Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
K1 och K2 – samtidigt
Jag har en kund som bildade ett aktiebolag 2014 vilket kommer att redovisa enligt K2-reglerna. Samma kund har en enskild firma som vi skulle vilja välja BFNAR (2006:1) Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (K1) för. Är det möjligt? Jag tänker främst på punkt 1.2 i K1.
Den punkt du refererar till anger att en fysisk person som bedriver flera verksamheter endast får tillämpa K1 om det tillämpas på samtliga verksamheter. Regeln gäller bara verksamheter som fysikern bedriver direkt, inte när verksamheten ligger i ett aktiebolag. Det är inte den fysiska personen som tillämpar K2 utan det är aktiebolaget. Det går med andra ord bra att tillämpa K1 i den enskilda verksamheten och K2 i aktiebolaget.
Not då inga anställda finns
Jag undrar om ett företag måste ha med noten för anställda och personalkostnader även om det inte har någon personal eller personalkostnader alls? Jag brukar ta bort den noten, men ser att andra låter den vara med och lägger in texten: ”Bolaget har inte haft några anställda och några löner har ej utbetalats.” Vad är rätt?
Jag anser att man inte behöver ha med noten. Definitivt inte i det fall du inte ens har några personalkostnader i resultaträkningen. Är noten inte med betyder det att företaget inte har något att informera om.

Det är däremot inte fel att ha med den. Det är till och med tydligare, varför jag inte kan påstå att det finns något ”rätt”.
Arkiveringsform för kundfakturor
Om ett företag mejlar sina kundfakturor till sina kunder räcker det då att de arkiverar filerna på fakturorna eller måste företaget ändå skiva ut fakturorna och arkivera dem i pappersformat? Kan företaget i så fall arkivera alla kundfakturor elektroniskt även om vissa fakturor går via post, eller måste företaget arkivera de som skickats per post i pappersformat?
Hur din kund skickar fakturor till sina kunder har ingen betydelse då det gäller arkiveringen av räkenskapsinformation hos din kund. Det som skickas iväg till den andra parten är ju inte räkenskapsinformation hos din kund. Även i fall där fakturorna skrivs ut och skickas iväg kan man ha rutiner och system för att arkivera underlagen elektroniskt hos sig själv.

I Bokföringsnämndens vägledning Bokföring (BFNAR 2013:2) anges i punkt 7.5 när räkenskapsinformation som företaget självt sammanställer ska anses sammanställd. I kommentaren anges bland annat följande:

”Ett företag som både upprättar och presenterar kundfakturor elektroniskt ska spara fakturorna i elektronisk form. Om företaget upprättar kundfakturorna elektroniskt men presenterar dem i pappersform i sin bokföring, ska fakturorna sparas i pappersform. Det är företagets val av presentationsform i bokföringen som avgör hur fakturan ska sparas och inte i vilken form kunden får den.”
Lägsta avskrivningar i K1
När det gäller avskrivningar i K1 är maximala avskrivningar i redovisningen lika med vad företaget kan skriva av skattemässigt. Vad är det minsta man får skriva av per år?
Enligt punkt 6.38 i K1 ska inventarierna värderas kollektivt till det värde de har vid beskattningen. Det finns inget krav att göra skattemässiga avskrivningar. Väljer företaget det blir det inte någon avskrivning enligt K1.
Nu kan du som är medlem i SRF eller anställd på byrå och företag som är ansluten till SRF, nominera en Auktoriserad Redovisningskonsult till Årets ARK och en Auktoriserad Lönekonsult till Årets ALK.

Vi vet att det finns många fantastiska medlemmar i vår kår som är väl värda att lyftas fram. Känner du någon som du ser som den goda förebilden för yrkeskåren, någon som aktivt arbetar för branschens utveckling eller på något annat sätt sätter yrkesrollen på kartan lokalt eller regionalt? Nu kan du uppmärksamma den personen genom att nominera till Årets ARK eller Årets ALK.

Kravet för att kunna bli nominerad är att den nominerade i fråga uppfyller följande kriterier:

- är auktoriserad och medlem hos SRF
- är ett bra föredöme för den yrkeskår denne är verksam i

Nomineringen lämnar du in via ett formulär som finns på srfkonsult.se/nominera. Du som nominerar ska ge en tydlig beskrivning om varför du tycker att just den här personen ska ha utmärkelsen Årets ARK eller Årets ALK. Sista nomineringsdag är den 31/8. En jury kommer att utse dem som kommer till den slutgiltiga nomineringsfasen. De nominerade kommer att presenteras och en vinnare kommer att koras vid årets upplaga av SRF dagarna den 6 oktober.
Kvar i äldre normering
K-regelverken är ännu inte färdigställda. Om jag förstått rätt kan vissa typer av ”företag” fortfarande välja att ligga kvar i den gamla normeringen ännu ett tag. Kan detta förhållande gälla en ideell förening med omsättning på cirka åtta miljoner?
Det gäller ideella föreningar såvida de inte är större ideella föreningar enligt definitionen i bokföringslagen och årsredovisningslagen. Den måste alltså överstiga gränsvärdena nettoomsättning 80 miljoner, balansomslutning 40 miljoner och medeltal anställda 50 stycken. Två av dessa värden måste överskridas två år i rad för att föreningen ska betraktas som större. Är föreningen så stor måste den upprätta årsredovisning och tillämpa K3.

Detta framgår av regel 1.3 i K3.
K-regelverk i koncerner
Jag har en kund med ett koncernförhållande med ett moderbolag (MB) och två dotterbolag (DB1 och DB2). DB1 måste följa K3 medan DB2 kan välja att följa K2. DB1 medför att koncernen blir större. Innebär det att MB då också måste följa K3?

DB2 innehar fastigheter och skulle föredra att följa K2 i alla fall några år. Måste de ändå räkna om DB2 till K3-regler i koncernredovisningen?
Moderbolaget blir ”smittat” av koncernens storlek och måste upprätta den egna årsredovisningen enligt samma principer som koncernen, det vill säga K3.

Eftersom K3 måste följas i koncernen måste de bolag som konsolideras göras så utifrån K3 reglerna. Det är tillåtet att upprätta årsredovisningen i dotterbolaget enligt K2, men konsolideringen måste ske enligt K3. Det medför att komponentuppdelning måste ske i koncernen.
Handelsbolag med fysiska delägare
Vilka regelverk kan handelsbolag med enbart fysiska delägare välja mellan? Kan de ligga kvar i den gamla normgivningen eller ska de välja mellan K2 och K3?
Handelsbolag med bara fysiska delägare behöver enligt bokföringslagen endast avsluta med årsbokslut. För årsbokslut finns ännu inte något K2 eller K3-regelverk. De kan med andra ord inte upprätta årsbokslut enligt K2 eller K3.

Tanken är att det i framtiden ska skrivas K2- och K3-regelverk även för företag som upprättar årsbokslut. Så länge det inte finns är det den gamla normeringen som gäller. Observera då att den inte är uppdaterad med lagändringarna från 2011.

Väljer handelsbolaget att frivilligt upprätta årsredovisning kan de tillämpa K3, men de måste inte. Alternativet är gamla normeringen.
Tilläggsupplysningar i koncern
Jag har en kund där dotterbolagen redovisar enligt K2 men koncernen totalt kommer upp i beloppsgränserna för större koncern. Ska moderbolaget lämna alla tilläggsupplysningar och uppgifter i förvaltningsberättelse som gäller enligt årsredovisningslagen och K3? Till exempel har de ingen leasing i moderbolaget men i ett dotterföretag, ska det då upplysas om minimileasingavgifter?
Koncernredovisningen måste upprättas enligt K3. Ett företag som är moderföretag i en större koncern måste också tillämpa K3.

I koncernens förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar ska hänsyn tas till förekomster i dotterföretagen också. De ingår ju i koncernredovisningen. Utgångspunkten blir därför att upplysning om minimileasing avgifter ska lämnas i koncernredovisningen. Är upplysningarna oväsentliga kan man överväga att inte ta med dem.
Förbjudet lån som har beskattats
En kund har ett förbjudet lån i sitt aktiebolag och beloppet är beskattat via dennes privata inkomstdeklaration i tjänst. Men hur bokför jag detta i aktiebolaget? Jag har ett saldo på konto 1685 som jag anser ska bort, men hur?
Att lånet beskattas hos privatpersonen medför inte med automatik att det ska bokas bort i aktiebolaget. Som utgångspunkt ligger lånet kvar trots att det har beskattats hos privatpersonen.

Bolaget kan däremot välja att efterskänka lånet utan ytterligare skattekonsekvenser för privatpersonen. Det blir en icke avdragsgill kostnad i bolaget. Bolaget ska inte betala några sociala avgifter.

Om bolaget väljer att efterskänka lånet ser jag det som en nedskrivning av en finansiell fordran. Bortbokning av kortfristiga fordringar på konto 1685 sker enligt BAS mot konto 6380.
Redovisningsmetod enligt bokföringslagen
Jag har en tandläkarpraktik med blandad verksamhet och total omsättning på cirka åtta miljoner kronor. Den momspliktiga delen uppgår endast till cirka 20 tusen kronor per år varför de kommer att ansöka om årsmoms. Min fråga gäller redovisning enligt fakturametoden eller bokslutsmetoden. Eftersom att de deklarerar momsen årsvis kan de, enligt Skatteverket, ur momssynpunkt välja fritt. Men vad anger bokföringslagen för en momsfri verksamhet vad gäller redovisning enligt boksluts- eller fakturametoden?
Bokföringslagen gör ingen skillnad på om företagen är momspliktiga eller inte. Möjligheten att bokföra enligt kontantmetoden regleras i 5 kap. 2 § tredje stycket bokföringslagen (1999:1078):

”Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.”

Eftersom den totala omsättningen i ditt fall överstiger tre Mkr är det inte tillåtet att använda sig av kontantmetoden i redovisningen.