Annons
Redovisning

Senaste nytt från BFN:

Bokföringsnämnden (BFN) har redan genomfört ändringar i befintliga K2 regelverk (årsredovisning i mindre aktiebolag och årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar), trots att det finns ett remitterat förslag om ändring ute. BFN flaggar i remissbrevet för att remissinstanserna inte behöver ha synpunkter på detta då alternativregeln ska upphävas eftersom den är svår att förena med det nya redovisningsdirektivet. Nu har alltså beslutet om upphävandet fattats.
Text: Claes Eriksson

Slut på användandet av alternativregeln i K2!

Bokföringsnämnden (BFN) har redan genomfört ändringar i befintliga K2 regelverk (årsredovisning i mindre aktiebolag och årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar), trots att det finns ett remitterat förslag om ändring ute. BFN flaggar i remissbrevet för att remissinstanserna inte behöver ha synpunkter på detta då alternativregeln ska upphävas eftersom den är svår att förena med det nya redovisningsdirektivet. Nu har alltså beslutet om upphävandet fattats.

Vad är det som inte tillåts?

I K2 har det för uppdrag på löpande räkning varit möjligt att redovisa enligt en huvudregel och en alternativregel. Huvudregeln innebär att intäkt redovisas i takt med att arbete utförs och material levereras. Alternativregeln, som nu alltså tas bort, innebär att intäkt kan redovisas i takt med att affärsmässig fakturering görs.

Vad innebär beslutet?

Redovisningsmässigt innebär beslutet helt enkelt att huvudregeln är den enda som finns kvar. Företag som tidigare har tillämpat alternativregeln måste nu plocka fram värdet av ej fakturerat arbete och material avseende pågående arbeten på löpande räkning. Beloppet ska tas upp som en intäkt och tillgång i årsredovisningen.

Skattemässigt kommer det fortfarande vara möjligt att tillämpa alternativregeln. Den som vill göra så måste i så fall justera ovan nämnd intäkt i deklarationen så att den blir ej skattepliktig. Året efter ska den tas upp i deklarationen som skattepliktig trots att den inte ingår i redovisat resultat. Samtidigt kan företaget göra på samma sätt med detta års redovisade intäkter för sådant som inte har fakturerats ännu.

Företag som tillämpar K3 har sedan tidigare inte haft möjlighet att tillämpa alternativregeln redovisningsmässigt, men skattemässigt. För dessa företag innebär BFNs beslut med andra ord ingenting.

Från när gäller det?

Enligt BFN ska ändringarna tillämpas på räkenskapsår som avslutas efter den 10 juli 2016. Med detta avses inte när det faktiska bokslutsarbetet är färdigt och årsredovisningen skrivs under. Det är just precis som det står när räkenskapsåret avslutas. Det innebär att företag som har bokslutsdag 2016-06-30 kan tillämpa alternativregeln i redovisningen om de så önskar.

Varför ta bort denna förenkling i K2?

BFN anger att bakgrunden till ändringarna är klagomål mot Sverige till EU-kommissionen. Kommissionen har ifrågasatt alternativregelns förenlighet med EU-rätten. Myndigheten har kommit fram till att det inte är förenligt med direktivet och regeln måste därmed tas bort.

BFN noterar själva att förslaget innebär en ökad administrativ börda för de mindre företagen. Ändringen är däremot nödvändig med hänvisning till EU-rätten.


Kan pantbrev aktiveras?

Bokföringsnämnden (BFN) har publicerat ett brevsvar rörande möjligheten att aktivera utgifter för pantbrev. Frågan avser K3.

BFN för ett resonemang som landar i att frågan måste avgöras utifrån tillgångsdefinitionen i punkt 2.12 och huruvida en tillgång ska redovisas enligt punkt 2.18. BFN landar i bedömningen att utgifter för pantbrev normalt uppfyller kriterierna för aktivering. En bedömning måste däremot göras i det enskilda fallet.

Lite beroende på hur man läser svaret kan man värdera det lite olika. Min uppfattning är att det snarare torde vara regel än undantag att utgifter för pantbrev uppfyller kriterierna för att vara en tillgång och att de ska redovisas.

BFN anger i remissvaret att utgifter för pantbrev som ska aktiveras är så nära förknippade med fastigheten att de bör ingå i anskaffningsvärdet. Det anges inte huruvida de bör utgöra en egen komponent eller hur eventuell avskrivning bör göras. Företag som redan aktiverar pantbrev gör ofta en fördelning mellan byggnad och mark och skriver av på delen som kopplats till byggnaden. BFN anger som sagt inget om detta i sitt brevsvar. Jag tycker man kan diskutera korrektheten i att göra en sådan fördelning. I vart fall teoretiskt menar jag att pantbreven utgör en egen komponent.

Vad gäller i andra regelverk?

Förutsättningarna i frågan till BFN var att det avsåg K3. BFNs resonemang bygger på punkter i K3. BFN har för avsikt att återkomma med hur det ska redovisas i K2 och K1. Med tanke på att dessa regelverk är mer knutna till beskattningen (definitivt K1) är det troligt att BFN i vart fall öppnar upp möjligheten att se det på ett annat sätt i dessa regelverk. Skatterättslig praxis medger nämligen direkt avdrag för utgiften.

 

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons