Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Hur bokför man ersättning för korttidsarbete samt ­nedsättning av arbetsgivar­avgifter (i coronatider)
På Tillväxtverkets hemsida framgår att korttidsarbete inte räknas som statsstöd. Hur bokför man ersättning för korttidsarbete? Vilka konton?
Hur bokför man sänkning av arbetsgivaravgifter (april-juni 2020). Vilka konton?
Stödet för korttidsarbete ska bokföras som en övrig intäkt i resultaträkningen och inte som en minskning av lönekostnaderna. Till exempel konto 3988 som avser erhållna bidrag och ersättningar för personal. Även om det inte ses som ett statsstöd enligt EU-reglerna så ska det redovisas som ett offentligt bidrag.

När det gäller sänkningen av arbetsgivaravgifterna är det ju just en sänkning av kostnaderna och då redovisas den lägre kostnaden i bokföringen på samma konton som du vanligtvis använder.
Underskott vid ägarförändring
Far och son äger hälften var av ett aktiebolag. Fadern ska nu överlåta sina aktier till sonen som därefter kommer äga 100 procent av aktierna. I aktiebolaget finns ett outnyttjat underskott. Medför överlåtelsen att det kan uppkomma begränsningar hur underskottet får användas?
Om närstående överlåter andelar i ett underskottsföretag mellan sig innebär det inte att det har uppkommit ägarförändring enligt 40 kap. inkomstskattelagen. Orsaken till detta är att närståendekretsen räknas som en person. Ett förvärv från en närstående person medför därför inte att någon ny person har fått det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget.
Rättelse av ­periodiseringsfond
Finns det några hinder att rätta deklarationer som avser tidigare räkenskapsår och göra avdrag för periodiseringsfond för att därefter återföra fonderna i årets deklaration eller senare deklaration?
Är det ett aktiebolag är det inte möjligt. Det beror på att en avsättning till periodiseringsfond kräver att motsvarande avdrag görs i redovisningen och enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2012 ref. 61) får ett ändrat bokslut inte ligga till grund för ändrad beskattning.

Är det däremot en enskild näringsidkare finns det inget som hindrar att företagaren begär omprövning för ett tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (sexårsfristen). Om det till exempel visar sig att ett företag visar underskott för inkomståret 2019 kan det alltså vara en bra lösning att begära omprövning av tidigare år och gör avdrag för periodiseringsfond. Fonderna återförs sedan till beskattning ett år när det uppkommit ett underskott eller resultatet är lågt.
Tjänsteuppdrag ­redovisningsprinciper
Måste man ange vilken metod man använt för tjänsteuppdrag till fast pris om man inte har något upparbetat i bokslutet?
Ja det ska man göra. Om företaget tillämpar K3 ska man beskriva alla redovisningsprinciper som företaget tillämpar. Det framgår av punkterna 8.3 och 8.3A.

Om företaget tillämpar K2 så räcker det med att man skriver att man tillämpar K2 men just för företag som utför uppdrag till fast pris ska man ange om man tillämpar huvudregeln eller alternativregeln. Det framgår av punkt 18.5. Det gäller oavsett om det finns något upparbetat i bokslutet eller inte.
Skuld eller intäkt?
Vi har en kund där dennes kunder via en egenuppbyggd hemsida kan anmäla sig till olika idrottslopp (löpning, skidåkning, etcetera) runt om i Sverige. Deltagarna betalar in anmälningsavgifter via denna hemsida. Anmälningsavgifterna kommer in på ett särskilt bankkonto hos kunden. Det kan komma in upp till hundra inbetalningar per dag.

Efter varje vecka skickar sedan kunden de anmälningsavgifter som kommit in vidare till arrangören, reducerat med den provision som kunden tar för att administrera detta. Provisionen är baserad på de avgifter som kommit in. Kunden skickar en självfaktura till arrangören varje vecka där det framgår inbetalda anmälningsavgifter, avgiften (provisionen) som kunden tar samt vad som utbetalas till arrangören.

Hur ska vår kund redovisa detta? Varje dags anmälningsavgifter som kommer in på bankkontot – ska det motbokas mot ett skuldkonto tills de betalas ut till arrangören? Ska varje inbetalning, varje dag redovisas som en separat affärshändelse?

När ska provisionen redovisas som momspliktig försäljning?
Jag uppfattar din beskrivning som att företaget tar emot medel för någon annans räkning. Det är inte företaget som ska redovisa intäkten för anmälningsavgifterna utan de tas emot för annans räkning och ska redovisas som skuld när de kommer in på bankkontot.

Grunden i bokföringslagen är att varje affärshändelse ska redovisas för sig, men det finns regler i Bokföringsnämndens allmänna råd om Bokföring BFNAR 2013:2 som anger när flera affärshändelser får bokföras och presenteras i en bokföringspost. I punkt 2.9 anges att likartade affärshändelser hänförliga till en och samma dag som dokumenteras genom flera verifikationer får bokföras och presenteras i sammandrag i en bokföringspost, om det utan svårighet går att klarlägga vilka affärshändelser som ingår i bokföringsposten. Den regeln tänker jag att du kan använda dig av och ”klumpa ihop” alla inbetalningar under en dag. Däremot inte alla inbetalningar under en vecka.

I samband med veckoavstämningen när provisionen räknas fram och anges på självfakturan redovisas vad som är provisionsintäkt och det som ska betalas till arrangören redovisas som leverantörsskuld. Vid denna tidpunkt redovisas också momsen på provisionen.
Upplysning vid vidare drift efter två kontroll­­balansräkningar
Har en kund där aktiebolaget har hamnat i kontrollbalanssituation. Två kontrollbalansräkningar har upprättats som visar att aktiekapitalet inte är intakt. Kunden väljer ändå att driva företaget vidare och är medveten om att det sker under personligt betalningsansvar. Nu ska vi upprätta kundens årsredovisning för första gången. Finns det krav om hur texten ska formuleras under väsentliga händelser?
Nej det finns inte några krav kring hur texten ska vara utformad – i punkt 5.7 i K2 anges bara att företaget under rubriken ”väsentliga händelser under året” ska ange om bolaget har upprättat balansräkning eller är skyldig att göra det. Motsvarande krav finns i K3 punkt 3.11. Jag skulle nog ha med datum för båda kontrollbalansräkningarna.

Leif Malmborg har i sin bok Likvidation av aktiebolag som förslag skrivit så här:
”Styrelsen har konstaterat att bolagets eget kapital, beräknat enligt 25 kap 14 § ABL understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och det personliga betalningsansvaret enligt 25 kap 18 § för bolagets kommande åtaganden föreligger för styrelsen. De få nya åtaganden som bolaget gör sker genom kontant förskottsbetalning. Gamla skulder betalas i den takt bolaget förmår. Bolaget har inte ställt in sina betalningar.”

Hur man formulerar det beror ju på förutsättningarna men att det är just personligt betalningsansvar för kommande åtaganden som är viktigt att förtydliga för den läsare som inte vet vad det innebär att driva företaget vidare efter en andra kontrollbalansräkning.
Kostnader lokal
Ett bolag (med kalenderår som räkenskapsår) har brutit sitt hyreskontrakt under 2019. Bolaget kommer att nyttja lokalerna fram till mars 2020. Bolaget har rätten att nyttja lokalerna till dec 2020 men väljer att inte göra det.

För att man brutit hyreskontraktet så kommer bolaget få betala en "straffavgift" utöver hyran till och med december 2020. Vilket år ska hyreskostnaden för perioden april - december samt straffavgiften belasta resultaträkningen?

Är det skillnad på K2 och K3?
I det här fallet handlar det om ett förlustkontrakt. I K2 tas den här situationen upp i kommentaren till punkt 16.8:
”Ett förlustkontrakt är ett kontrakt där företagets oundvikliga utgifter för att uppfylla sina åtaganden överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna. Endast sådana åtaganden som finns på balansdagen ska redovisas. Ett exempel är ett bindande kontrakt på inköp av varor som ännu inte levererats och som företaget bedömer kan komma att medföra en förlust.

Med oundvikliga utgifter avses utgifter som företaget genom eget handlande inte kan undgå. Kan företaget komma från utgiften är den inte oundviklig. Ett exempel är att företaget har ett kontrakt som kan hävas utan att det föranleder ersättning till motparten. Ett annat exempel är ett företag som hyr en lokal vilken företaget inte kan utnyttja, men som med hyresvärdens medgivande hyrs ut i andra hand till en hyra som minst motsvarar förstahandshyran. I och med andrahandsuthyrningen är hyresavtalet inte ett förlustkontrakt.”

I K3 anges följande i punkt 21.3:
”Ett förlustkontrakt är ett kontrakt där företagets oundvikliga utgifter för att uppfylla sina förpliktelser överstiger de förväntade ekonomiska fördelarna av kontraktet. Med oundvikliga utgifter avses det lägsta av å ena sidan utgifterna för att fullfölja kontraktet och å andra sidan skadestånd eller liknande ersättningar om kontraktet inte fullföljs.”
I båda regelverken är alltså begreppet oundvikliga utgifter centralt. Straffavgiften är en sådan oundviklig utgift som företaget ska redovisa som kostnad direkt i bokslutet 191231. När det gäller hyran för perioden april-december 2020 blir frågan om de får hyra ut lokalen i andra hand och om de kan hitta en hyresgäst. I så fall är utgiften inte oundviklig och ska inte kostnadsföras 191231. Annars skulle jag se det som ett förlustkontrakt – förutsatt att uppsägningen skett före balansdagen. Man bör också fundera över om detta är en exceptionell kostnad som företaget borde redovisa i not.
Rättelse av klassificeringsfel
I föregående års årsredovisning är ett belopp redovisat på fel rad. Det är redovisat som upplupen kostnad istället för övrig skuld. I år har jag lagt det på rätt rad och jag har även justerat jämförelseåret. Är det korrekt hanterat?
Du skriver inte vilket regelverk, men det är i och för sig rätt i både K2 och K3. Om företaget tillämpar K2, se regel 2.12. Om företaget tillämpar K3, se kapitel 10.
Anteciperad utdelning på aktier i intressebolag
Finns det möjlighet att ta upp anteciperad utdelning på aktier i intressebolag?
Nej det är inte möjligt. Regeln i K2 om anteciperad utdelning i punkt 19.12 är en undantagsregel som bara gäller för moderföretag.
Aktivering av hemsida
Jag har ett aktiebolag som redovisar enligt K2. De har för avsikt att uppdatera sin hemsida i reklamsyfte för cirka 100 000 kronor. Får bolaget aktivera hemsidor om de inte är egenupparbetade utan köpta av en konsult. Tillämpas K3 är det alltid möjligt att aktivera. Vad gäller för i K2?
Vad gäller egenupparbetade immateriella tillgångar finns en förbudsregel som gäller alla i punkt 10.4:
”En egenupparbetad immateriell anläggningstillgång får inte redovisas som tillgång trots att 4 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554) ger viss möjlighet till det. Utgifter som kan hänföras till en sådan tillgång ska redovisas som kostnad.

Med egenupparbetad immateriell anläggningstillgång avses även en tillgång som består av både en förvärvad och en egenupparbetad immateriell del, om syftet vid förvärvet av den förvärvade delen är att den, genom eget utvecklingsarbete, ska utgöra en del av en ny unik tillgång.”

Egenupparbetade immateriella tillgångar får alltså inte tas upp. Däremot får förvärvade immateriella tillgångar tas upp. Här ska man observera att det inte är så enkelt som att påstå att man fått en faktura från extern part, alltså är tillgången förvärvad. En egenupparbetad tillgång kan arbetas fram med konsulter och/eller egen personal.

Nu frågar du om en hemsida som ska uppdateras i reklamsyfte. Jag menar att utgifter för att uppdatera en hemsida enbart i reklamsyfte aldrig passar in som tillgång, inte ens i K3. I punkt 18.5 i K3 räknas ett antal utgifter som aldrig är aktiverbara upp. Bland annat räknas utgifter för reklam upp.

I K2 finns inte motsvarande uppräkning. Över huvud taget saknas en definition av tillgång i K2. Men att utgifter för reklam skulle kunna vara en tillgång i K2 men inte i K3 är inte möjligt.