Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Upparbetade intäkter
När ska jag för upparbetade intäkter på löpande räkning använda konto 1620 Upparbetad men ej fakturerad intäkt respektive konto 1790 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader? Det landar olika i årsredovisningen beroende på vilket konto jag använder.
Är inkomsten kopplad till uppdrag på löpande räkning ska du använda konto 1620 och inte 1790. Konto 1790 är för periodiseringar av inkomster som inte är kopplade till pågående arbete på löpande räkning. Konto 1620 används också i vissa fall för uppdrag till fast pris då huvudregeln tillämpas.

Har du Bokslutsboken i serien Svensk Redovisning (BAS stödlitteratur)? Titta i så fall i fördjupningsdelen. Där finns ett avsnitt om pågående entreprenader och tjänsteuppdrag. I 2019 års version börjar det på sidan 430.

Ett annat bra tips om du jobbar med detta är vår kurs Redovisning av pågående arbeten – BAS – onlinekurs som handlar just om kontering av olika pågående arbeten. Läs mer på srfutbildning.se
Lång eller kort skuld?
Jag har en kund som efter balansdagen har fått ett lån förlängt. Är det en händelse efter balansdagen som gör att lånet i årsredovisningen ska klassificeras som långfristigt?
Om jag förstår dig rätt handlar det om ett lån som varit långfristigt och nu förfaller till betalning efter en balansdag. Lånet är då formellt kortfristigt per balansdagen. En händelse efter balansdagen kan inte ändra på ett förhållande som föreligger per balansdagen. Lånet ska därför klassificeras som kortfristigt i årsredovisningen.

Nu skriver du inte om bolaget tillämpar K2 eller K3. Om det är K2 kan du titta på vår redovisningsgrupps uttalande Srf U 8 Vad är i K2 att betrakta som kort- respektive långfristig del av ett lån. Uttalandet uppdaterades i maj 2019 med skrivningar kring bland annat din fråga. Du måste därför läsa det uttalande som ligger på vår webbplats.

Uttalandet avser tolkningen i K2. Det är däremot ingen skillnad mot vad som gäller i K3.
Upplysningskrav avseende kontrollbalansräkning
Jag har en kund som jag upprättar årsredovisning för. Kunden tillämpar K2 och de har inte upprättat kontrollbalansräkning. Finns det ett obligatoriskt upplysningskrav kring detta i förvaltningsberättelsen?
Jag utgår från att bolaget varit skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning. I så fall finns ett krav i enlighet med punkt 5.7 i K2:

”I ett aktiebolag avses med sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat under räkenskapsåret enligt 6 kap. 1 § andra stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) även den omständigheten att bolaget har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det”.
Krav på kassaflöde i mindre koncern
Jag har ett mindre bolag som tillämpar K3 och frivilligt upprättar koncernredovisning. Jag ser att bolaget tidigare inte upprättat kassaflöde i årsredovisningen. Är inte kassaflödet tvingande när man väljer att upprätta koncernredovisning?
Om företaget upprättar en koncernredovisning ska det alltid ingå en kassaflödesanalys. Det följer av kravet på vad en koncernredovisning ska bestå av enligt 7 kap. 4 § årsredovisningslagen. Det gäller även om företaget frivilligt väljer att upprätta en koncernredovisning.

Däremot behöver det inte finnas någon kassaflödesanalys för moderbolaget om moderbolaget är mindre.
Not om utebliven koncernredovisning
Vid en diskussion med en revisor hävdade han att det ska finns en not i en K2 årsredovisning för ett moderbolag med hänvisning till 7 kap. 3 § årsredovisningslagen om att koncernredovisning inte upprättas. Jag hävdar att detta inte behövs eftersom K2 inte får användas om koncernredovisning upprättas. Vem har rätt?
Du har rätt. Vilka noter ett företag som tillämpar K2 måste lämna framgår av kapitel 18. För bolag som ingår i en koncern finns lite kompletterande krav i kapitel 19 i punkterna 19.15 – 19.18. Där finns inget krav att tala om att bolaget inte upprättar koncernredovisning.

Nu verkar ni ha diskuterat utifrån K2. Men det är inte någon skillnad i sak om moderbolaget (och koncernen) är mindre, men väljer att tillämpa K3.
Utskrift av verifikationer
Vi har på byrån börjat skriva ut färre verifikationer på papper och undrar nu hur det blir med följden i verifikationspärmen. Vi har olika verifikationsserier för leverantörsfakturor och betalningar samt kundfakturor och betalningar men resten ligger i samma serie. Om vi då inte skriver ut periodiseringar och momsrapporter på papper, är det ok med glapp i numren i pärmen?
Det går bra. Det ska i så fall framgå av systemdokumentationen och arkivplanen vilken sorts verifikationer som finns i pappersform respektive vilka som finns i elektronisk form. På så sätt blir det tydligt var man ska förvänta sig glapp i serien. Om det inte finns en tydlig uppdelning för vilken sorts verifikationer som arkiveras på det ena eller andra sättet kan det vara tydligare med olika serier.
När ska aktieägartillskott redovisas?
Jag har en kund som den 30/12 tog beslut om ett villkorat aktieägartillskott. Pengarna redovisades dock på bankkontot först den 2/1 på grund av helgdag. Kunden har nu bokslut per 31/12 och jag undrar hur jag kan bokföra aktieägartillskottet i årsredovisningen?
Ett erhållet aktieägartillskott ska redovisas när utfästelsen erhålls och om vi förstår dig rätt så lämnades utfästelsen den 30/12.

Du skriver inte vilket regelverk som företagets tillämpar men i K2 finns en särskild skrivning i punkt 15.5 som anger att om utfästelsen erhålls efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges så får aktieägartillskottet också tas upp.
Skanning – Elektroniskt och papper
Klienter som skannar in leverantörsfakturor med attest, kontering och löpnummer – behöver de spara detta i pappersformat?
När det gäller räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan ska den sparas i den form som den togs emot. Det framgår av 7 kap. 1 § bokföringslagen. Om fakturan har tagits emot på papper ska den alltså sparas på papper. Detta även om den har skannats in.

Det finns sedan en lagparagraf som anger att om företaget har fört över från ett material till ett annat (till exempel skannat in ett pappersdokument) behöver det ursprungliga materialet bara sparas de första tre åren. Därefter kan pappret slängas och det räcker med att bara spara den skannade kopian.

Under den tid som företaget har både det ursprungliga pappret och den inskannade kopian ska det gå att hitta pappersfakturan utifrån den skannade kopian och tvärtom. Det framgår av punkt 7.6 i Bokföringsnämndens allmänna råd om bokföring.
Bokslut i enskild firma?
Måste det upprättas ett årsbokslut för de som har enskild firma, eller kan man gå från bokföringen direkt till deklarationen?
En enskild firma måste avsluta bokföringen med ett årsbokslut. Det följer av 6 kap. 3 § bokföringslagen. Om omsättningen normalt uppgår till maximalt tre miljoner kronor kan den enskilda näringsidkaren istället upprätta ett förenklat årsbokslut. Det räcker däremot aldrig med att bara göra en deklaration.

Årsbokslutet ska upprättas enligt Bokföringsnämndens regelverk Årsbokslut BFNAR 2017:3. Ett förenklat årsbokslut för en enskild näringsidkare ska upprättas enligt Bokföringsnämndens regelverk Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut BFNAR 2006:1. Du hittar båda dessa regelverk i Srf Redovisning, antingen i boken eller digitalt på srfredovisning.se.
Lag om e-faktura
Har en kund som fick ett meddelande från Göteborgs Stad där det står att de numera bara tar emot e-faktura från leverantörer. Är det någon ny lag som kommit?
Ja det är en ny lag som säger att all fakturering till offentlig sektor måste ske med e-faktura. Vill du veta mer kan du söka upp tidigare artiklar i konsulten på tidningenkonsulten.se.

Många företag har svårt att skicka e-faktura i praktiken. Just nu håller myndigheten för digital förvaltning på att se över hur detta ska gå till i praktiken. På förslag är bland annat att en företagare som inte har möjlighet att skicka en e-faktura ska kunna ta fram en vanlig faktura och registrera den i en fakturaportal. I den portalen kan berörd myndighet ta emot uppgifterna digitalt.