföringslagen ska de uppgifter som erhålls från en motpart sparas. Uppgifter som företaget får från banken är uppgifter från en motpart och även om de bokförs och ”matchas” med automatik i systemet så borde uppgifterna finnas på något sätt i systemet.

Det är alltid företaget som är bokföringsskyldigt som är ansvarigt för att spara räkenskapsinformationen så även om man använder ett ekonomisystem som är integrerat med banken, eller för den del använder något av de bokföringssystem som bankerna erbjuder, så måste den bokföringsskyldiga se till att alla uppgifter som är räkenskapsinformation enligt bokföringslagen sparas.

I de system som bygger på att mycket är integrerat kan det vara svårt för företaget att ”lyfta ut” och få med sig allt som är räkenskapsinformation vid till exempel byte av system. I många fall kommer företaget behöva se till och avtala med systemleverantören att den åtar sig att arkivera allt under hela den 7-åriga arkiveringstiden och även i det fall som företaget väljer att byta system.

Jag föreslår att du kontaktar den programleverantör som du använder och frågar på vilket sätt som information som tas emot från en annan part sparas i programmet. Jag skulle också ställa frågan hur du kan ta med dig den informationen och annat som är räkenskapsinformation till exempel behandlingshistoriken om du skulle vilja byta system.
Komponentavskrivning vid byte från K2 till K3
Ett bolag i K2 ska byta regelverk till K3. Bolaget har en större maskin som det ska göras komponentavskrivningar på. Vilket värde ska jag utgå ifrån när jag delar upp i komponenter, det bokförda värdet eller det samlade anskaffningsvärdet?
När ett företag ska gå över till K3 är det kapitel 35 som ska tillämpas. Där finns alla regler om hur K3 ska tillämpas första gången. Bland annat finns regler om ingångsbalansräkning och tidpunkten för övergång i punkterna 35.5 – 35.7. Ett mindre företag kan tillämpa lättnadsregeln i 35.7 och låta tidpunkten för övergång vara första dagen på det räkenskapsår då K3 tillämpas för första gången.

I punkt 35.18 finns regeln om materiella anläggningstillgångar som ska delas upp på komponenter. Här anges att de inte får räknas om retroaktivt. Det redovisade värdet (det bokförda värdet) per tidpunkten för övergång är det som ska delas upp på komponenter. Här blir därför frågan om vilken dag som man väljer som tidpunkt för övergång viktig. Om man tillämpar lättnadsregeln är det första dagen för innevarande räkenskapsår. Om man väljer att gå på huvudregeln är det första dagen för jämförelseåret.
Årsredovisning för bolag som ska likvideras året efter
I ett K2-bolag har beslut fattats om likvidation året efter räkenskapsåret. Kan jag upprätta årsredovisningen som vanligt och räcker det med att ange detta i noten om väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång?
I årsredovisningslagen är fortlevnadsprincipen en av de grundläggande principerna det vill säga värderingarna görs utifrån att företaget förutsätts fortsätta sin verksamhet. I K2 anges särskilt om avvikelse från fortlevandsprincipen punkt 2.2. Där anges att ett företag som har beslutat att avveckla verksamheten ska ta hänsyn till beslutet när balansräkningen och resultaträkningen upprättas.

Regeln innebär att om företaget fattat beslut om likvidation året efter måste det ta hänsyn till beslutet när årsredovisningen upprättas. Fortlevnadsprincipen kan inte längre tillämpas vid till exempel värdering av de tillgångar som företaget har. Anläggningstillgångar som normalt skrivs av utifrån dess nyttjandeperiod i verksamheten måste värderas ned till nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre än det redovisade värdet.

Företaget måste också berätta om att det beslutat att gå i likvidation i förvaltningsberättelsen, se punkt 5.4 i K2 med tillhörande kommentar.
Räkenskapsinformation vid bankintegration
Vad räknas som räkenskapsinformation som ska arkiveras i 7 år när man använder sig av ett ekonomisystem där banktransaktionerna är integrerade och allt sker automatiskt?
Olika ekonomisystem fungerar olika när det gäller transaktioner med bankintegration och det kan också bero på vilken bank som man använder. Även om allt sker automatiskt är frågan vad som sker ”bakom” systemet i det som man inte ser. Enligt bokföringslagen ska de uppgifter som erhålls från en motpart sparas. Uppgifter som företaget får från banken är uppgifter från en motpart och även om de bokförs och ”matchas” med automatik i systemet så borde uppgifterna finnas på något sätt i systemet.

Det är alltid företaget som är bokföringsskyldigt som är ansvarigt för att spara räkenskapsinformationen så även om man använder ett ekonomisystem som är integrerat med banken, eller för den del använder något av de bokföringssystem som bankerna erbjuder, så måste den bokföringsskyldiga se till att alla uppgifter som är räkenskapsinformation enligt bokföringslagen sparas.

I de system som bygger på att mycket är integrerat kan det vara svårt för företaget att ”lyfta ut” och få med sig allt som är räkenskapsinformation vid till exempel byte av system. I många fall kommer företaget behöva se till och avtala med systemleverantören att den åtar sig att arkivera allt under hela den 7-åriga arkiveringstiden och även i det fall som företaget väljer att byta system.

Jag föreslår att du kontaktar den programleverantör som du använder och frågar på vilket sätt som information som tas emot från en annan part sparas i programmet. Jag skulle också ställa frågan hur du kan ta med dig den informationen och annat som är räkenskapsinformation till exempel behandlingshistoriken om du skulle vilja byta system.
När kan företaget ta utdelning?
Vi har inte tagit någon utdelning under 2020, men däremot erhållit stöd kopplat till coronapandemin. När kan vi ta utdelning utan att riskera erhållna coronastöd?
Det beror på vilket stöd du undrar över.

För omställningsstöd under perioden mars 2020 – juli 2020 gäller att det kan beslutas om och betalas ut utdelning från och med juli 2021.

För omställningsstödunder perioden augusti 2020 – april 2021 gäller att det kan beslutas om, eller betalas ut, utdelning från och med november 2021.

För korttidsstöd avseende de regler som gällde från och med mars 2020 – december 2020 (stödet ska vara sökt senast 31 december 2020) är det Tillväxtverkets tolkning att utdelning inte kan tas inom de sex kalendermånader som följer efter det att stödperioden har avslutats. Det innebär att om stödperioden till exempel tog slut oktober 2020 kan utdelning beslutas och betalas ut från och med maj 2021, tog stödperioden slut november 2020 kan utdelning beslutas och betalas ut från och med juni 2021 och tog den slut december 2020 kan utdelning betalas ut från och med juli 2021.

För korttidsstöd som betalas ut enligt de nya reglerna för perioden december 2020 – juni 2021 anges direkt i lagen att utdelning inte kan betalas ut inom de sex kalendermånader som följer efter det att stödperioden har avslutats. På samma sätt som ovan får man alltså räkna bort de sex kalendermånader som följer närmast efter den kalendermånad stödperioden avslutas. Avslutas till exempel stödperioden i april 2021 kan utdelning tas i november 2021.
Måste dagsavslut från kassaregistret skrivas ut trots elektronisk integration?
Jag har en kund som använder sig av ett bokföringsprogram som har en integration med sitt kassasystem. Varje natt förs dagsavslutet över till bokföringsprogrammet med automatik och bokförs i en egen serie. Nu undrar jag om kunden måste skriva ut dagsavslutet i pappersform varje dag även om det förs över digitalt?
Grundregeln i bokföringslagen är att varje affärshändelse ska bokföras för sig. Men sedan finns regler om gemensam verifikation för kontantförsäljning i bokföringslagen och i Bokföringsnämndens allmänna råd om bokföring BFNAR 2013:2, kapitel 6.

I punkt 6.6 anges när gemensam verifikation får användas vid kontantförsäljning. I punkt 6.7 anges att för företag som använder ett kassaregister ska den gemensamma verifikationen bestå av tömningskvittot (dagsavslut, z-dagrapport) och journalminnet.

Den verifikation som dokumenterar den dagliga försäljningen ska alltså innehålla dessa uppgifter. Verifikationen kan skrivas ut på papper eller sparas digitalt.

Tömningskvittot kan sparas digitalt i själva kassaregistret, men du måste se till att det finns där, att man utifrån kopplingen och verifikationen i bokföringsprogrammet kan hitta det och att det sparas på ett varaktigt sätt och under hela den sjuåriga arkiveringstiden. Samma sak gäller journalminnet.

I punkt 6.10 anges att om försäljningen dokumenteras med en gemensam verifikation ska den delas upp på kontantförsäljning och försäljning mot kontokort eller mot faktura. Vidare anges i punkt 6.10 att om försäljning mot kontokort eller mot faktura ingår så ska det ingå en sammanställning över dessa försäljningar i den gemensamma verifikationen.

Hur man utifrån den verifikation som du upprättar över den dagliga försäljningen hittar till tömningskvittot (dagsavslutet) och journalminnet som finns sparat i kassasystemet ska framgå av själva verifikationen eller så beskriver företaget i sin systemdokumentation (se kapitel 9, BFNAR 2013:2) och sin arkivplan (se punkt 8.3) hur man hittar till rätt underlag.