Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Jonas Sjulgård
Skattejurist, Srf konsulterna
Mikael Carlson
Branschansvarig redovisning, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Utskrift av verifikationer
Vi har på byrån börjat skriva ut färre verifikationer på papper och undrar nu hur det blir med följden i verifikationspärmen. Vi har olika verifikationsserier för leverantörsfakturor och betalningar samt kundfakturor och betalningar men resten ligger i samma serie. Om vi då inte skriver ut periodiseringar och momsrapporter på papper, är det ok med glapp i numren i pärmen?
Det går bra. Det ska i så fall framgå av systemdokumentationen och arkivplanen vilken sorts verifikationer som finns i pappersform respektive vilka som finns i elektronisk form. På så sätt blir det tydligt var man ska förvänta sig glapp i serien. Om det inte finns en tydlig uppdelning för vilken sorts verifikationer som arkiveras på det ena eller andra sättet kan det vara tydligare med olika serier.
När ska aktieägartillskott redovisas?
Jag har en kund som den 30/12 tog beslut om ett villkorat aktieägartillskott. Pengarna redovisades dock på bankkontot först den 2/1 på grund av helgdag. Kunden har nu bokslut per 31/12 och jag undrar hur jag kan bokföra aktieägartillskottet i årsredovisningen?
Ett erhållet aktieägartillskott ska redovisas när utfästelsen erhålls och om vi förstår dig rätt så lämnades utfästelsen den 30/12.

Du skriver inte vilket regelverk som företagets tillämpar men i K2 finns en särskild skrivning i punkt 15.5 som anger att om utfästelsen erhålls efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges så får aktieägartillskottet också tas upp.
Skanning – Elektroniskt och papper
Klienter som skannar in leverantörsfakturor med attest, kontering och löpnummer – behöver de spara detta i pappersformat?
När det gäller räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan ska den sparas i den form som den togs emot. Det framgår av 7 kap. 1 § bokföringslagen. Om fakturan har tagits emot på papper ska den alltså sparas på papper. Detta även om den har skannats in.

Det finns sedan en lagparagraf som anger att om företaget har fört över från ett material till ett annat (till exempel skannat in ett pappersdokument) behöver det ursprungliga materialet bara sparas de första tre åren. Därefter kan pappret slängas och det räcker med att bara spara den skannade kopian.

Under den tid som företaget har både det ursprungliga pappret och den inskannade kopian ska det gå att hitta pappersfakturan utifrån den skannade kopian och tvärtom. Det framgår av punkt 7.6 i Bokföringsnämndens allmänna råd om bokföring.
Bokslut i enskild firma?
Måste det upprättas ett årsbokslut för de som har enskild firma, eller kan man gå från bokföringen direkt till deklarationen?
En enskild firma måste avsluta bokföringen med ett årsbokslut. Det följer av 6 kap. 3 § bokföringslagen. Om omsättningen normalt uppgår till maximalt tre miljoner kronor kan den enskilda näringsidkaren istället upprätta ett förenklat årsbokslut. Det räcker däremot aldrig med att bara göra en deklaration.

Årsbokslutet ska upprättas enligt Bokföringsnämndens regelverk Årsbokslut BFNAR 2017:3. Ett förenklat årsbokslut för en enskild näringsidkare ska upprättas enligt Bokföringsnämndens regelverk Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut BFNAR 2006:1. Du hittar båda dessa regelverk i Srf Redovisning, antingen i boken eller digitalt på srfredovisning.se.
Lag om e-faktura
Har en kund som fick ett meddelande från Göteborgs Stad där det står att de numera bara tar emot e-faktura från leverantörer. Är det någon ny lag som kommit?
Ja det är en ny lag som säger att all fakturering till offentlig sektor måste ske med e-faktura. Vill du veta mer kan du söka upp tidigare artiklar i konsulten på tidningenkonsulten.se.

Många företag har svårt att skicka e-faktura i praktiken. Just nu håller myndigheten för digital förvaltning på att se över hur detta ska gå till i praktiken. På förslag är bland annat att en företagare som inte har möjlighet att skicka en e-faktura ska kunna ta fram en vanlig faktura och registrera den i en fakturaportal. I den portalen kan berörd myndighet ta emot uppgifterna digitalt.
När ska aktieägartillskott redovisas?
Ska bilkostnader såsom leasing, försäkring, trängselskatt, etcetera bokföras på 70-konton om det är anställda som har bilen och 56-konto om det är bolagets bil och vem som helst får låna bilen?
I Bokföringsboken i serien Svensk Redovisning har BAS beskrivit hur de olika kontona i baskontoplanen är tänkta att användas. I boken finns instruktioner till alla konton och ett antal bokföringsexempel. Där finns bland annat ett exempel om bokföring av förmåner och i detta beskriver man ett företag som har en anställd som har förmån av fri bil. Företaget bokför då samtliga löpande utgifter i form av leasingavgifter, reparationer med mera på konto 7385 kostnader för fri bil.

I instruktionen till kontot anges att utgifter för bil som inte ligger till grund för förmånsbeskattning av anställda debiteras konto 5610 personbilskostnader.
Tilläggsköpeskilling
Min kund har förvärvat inkråm där en del av köpeskillingen är fastställd och betald. Sedan tillkommer procent på försäljningen under några år. Kan denna tilläggsköpeskilling redovisas som provisionskostnad eller ska den aktiveras som goodwill med avskrivning under fem år?
Du skriver inte vilket regelverk som din kund tillämpar. Om det är K3 så regleras inkråmsförvärv i kapitel 19. I K2 finns det inte några specifika regler om inkråmsförvärv.

I punkt 19.8 i K3 anges att om det vid förvärvstidpunkten är sannolikt att köpeskillingen kommer att justeras senare och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt ska beloppet ingå i anskaffningsvärdet. Det innebär att du måste bedöma sannolikheten för att en tilläggsköpeskilling kommer utgå. Är det sannolikt ska den uppskattas tillförlitligt (kanske utifrån budgeterad försäljning eller med grund i tidigare års försäljning, eller annan metod beroende på villkoren för tilläggsköpeskillingen) och tas upp som en avsättning. Anskaffningsvärdena på det inkråm som köpts fördelas utifrån verkligt värde på de tillgångar och skulder som köps och övervärdet blir goodwill.

Om tilläggsköpeskillingen i ett senare skede justeras och blir en annan än den som beräknats sker justeringen i juridisk person bara mot goodwillposten (framgår av kommentaren till punkt 19.20).

I K2 finns som sagt inga regler om inkråmsförvärv men vår bedömning är att man även där måste göra en bedömning av det sannolika anskaffningsvärdet och inte kan bortse från tilläggsköpeskillingen när man gör förvärvsanalysen för inkråmsförvärvet.
Delad anslutningsavgift i K2
Ett fåmansaktiebolag tillämpar K2. Hur bokförs anslutningsavgift till kommunalt vatten och avlopp? Bolaget får en engångskostnad om 20 000 kronor plus moms. Fastigheten ägs till 50 procent av AB och till 50 procent av ägarna till aktiebolaget.
Bokföringsnämnden har lämnat ett brevsvar om hur anslutning till kommunalt vatten och avlopp ska redovisas. Däri anges att utgiften ska redovisas som en immateriell tillgång. Du kan hitta brevsvaret på Bokföringsnämndens webbplats. Bokföringsnämnden kompletterade senare kommentaren i K2 till vad som ska ingå i posten Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter. I kommentaren anges bland annat följande:

”I posten redovisas också anslutningsavgifter till t ex fibernät, fjärrvärme och kommunala avloppsnät som är tillkommande utgifter.”

Utgiften ska med andra ord redovisas som immateriell tillgång. I det fall en tillgång ägs gemensamt med någon annan ska varje bokföringsskyldig redovisa sin andel. I det här fallet borde aktiebolaget ta upp 10 000 kronor i balansräkningen.
Nyttjandeperiod i K2
Ett AB som redovisar enligt K2 har köpt över bilar från ett annat bolag. Summan de har betalat är under ett halvt prisbasbelopp. Min fråga är om man alltid måste skriva av fem år på bilar i K2?
Regeln om fem års avskrivning är en av flera hjälpregler i K2. Huvudregeln är att göra en korrekt bedömning av nyttjandeperioden för tillgången.

En annan förenklingsregel som finns är punkt 10.5:

”En materiell anläggningstillgång får redovisas som kostnad om anskaffningsvärdet beräknat enligt punkterna 10.9, 10.12 och 10.13 understiger ett halvt prisbasbelopp med tillägg för ingående mervärdesskatt som företaget inte har rätt att dra av eller få tillbaka enligt mervärdesskattelagen (1994:200).”

Sammanfattningsvis kan företaget välja att aktivera bilarna och lägga upp en korrekt avskrivningsplan som kan vara både kortare och längre än fem år beroende på hur företaget faktiskt tänker nyttja bilarna. Vidare kan företaget aktivera bilarna och schablonmässigt skriva av dem under fem år. Slutligen kan bilarna kostnadsföras direkt med anledning av det låga anskaffningsvärdet.
Förändring av eget kapital i ideell förening
Jag har en ideell förening som tillämpar K2. Ska det egna kapitalet redovisas i not eller i förvaltningsberättelsen?
Det är enbart aktiebolag och ekonomiska föreningar som är skyldiga att redovisa förändring av eget kapital.